Subjektive vurderinger av barrierer for bilbruk 28

3.2.1 Bilstöd

Sämre villkor idag för att skaffa anpassad bil

De som har körkort eller tillgång till bil anser att det var bättre ekonomiska villkor förr i tiden jämfört med idag när man ville skaffa en anpassad bil. Villkoren har försämrats under den senaste tiden. Förr fick man större skattebefrielse än idag och man behövde bara äga bilen i 7 år innan man kunde få köpa en ny med stöd. Idag måste man istället äga bilen i 9 år innan man får byta och få bidrag för detta. Många informanter anser att bilen börjar få massor med problem och fel efter sju år och detta bidrar till att värdet på bilen sjunker ordentligt. Med tiden blir bilen dyrare att äga och den är svårare att sälja efter 9 år.

Ekonomin – främsta hindret för att skaffa bil

Av intervjustudien framgår några negativa delar med bilinnehavet. Bilen upplevs som en stor ekonomisk utgift (relaterat till begränsade inkomster). I utgifterna lyfts kostnader för att anpassa bilen, drivmedel, parkering, körkort samt dyra försäkringar fram. Likaså ser man problem med att bilen måste vara stor för att kunna möta de behov som den funktionshindrade har. Vissa informanter lyfter fram att det är för dyrt med bil och att de inte har råd då de behöver en anpassad bil.

Av de informanter som inte har bil idag anger de flesta att de har valt detta pga det kostar för mycket, det är en ekonomisk fråga. Informanterna upplever att man inte har råd att ta körkort eller att köpa en bil och använda den. Det finns en önskan bland en del informanter att en dag kunna ha råd med en egen bil. Medan andra anser sig inte ha behov av en bil för att den allmänna kollektivtrafiken/färdtjänsten fungerar så pass bra eller att de bor så centralt i stan och de tycker att en bil bara skulle vara till besvär.

Ansöka och skaffa bil

I intervjuframställningen framgår det att de flesta rörelsehindrade, vare sig man har körkort eller ej, inte tycker det är speciellt svårt eller komplicerat att skaffa körkort eller få en anpassad bil, när man väl bestämt sig för att göra det. Enligt informanterna är anledningarna till att man inte skaffar bil antingen att man inte har viljekraften eller ekonomi till det. Intervjuerna går dock isär vad gäller svårigheter att skaffa anpassad bil, då det i framställningen också framgår under en annan fråga att det är krångligt att skaffa bil.

Däremot upplever många att själva informationen om att man kan få anpassad bil inte är så lättillgänglig. Några av respondenterna (främst personer som i vuxen ålder fått ett smygande rörelsehinder) känner inte ens till att de kan få bidrag för bilanpassning. Informationsflödet tycks fungera bäst för dem som är medlemmar i olika typer av organisationer kopplat till deras sjukdom/handikapp, där man försöker stötta och informera varandra om rättigheter och möjligheter. Personer med rörelsehinder som uppstått successivt under längre tid eller personer som ej själva har accepterat sitt handikapp har sämre tillgång till information och stöd från likasinnade, vilket kan försvåra processen.

3.2.2 Stadsmiljön och parkeringsmöjligheter

Av intervjuerna framgår det att den yttre miljön, infrastrukturen (kollektivtrafik, byggnader, gator, trottoarer, etc.) påverkar de funktionshindrades vardag i stor grad när det kommer till mobilitet och frihetskänsla. De flesta rörelsehindrade anser att om infrastrukturen var mer anpassad för deras behov (anpassade trottoarer och kollektivtrafik, fler hissar, ramper etc.) så skulle detta bidra till att de rörelsehindrade skulle vara och känna sig mer mobila och klara sig mer själva. De som har handikapptillstånd för bilen använder generellt bilen mer frekvent och gör fler spontanresor. Tillståndet gör det möjligt för den rörelsehindrade att kunna parkera på handikapplatser vilket i sin tur bidrar till mindre stress, ångest och oro över att inte hitta en parkeringsplats i närheten av dit man ska.

Samtidigt upplever de som har handikapptillstånd att allt fler får tillgång till dessa parkeringsplatser vilket försvårar möjligheten för dem själva att hitta en

handikapplats i närheten av dit man ska. Detta bidrar till oro och stress när de väl väljer att köra sin bil. Även trafiken kan vara svår och energikrävande trafik i Stockholm, vilket gör att man blir trött av att köra (långa köer etc.)

Av intervjustudien påvisas det att vissa rörelsehindrade som antingen har eller saknar tillgång till handikapptillstånd bryter medvetet mot lagen genom att

felparkera bilen när de inte hittar en parkeringsplats i närheten av dit de ska. Detta är speciellt vanligt när man ska in till centrum där det är generellt sett ont om

parkeringsplatser. Av studien framgår det dock att många av informanterna väljer att åka kollektivt eller med färdtjänst för att slippa den stress och oro som de förknippar med att hitta en bra parkeringsplats.

3.2.3 Information

Det finns ett stort behov bland alla rörelsehindrade att på ett mer enkelt och smidigt sätt få information om vilka rättigheter och skyldigheter som de har och vilka stöd en rörelsehindrad kan söka. De funktionshindrade inhämtar först och främst information från:

• Vänner och bekanta

• Olika handikapporganisationer • Internet

• Tidningar, broschyrer • Läkare

• Mässor

• Försäkringskassan (ytterst få fall)

Personer som är rörelsehindrade sedan födsel/tidigt i vuxen ålder besitter oftast mer kunskap om vilka lättnader de har rätt till. Dessa personer har oftast ett större kontaktnät med andra rörelsehindrade och är medlemmar i handikapp-

organisationer och har alltså större kunskap om vilka rättigheter de har och vilka stöd man kan söka.

Personer som blir akut rörelsehindrade i vuxen ålder t.ex. genom en olycka, får oftast ett mer direkt stöd från handikapporganisationer och läkare om vilka stöd de kan söka och vilka rättigheter de har. De får också oftast mer information än de som har fått ett smygande rörelsehinder genom sjukdom. Personer som blir rörelsehindrade i vuxen ålder genom en smygande sjukdom besitter minst

information. De är oftast inte heller medlemmar i någon organisation som tar vara på deras intressen eller har vänner eller bekanta med liknande problem.