7. Avslutning
7.2 Summering och avslutande reflektion
Studien har försökt att visa hur förändring i en militär organisation, i avsaknad av extern chock, påverkas av officerens syn på militär kultur och flexibilitet. Resultatet visar att arméofficerare upplever en stark armékultur med centrala värden som bl.a. uppgiftsfokus och pliktkänsla. Den uppfattade kulturen innehåller många faktorer som hämmar eller till och med motverkar flexibilitet, vilket i sin tur är nödvändigt för att möjliggöra förändring och därmed möta krigets krav i kontemporära konflikter. Den viktigaste faktorn är en dominant, normerande mall i kombination med en icke tillåtande kultur som skapar en osäkerhet för att gå utanför mallen och pröva alternativa lösningar. I avsaknad av extern chock/påverkan är svensk armékultur beroende av interna faktorer som exempelvis kognitiv förmåga hos officerare för att skapa förändring, men studien visar att dessa faktorer saknar de influenser som krigserfarenheter ger. Utan sådana blir fredstida verksamhet för dominant och tillåts cementeras i kulturen utan kritisk prövning.
Sida 56 av 62 Studien undersöker inte arméns kultur i ett brett perspektiv utan relationen mellan kultur, flexibilitet och förändring utifrån arméofficerens syn. Studien pekar på ett möjligt fenomen och resultatet är kontextbundet. Samtidigt indikerar resultatet ett fenomen som ur ett utomvetenskapligt perspektiv är relevant och angeläget för Försvarsmakten i allmänhet och armén i synnerhet. Forskning och historiska erfarenheter visar på vikten av en tillåtande kultur för att möjliggöra flexibilitet, nyckeln till att överkomma överraskning i krig. Parallellt måste vi kritiskt granska nya idéer och tankar och inte slentrianmässigt anamma nya trender endast för att de är nya eller någon annans erfarenheter. En balans bör råda mellan flexibilitet och konservatism. För att Försvarsmakten och armén ska stå väl rustade för att hantera framtida konflikter och föränderliga hot bör studiens resultat mana till eftertanke och reflektion om hur vi bättre kan skapa en mer tillåtande och mindre normativ kultur för att möjliggöra flexibilitet och anpassning utan att för den delen förkasta gamla sanningar. Detta måste kunna ske även utan extern chock.
Sida 57 av 62
Referenslista
Böcker
Adamsky, Dima. 2010. The culture of military innovation: the impact of cultural factors on
the revolution in military affairs in Russia, the US, and Israel. Stanford, Calif.: Stanford
Security Studies.
Alvehus, Johan. 2018. Problemformulering. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur. Ben-Ari, Eyal, och Yagil Levy. 2014. ”Getting access to the field - insider/outsider
perspectives”. I Routledge handbook of research methods in military studies, redigerad av Joseph Soeters, Patricia M Shields, och Sebastian Rietjens, 9–18. Abingdon, Oxon; New York: Routledge.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.]. Malmö: Liber.
Burk, James. 1999. ”Military culture”. I Encyclopedia of violence, peace and conflict vol 1, redigerad av Lester R Kurtz och Jennifer Turpin, 447–62. San Diego, Calif.: Academic Press.
David, Matthew, och Carole D Sutton. 2016. Samhällsvetenskaplig metod. Redigerad av (övers) Sven-Erik Thorell. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Farrell, Theo. 2005a. The norms of war: cultural beliefs and modern conflict. Boulder, Co.: Lynne Rienner.
Finkel, Meir. 2011. On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the
battlefield. Stanford, California: Stanford Security Studies.
Finlan, Alastair. 2013. Contemporary military culture and strategic studies: US and UK
armed forces in the 21st century. Cass military studies; 55. London: Routledge.
Försvarsmakten. 2013. Arméreglemente Taktik. Stockholm: FMV, FSV Grafisk produktion. ———. 2014. Operativ doktrin 2014. Stockholm: Elanders Sverige.
Hofstede, Geert. 1991. Organisationer och kulturer: om interkulturell förståelse. Lund: Studentlitteratur.
———. 2001. Culture’s consequences: comparing values, behaviors, institutions, and
organizations across nations. 2. ed. Thousand Oaks, Calif.: SAGE.
Kier, Elizabeth. 1997. Imagining war: French and British military doctrine between the wars. Princeton studies in international history and politics. Princeton, N.J.: Princeton
University Press.
Sida 58 av 62 Lund: Studentlitteratur.
Lawson, Stephanie. 2015. Theories of international relations: contending approaches to
world politic. Cambridge: Polity.
Mankell, Julius. 2015. Sveriges sista krig: fälttåget mot Norge 1814. Rev. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag.
Murray, Williamson. 2011. Military adaptation in war: with fear of change. New York ; Cambridge: Cambridge University Press.
Nagl, John A. 2005. Learning to eat soup with a knife: counterinsurgency lessons from
Malaya and Vietnam. Chicago: University of Chicago Press.
Rosen, Stephen Peter. 1994. Winning the next war: innovation and the modern military. Ithaca; New York: Cornell University Press.
Schwartz-Shea, Peregrine, och Dvora Yanow. 2012. Interpretive research design: concepts
and processes. New York: Routledge.
Soeters, Joseph. 2018. ”Organizational Cultures in the Military”. I Handbook of the Sociology
of the Military, redigerad av Giuseppe Caforio och Marina Nuciari, 2nd ed., 251–72.
New York: Springer.
Soeters, Joseph, Donna J Winslow, och Alise Weibull. 2006. ”Military Culture”. I Handbook
of the Sociology of the Military, redigerad av Giuseppe Caforio, 1st ed., 237–54. New
York: Springer.
Wengraf, Tom. 2001. Qualitative research interviewing: biographic narrative and semi-
structured methods. Thousand Oaks, Calif.: SAGE.
Artiklar
Beaulieu-B, Philippe, och Philippe Dufort. 2017. ”Introduction: Revolution in Military Epistemology”. Journal of Military and Strategic Studies 17 (4): 1–20.
Berman, Lazar. 2012. ”Capturing Contemporary Innovation: Studying IDF Innovation against Hamas and Hizballah”. Journal of Strategic Studies 35 (1): 121–47.
Braun, Virginia, och Victoria Clarke. 2006. ”Using thematic analysis in psychology”.
Qualitative Research in Psychology 3 (2): 77–101.
Catignani, Sergio. 2014. ”Coping with Knowledge: Organizational Learning in the British Army?” Journal of Strategic Studies 37 (1): 30–64.
Dyson, Tom. 2019. ”The military as a learning organisation: establishing the fundamentals of best-practice in lessons-learned”. Defence Studies 19 (2): 107–29.
Sida 59 av 62 Farrell, Theo. 1998. ”Culture and military power”. Review of International Studies 24 (3):
407–16.
———. 2005b. ”World Culture and Military Power”. Security Studies 14 (3): 448–88. ———. 2010. ”Improving in War: Military Adaptation and the British in Helmand Province,
Afghanistan, 2006-2009”. Journal of Strategic Studies 33 (4): 567–94.
Finkel, Meir. 2019. ”Conservatism by choice (stability) - a necessary complement to innovation and adaptation in force design”. Defence Studies 19 (4): 392–409.
Hajjar, Remi M. 2014. ”Emergent Postmodern US Military Culture”. Armed Forces & Society 40 (1): 118–45.
Hill, Andrew. 2015. ”Military innovation and military culture (Culture and the US Army)”.
Parameters 45 (1): 85.
Hoffman, Frank G. 2009. ”Hybrid Warfare and Challenges”. Joint Force Quarterly 1 (52): 34–39.
———. 2016. ”The American Wolf Packs A Case Study in Wartime Adaptation”. Joint
Force Quarterly 80: 131–39.
Johnston, Paul. 2000. ”Doctrine Is Not Enough: The Effect of Doctrine on the Behavior of Armies”. Parameters 30 (3): 30.
Kier, Elizabeth. 1995. ”Culture and military doctrine: France between the wars.”
International Security 19 (4): 65.
King, Anthony. 2010. ”Understanding the Helmand campaign: British military operations in Afghanistan”. International Affairs 86 (2): 311–32.
Lambeth, Benjamin S. 2012. ”Israel’s War in Gaza: A Paradigm of Effective Military Learning and Adaptation”. International Security 37 (2): 81–118.
Maguire, Moira, och Brid Delahunt. 2017. ”Doing a thematic analysis: A practical, step-by- step guide for learning and teaching scholars”. AISHE-J: The All Ireland Journal of
Teaching and Learning in Higher Education 8 (No 3): 1–14.
Marcus, Raphael D. 2015. ”Military Innovation and Tactical Adaptation in the Israel-
Hizballah Conflict: The Institutionalization of Lesson-Learning in the IDF”. Journal of
Strategic Studies 38 (4): 500–528.
———. 2019. ”Learning ’Under Fire’: Israel’s improvised military adaptation to Hamas tunnel warfare”. Journal of Strategic Studies 42 (3–4): 344–70.
Murray, Williamson. 1999. ”Does military culture matter?” Orbis 43 (1): 27–42.
Sida 60 av 62 Analysis: Striving to Meet the Trustworthiness Criteria”. International Journal of
Qualitative Methods 16 (1): 1–13.
Pahlavi, Pierre C, och Eric Ouellet. 2012. ”Institutional analysis and irregular warfare: Israel Defense Forces during the 33-Day War of 2006”. Small Wars & Insurgencies 23 (1): 32– 55.
Rosen, Stephen Peter. 1982. ”Vietnam and the American Theory of Limited War”.
International Security 7 (2): 83–113.
Ruffa, Chiara. 2017. ”Military Cultures and Force Employment in Peace Operations”.
Security Studies 26 (3): 391–422.
Swidler, Ann. 1986. ”Culture in Action: Symbols and Strategies”. American Sociological
Review 51 (2): 273–86.
Terriff, Terry. 2006a. ”’Innovate or die’: Organizational culture and the origins of Maneuver warfare in the United States Marine Corps”. Journal Of Strategic Studies 29 (3): 475– 503.
———. 2006b. ”Warriors and Innovators: Military Change and Organizational Culture in the US Marine Corps”. Defence Studies 6 (2): 215–47.
Waard, Erik de, Henk W Volberda, och Joseph Soeters. 2013. ”Engaging environmental turbulence: drivers of organizational flexibility in the armed forces”. European Security 22 (4): 576–94.
Walsham, Geoff. 1995. ”Interpretive case studies in IS research: nature and method”.
European Journal of information systems 4 (2): 74–81.
Weissmann, Mikael, och Peter Ahlström. 2019. ”Mirror, mirror on the wall, who is the most offensive of them all? - Explaining the offensive bias in military tactical thinking”.
Defence Studies 19 (2): 170–88.
Wilson, Peter H. 2008. ”Defining military culture”. The Journal of Military History 72 (1): 11–41.
Elektroniska källor
Oxford Learner´s Dictionaries,
https://www.oxfordlearnersdictionaries.com/definition/english/flexibility?q=flexibility, (hämtad 2020-05-13).
Sida 61 av 62 Intervjuer Respondent A, 2020-01-30. Respondent B, 2020-01-31. Respondent C, 2020-01-31. Respondent D, 2020-02-03. Respondent E, 2020-02-04. Respondent F, 2020-02-05. Respondent G, 2020-02-07. Respondent H, 2020-02-06. Respondent I, 2020-02-06. Respondent J, 2020-02-10. Respondent K, 2020-02-10.
Sida 62 av 62
Bilaga A – Intervjufrågor
Uppstart Studiens syfte Forskningsetiska grunder InledningHur länge har du jobbat som specialistofficer/officer? Förbandstillhörighet, internationell erfarenhet?
Militär kultur
Vad är militär kultur för dig?
Hur skulle du beskriva svensk armékultur?
Finns det några särskiljande drag i svensk armékultur?
Militär Flexibilitet
Vad är flexibilitet för dig? Hur är man flexibel som militär?
På vilket sätt och inom vilka områden kan man vara flexibel? Hur omsätts flexibilitet i din vardag?
Hur tror du att vår armékultur påverkar flexibilitet?
Förändring
Vad skapar förändring i Armén? Hur tas förändring emot?
Vilken typ av förändring implementeras enkelt? Vilken typ av förändring gör det inte?