10. RINGHALSGRUPPEN
12.3 Summering och slutsatser – Spårbunden trafik
Förändringar över en femårsperiod
De vikigaste förändringarna under perioden har varit omfattande besparingar i underhållsverksamheten. Andra viktiga förändringarna har varit:
• Förflyttningen från en organisation för trafikproduktion till en organisation för förvaltning och affärer liksom uppdelningen av beställare, trafikproduktion och underhåll i olika företag
• Kvalitet har blivit en ekonomisk fråga
• Strävan att hela tiden pressa kostnaderna och effekterna av detta, t.ex. minskade marginaler att hantera trafikstörningar genom att det finns färre reservfordon • En ändrad fördelning mellan förebyggande och avhjälpande underhåll, där
Underhållsstrategin, dess innehåll och utveckling
En tydlig strategi saknas. Kostnadsreduktioner har varit den tydligaste inriktningen och inneburit ett minskat förebyggande underhåll och en större andel avhjälpande underhåll har. Åtgärder som är detaljstyrda i föreskrifter, t.ex. bromsunderhåll, har prioriterats.
Rationaliseringar och förändringar av bemanning
Avreglering och konkurrensutsättning har skapat en ständigt och pågående
kostnadspress. Bemanningen har minskat och arbetsbelastningen har ökat. Personalen arbetar under större press vilket leder till försämrad arbetstrivsel och motivation hos personalen.
Verksamheten har delats upp på flera olika företag och på olika aktörer för trafik- produktion och fordonsunderhåll. Rationaliseringar och kostnadsreduktioner har
genomförts och i åtminstone ett fall har uppföljning av dessa förändringar inte skett och situationen har utvecklats mer eller mindre utan kontroll. Underhållsproblemen har därför ökat kraftigt i företaget och andelen olyckor som orsakats av brister i underhåll har ökat. Idag måste dyra och omfattande åtgärder vidtas för att komma tillrätta med ett uppdämt underhållsbehov. Den viktigaste drivkraften för dessa förändringar har varit marknadskrafterna. Under perioden har nya fordonstyper och digital teknik
introducerats. Fordonskonstruktionen har optimerats med bl.a. lägre vikt för att minska kostnaderna.
Utvärdering av genomförda förändringar
Inga utvärderingar har genomförts.
Personalens upplevelser av förändringarna
Det är viktigt att komma ihåg att resultaten i detta fall baseras på ett fåtal intervjuer.
Vilka positiva effekter har förändringarna haft?
Få positiva effekter lyftes fram. Det är svårt att identifiera sådana eftersom inga systematiska uppföljningar har genomförts. Den viktigaste är dock att de tidiga
rationaliseringar som genomfördes av verksamheten samt en satsning på modern teknik och fordonspark innebar besparingar som förmodligen inte hade någon negativ
påverkan på säkerhet och kvalitet. Troligen är förklaringen att det i ett tidigare skede fanns en gemensam kontroll över de viktiga delarna av produktionsapparaten nämligen drift och underhåll eftersom dessa två delar är avgörande för att kunna bedriva
trafikproduktion.
Vilka effekter har förändringarna haft på underhållets kvalitet?
Besparingar i underhållsverksamheten startade under 1990-talets andra hälft då vissa underhållsintervall togs bort och företaget övergick till en strategi där en större andel avhjälpande underhåll accepterades. På detta sätt försämrades underhållsverksamheten,. Motiven till försämringen har inte dokumenterats. Ingen systematisk uppföljning
genomfördes av hur besparingarna påverkade säkerhet och kvalitet, situationen tilläts så att säga att ”driva iväg”.
Att underhållet var eftersatt visade sig först mot slutet av 1990-talet då det inträffade fler allvarliga olyckor jämfört med tio år tidigare.
Vilka möjliga risker kan förändringarna innebära?
• Fler olyckor som kan relateras till brister i underhåll
• Otydliga ansvarsförhållanden mellan beställare och leverantör, svårt att hantera frågor som inte detaljreglerats i avtal
• Kontrollen över produktionsapparaten har minskat, bl.a. då kontrollen av underhållsverksamheten har minskat
• Incitamenten att förbättra kvalitet och säkerhet finns bara hos leverantören i upphandlingsögonblicket och blir svåra att upprätthålla under hela kontraktets löptid – om de inte går hand i hand med företagets ekonomiska utveckling • Gamla, redan lösta problem återkommer. Brister i uppföljning av förändringar
och brister i erfarenhetsåterföring medför att fel som lösts på äldre fordon återkommer på nya
• Tidigare kostnadsreduktioner i underhållsverksamheten har inneburit att dokument och instruktioner inte uppdaterats efter ombyggnader av fordon • Ökad störningskänslighet eftersom antalet reservfordon är mindre. • Minskningen av antalet reservfordon innebär att mer underhåll måste ske
nattetid vilket gör underhållspersonalen får sämre arbetstider, får arbeta under ökad press och får sämre stöd i arbetet då inga arbetsledare är i tjänst nattetid. • Bemanningen har minskat och arbetsbelastningen har ökat.
• Risker kommer inte till företagsledningens kännedom eftersom inga analyser genomförs
• Leverantörerna pressas att sänka kostnaderna – det är dock oklart vilka effekter det kan få på säkerhet och kvalitet.
Vilka förbättringar och förändringsbehov tar de intervjuade själva upp?
Underhållsfrågorna måste få ett ökat fokus, tillsynsmyndigheterna måste ställa krav och ha fler föreskrifter på detta område. Det är viktigt att tillsynsmyndigheten är en motkraft till marknadskraven, att den fastställer miniminivån och ger tydliga regler för vad som är tillåtet och inte.
Andra förbättringsbehov är:
• Företagets egen styrning av de grundläggande delarna av produktionsapparaten, d.v.s. trafik och underhåll, behöver öka. Insikten finns att det kan innebära en successiv värdeminskning och sämre säkerhet att inte kunna styra över entreprenörerna. Gränsytorna mellan företagen bör förändras eftersom det är nödvändigt att styra upp dessa frågor ytterligare på detaljnivån.
• Underhållsinstruktionerna bör förbättras, här krävs ett omfattande arbete med uppdatering
• Kompetenskraven på personalen behöver analyseras eftersom de kommer att arbeta ensamma i större utsträckning, t.ex. nattetid.