Kulturarv används ofta för att skapa och manifestera identitet. Nationalstater har länge använt sig av olika kulturarv för att bygga samhällsidentiteter och skapa en gemenskap mellan människor som i övrigt kanske inte har mycket gemensamt än språk.
Begreppet ”föreställd gemenskap” myntades av Benedict Anderson som använde begreppet kopplat till nationalismen. Han menade att nationen är en föreställd gemenskap eftersom oavsett hur liten nationen är kommer medborgarna aldrig känna, träffa eller höra talas om mer än ett fåtal av övriga medborgare. Trots detta lever bilden av en gemenskap i alla dessa medborgares sinnen.92
92 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, (Uddevalla: Daidalos, 2005), s. 21.
48
I den här delen av undersökningen använder jag mig av Andersons analys av hur ord används för att skapa och upprätthålla föreställda gemenskaper. Han skriver att det finns en form av samtida gemenskap som språket ensamt frammanar. Han poängterar att det främst gäller poesi och sånger. Han tar som exempel upp nationalsångerna och hur, när de framförs på nationella helgdagar, människor som inte känner varandra uttalar samma ord till samma melodi, vilket skapar en bild av enstämmighet.93
Anderson arbetar också med symboler och objekt som styrande för nationalstater använder sig av för att stärka gemenskapen bland folket. Han tar upp ett exempel där det indonesiska utbildningsministeriet beställde en serie målningar som föreställde episoder ur den nationella historien. Målningarna skulle massproduceras och skickas till alla lågstadieskolor. Detta gjordes för att alla unga indonesier i klassrummen skulle få samma visuella framställningar av sitt lands historia.94
Identitet är något som genomsyrar mycket av supporterkulturen, både idag och historiskt. I detta avsnitt kommer undersökningen att fokusera på hur klubbarna och supportrarna bygger upp en identitet och tillhörighet i form av en föreställd gemenskap.
Gemenskapen tycks vara en viktig del av supportrarnas självbild. Det syns i svaren till frågeformuläret, där många valde att lyfta fram gemenskapen som en viktig del av
supporterkulturen i sin klubb. På frågan hur de skulle beskriva klubbens supporterkultur var gemenskap ett återkommande tema i svaren. Några av respondenterna besvarade frågan med ”Kärlek, stolthet, tradition. Välkomnande och trevliga människor som bjuder in en i
gemenskapen utan att tveka en sekund”, ”Gemenskap och glädje”, och ” Gemenskap, kärlek, skötsam och lite självironisk.”
Frågan är sen hur många som faktiskt menar de översvallande positiva ord de använder för att beskriva supporterkulturen. En respondent som var lite mer ifrågasättande svarade följande:
”Här finns det nog lika många åsikter som det finns människor. Många kommer säkert skriva ord som ’familj’, ’brödraskap’, ’gemenskap’ osv men i verkligheten är det mest när laget gör mål som man verkligen ser på alla runtomkring en på läktaren som en vän. I annat fall är det oftast väldigt(!) tråkigt att gå på fotboll utan någon man känner. Du kan stå på en smockfull läktare och känna dig helt ensam.”
93 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, (Uddevalla: Daidalos, 2005), s. 140.
94 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, (Uddevalla: Daidalos, 2005), s. 174.
49
Den stora majoriteten beskrev det just i termer av gemenskap och familj – men är det verkligen på det sättet för alla? Respondenten ovan har uppenbarligen inte samma ensidigt positiva inställning, men den övervägande majoriteten beskriver ändå gemenskapen som ett av de viktigaste värdena i supporterkulturen.
Ser vi till sångerna som sjungs av supportrarna på läktarna, går det att se likheter med det som Benedict Anderson skriver om nationalsångerna. Tittar vi närmare så fungerar sångerna på liknande sätt. Står jag bland supportrar till Leksand och sjunger med i sången ”Han är ung, han är tung, han är våran nya kung. Han gör mål, han gör mos, han är Jacob de la Rose.” kommer då jag också att om bara för en stund höra samman med dem. Jag känner kanske ingen där
personligen, men jag är ändå en del av den gemenskap de har byggt upp. De gemensamt uttalade sångerna och orden spelar en viktig roll i att bibehålla och manifestera den.
I både fallen med nationalsångerna och supportersångerna står en stor grupp människor gemensamt och samtidigt sjunger samma ord till samma melodi. Det blir ett sätt att förena annars för varandra helt okända personer och ge dem en känsla av gemenskap. Som Anderson skriver: att sjunga med i sånger på detta sätt ger tillfälle till enstämmighet, och till det upprepade fysiska förverkligandet av en föreställd gemenskap.95
I supporterkulturen kan vi också se kopplingar till den Anderson skriver angående att man genom språket kan bjudas in i en föreställd gemenskap, och att språket kopplar oss samman med människor som har levt för länge sen. Han tar här upp exemplet med San Martin, som skickade ut ett påbud där quechuatalande indianer skulle döpas om och bli Peruaner. Det är en rörelse som är besläktad med religiösa omvändelser. Han menar att nationerna i början var tänkta i språk och inte blod och att man kunde ”bjudas in” i den föreställda gemenskapen som är nationen.96
Här kan vi kanske inte dra det så långt som att supportrar blir omvända eller omdöpta av någon makthavare. Det går dock att se mekanismer för utestängning och inbjudan till den föreställda gemenskapen av supportrar. En icke-supporter kan bli klassad som en supporter och bjudas in i den föreställda gemenskapen som är supporterkulturen om personen är villig att bli en del av gemenskapen. Om en icke-supporter lär sig det språket, beteendet och sångerna inom den supporterkultur som gäller för just den klubbens supporterkultur kan hen också bli en del av den
95 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, (Uddevalla: Daidalos, 2005), s. 140.
96 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, (Uddevalla: Daidalos, 2005), s. 140–142.
50
gemenskapen. En utestängning kan beroende på graden av avvikelse från övriga medlemmar av gemenskapen. Beter sig en supporter på en sådant sätt som går emot klubben eller övriga supportrars gemensamma beteende och vilja kan de leda till att övriga tar avstånd från
supportern. Det kan vi se i fallet med Edsbyns supportrar där supporterklubben öppet går ut och fördömer några supportrars beteende.97 Det kan också gå så långt att en supporter kan bli avstängd från arenan om dennes uppförande långt överskrider de gemensamt uppsatta reglerna och lagar. Exempel på det kan vi se supporter som använde sig av dödshot efter en uppkommen situation där personen kände sig hånad av en motståndarspelare.98
Du som supporter måste alltså följa de normer och den kultur som råder inom den gemenskap du är medlem av. Du kanske även efter utestängning själv ser dig som en del i gemenskapen, men av övriga - vars beteende regler har brutits, ses du inte som supporter.
Läktarsånger som har sjungits under många år hjälper till att skapa en känsla av kontakt och samhörighet mellan supportrar idag och de supportrar som inte längre är med oss. Sångerna kan också bli fler ju längre tiden går. De äldre sångerna som sjöngs på läktarna på 70-talet kan fortfarande leva kvar idag och sjungs på samma sätt och vid samma tidpunkter eller händelser. Med hjälp av sångerna byggs det upp en gemenskap som också sträcker sig bakåt i tiden och även innefattar de döda.
Det gemensamma språket som symbol för kulturell enighet är också något som den norska antropologen Thomas Hylland Eriksen skriver om. Han beskriver hur det var viktigt för norska nationalister att skapa en kulturell enighet efter att Norge återfick sin självständighet efter unionsupplösningen från Sverige 1905. De styrande i Norge skapade därför ett nytt språk, ”nynorska”, som kom att byta ut det danska språket som tidigare hade gällt. De styrande i Norge skapade också en ny kultur, konst och symboler som skulle visa på det unikt Norska och skapa en gemenskap bland invånarna i Norge.99 På motsvarande sätt har klubbarna och
supporterkulturen skapat en kulturell enighet med hjälp av språk och symboler. Supportrarnas sånger, som nämnts ovan, hjälper till att skapa en enighet. Men det finns också tecken på att de använder sig av ”olika språk”. De har egna dialektala ord, som till exempel Edsbyns supportrar som skriker ”Nu läll” (som sägs betyda ungefär nu jäklar) när hörnor ska slås. Det går att tyda
97 Red Farmers, farmers tar avstånd, https://www.redfarmers.se/index.php/visanyheter/nyheter/farmers-tar-avstand, hämtad 22 maj 2021.
98 Markus Bäckström, supporter riskerar två års avstängning, dalademokraten.se, 29-11-2014, https://www.dalademokraten.se/artikel/supporter-riskerar-tva-ars-avstangning, hämtad 22 maj 2021. 99 Thomas Hylland Eriksen, Ethnicity and Nationalism: Anthropological Perspectives, (London: Pluto Press, 2010), e-bok, s. 123–124.
51
uttryck som dessa som en sorts gemensamt språk, liknande det som Eriksen skriver om: att använda sig av ett gemensamt språk för att skapa en kulturell enighet och gemenskap. Symboler är också något som klubbarna och deras supportrar använder sig av för att skapa gemenskap. Det går även här att se kopplingar till Andersons resonemang, som tidigare nämnts, om hur nationer både förr och idag använde sig av symboler för att manifestera den egna
nationens storhet, ofta med hänvisning till historien.
Souvenirerna är en sådan symbol som kan användas av klubbarna för att vissa upp klubbens storhet genom historien. Ett exempel på det här kan vi se när klubbarna massproducerar matchtröjor eller andra souvenirer med namn på stora spelare eller kopplingar till andra stora händelser. Ett exempel kan vi se hos Leksands IF som tagit fram en tröja till försäljning med tryck av spelaren av Marek Hrivík som vann poängligan i serien 2020–21.100 Edsbyn har ett liknande exempel på tröja där de tryckt upp en tröja som hyllar SM-guldet från 2020.101 Det är snarlikt hur de styrande i Indonesien använde sig av massproducerade målningar för att visa upp stora händelser i nationens historia som Benedict Andersson skriver om.
En liknande symbol-centrerad retorik och praktik används för att föra fram klubbars storhet genom historien. Ett tydligt exempel är när klubbarna hänger upp tröjor i taket för speciella spelare.102 Dessa tröjor hänger i arenorna där alla supportrar, gamla som unga, kan se dem. Klubbarna höjer (bokstavligt och bildligt) stora ögonblick i sin historia som då aktiveras, genom att hänga upp tröjorna från extra betydelsefulla spelare. Oftast står det också med hur många matcher spelaren har medverkat för klubben och om och hur många SM-guld spelaren varit med och vunnit.
Idén med att hänga upp tröjorna av gamla spelare eller sätta upp någon form av minnesplakett för de SM guld som laget vunnit går också att förstå i termer av nostalgi. Denna typ av nostalgi passar in på det som Svetlana Boym beskriver som reflektiv nostalgi.103 Syftet tycks vara att förankra klubben i en tid då laget var som bäst, men man väljer inte att återbygga allt i samma form som förut. När tröjorna och banderoller hängs upp bör det kanske snarare tydas som ett sätt att minnas och drömma sig tillbaka till den svunna tiden.
100 Leksands IF, t-shirt barn hrivk poangligavinnare 20–21, https://shop.leksandsif.se/klader/t-shirt-barn-hrivk-poangligavinnare-20-21, hämtad 24 maj 2021.
101 Edsbyns IF, T-shirt Svenska Mästare 2020, https://edsbynbandyshop.se/produkt/t-shirt-svenska-mastare-2020/, hämtad 24 maj 2021.
102 Ronnie Carlsson, ”lif legendarer hyllade med tröjor i taket”, 2 mars 2013, dt.se, https://www.dt.se/artikel/lif-legendarer-hyllade-med-trojor-i-taketam hämtad 5 maj 2021.
52
Det första vi ser när vi går in på hemsidan för supporterföreningen Leksand superstars är deras logotyp (se figur 1).104 Den pekar tydligt på vilken identitet och tillhörighet som supportrarna har. Logotypen består av två identiska bilder av en klassisk dalmas med blont hår och hatt. Vidare är de båda figurerna är klädda i hockeyutrustning och med klubborna höjda sitter de på den kanske tydligaste kulturarvsmarkören, den röda dalahästen. I detta fall har hästarna en mindre klassisk position i att de är stegrande, men det är det en tydlig markör av hemmahörande i Dalarna. Ytterligare en markör är själva namnet, Leksand Superstars, som på ett än tydligare sätt pekar på vilken geografisk tillhörighet som gäller.
Figur 2, Logotyp för Leksands IF:s supporterförening Leksand superstars.
Föreningen använder sig av tydliga och klassiska markörer för vilken del av landet de identifierar sig med genom att använda sig av markörer som är vida och sen länge kända kopplade till Dalarna. Masen och dalahästen är starkt kopplade till kulturarvet, inte bara i Leksand men också i hela Dalarna, och vidare i en klassisk historisk skildring av ur-Sverige. Djurgårdens IF:s officiella supporterförening heter Järnkaminerna. Identiteten och kopplingen till föreningens egen historia syns tydligt i både namn och logotyp (se figur 2). Namnet järnkaminerna anspelar på Djurgårdens fotbollslags historia. Under 1960-talet föddes
smeknamnet då laget ansågs spela hård fotboll, det i kombination att tröjorna då som nu hade ränder vertikalt påminde om kaminer. Det var speciellt bortatröjorna som hade ränder i färgerna mörkrött och mörkblått som starkt påminde om glödande kaminer
.
Figur 3, Logotyp för Djurgårdens IF:s supporterförening Järnkaminerna.
53
Vi ser alltså i supporterföreningens emblem en tydlig återkoppling till föreningens egen historia och kulturarv, i form av tidigare färger, namn och symboler – som i ränderna som kopplas till hur fotbollslagets tröjor har sett ut genom historien. Här finns även platsnamnet Stockholm för att på ett ännu tydligare sätt peka på var laget och supportrarna har sitt hem och var deras identitet är förankrad.
Vi ser även här den typiska geografiska kopplingen till namnet på orten som föreningen kommer ifrån. Det visar tydligt vikten att visa upp och göra klart vilken del av landet som man
representerar. Bortsett från namnet finns det inga andra tydliga geografiska identitetsmarkörer som i logotypen för Leksand Superstars.
Likt de andra två supporterföreningarna har även Edsbyn med namnet på orten i sin logotyp, vilket återigen visar på vikten av att manifestera lokal förankring (se figur 3). Namnet Red Farmers blir också en spegling av klubbens självbild och var de kommer ifrån. Red, alltså färgen röd kommer från klubbfärgerna och farmers är som de själva beskriver det på sin hemsida: en självironisk blinkning.105 De är en landsortsklubb som säkert har en och annan jordbrukare bland anhängarna.
Figur 4, Logotypen för Edsbyns IF:s supporterförening Red Farmers
I frågeformuläret framkom det att identiteten är viktig för många supportrar. Identiteten manifesteras med symboler, som kopplar samman orten med klubben och dess historia.
Supporterkulturen har likheter med andra kulturer och subkulturer. Det kan i flera fall liknas vid en form av religion, med särskilda platser på läktarna i arenorna där supportrar kan utöva sina ritualer. Upphissade tröjor som hänger i taket fungerar som historisk förankring och en hyllning till gamla spelare och ledare som för klubben varit extra viktiga.106 Här sträcker sig klubben och supportrarna tillbaka i tiden och bygger upp ett gemensamt kulturarv med en känsla av nostalgi – även för nya supportrar och besökare som kanske inte var med under tiden då dessa spelare
105 Red farmers, klubbfakta, https://www.redfarmers.se/index.php/omoss/klubbfakta, hämtat 16 februari 2021. 106 Leksands IF, om lif, https://www.leksandsif.se/om-lif, hämtad 24 februari 2021.
54
var aktiva, men nu ändå tar del av klubbens kulturarv. Här skapas en gemenskap som stärker banden mellan klubben och supportrarna från förr och klubben och supportrarna idag.
Det här kan kopplas till det som Gregory Ramshaw skriver om att stora atleter kan komma att växa och bli större hjältar med tiden. Han menar att fans som växte upp med dessa spelare med hjälp av nostalgi kan återskapa deras storhet och låta den äldre generationens spelare överglänsa den nya tidens spelare.107 Det kan ju också bidra till att den nya generationens supportrar också använder sig av samma nostalgiska seende och ser dessa äldre spelare som en del av sig själva och sin kultur. Med medieformer som Youtube och andra videotjänster kan de nya tidens supportrar se och ta del av dessa före detta stora spelares karriärer och på det sättet skapa en egen relation till dessa. Här finns paralleller till det som Gregory Ramshaw beskriver som att man som supporter måste ”göra” supporterskap.108 Som ovan deltar supportrarna vid firande på en plats som tillhör klubbens historia och då är med och hjälper till att nostalgisera kring och hålla platsen levande i minnet.
Att bevara och manifestera ett eget kulturarv är viktigt som en del i att bygga upp en föreställd gemenskap. Benedict Anderson beskriver att i nationsbyggandet användes museer och andra minnesinstitutioner för att skapa föreställd gemenskap och identitet kring en nation.109 På liknande sätt kan vi se hur klubbarna använder sig av gamla arenor och platser som ett sätt att skapa och bevara en identitet kring klubben och dess supportrar.
Djurgårdens IF fotbollslag spelar sina hemmamatcher på Tele2 arena som man delar tillsammans med Hammarby fotboll. Identiteten hos klubben och supportrarna är dock fortfarande centrerad kring den gamla hemmaarenan i Stockholms olympiastadion. Den är en såpass viktig del av klubbens och supportrarnas identitet att när laget vann SM-guld 2019, firade man på den gamla arenan som man inte hade använt regelbundet på flera år.110
Det är inte unikt för Djurgården att använda sig av platser med historisk koppling till klubben för att fira vid speciella tillfällen. Supportrar till IFK Göteborg har flera gånger använt sig av
107 Gregory Ramshaw, Heritage and Sport: An Introduction (Bristol: Channel View Publications, 2019), e-bok, s. 89.
108 Gregory Ramshaw, Heritage and Sport: An Introduction (Bristol: Channel View Publications, 2019), e-bok, s. 135.
109 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, (Uddevalla: Daidalos, 2005), s. 157-157.
110 Makoto Asahara & Petra Thorén, ”Djurgårdens IF firar guldet med fansen på Stadion”, aftonbladet.se, 3 november 2019, https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/wPkxqA/djurgardens-if-firar-guldet-med-fansen-pa-stadion, hämtad 24 februari 2021.
55
Carlsrofältet för att fira jubileer kopplade till klubben eller deras supportrar.111 De flesta klubbar och supportrar tycks ha minst en liknande plats, oftast flera, som har en större betydelse för dem: en plats med stark historia som de kan samlas vid och högtidlighålla speciella tillfällen. Det här fenomenet med att fira på en plats som man som lag inte spelar på längre är en intressant koppling till platsbunden identitet. De gamla platserna i klubbens historia tycks vara av en stor betydelse för hur fansen ser sig själva. De är en del av den egenskapade identiteten där man som klubb och supporter fortfarande betraktar den arenan som ett ”hem”, snarare än den nya som laget spelar på idag.
Här går det att se likheter med Carlsrofältet – hur en plats har fått så stor betydelse inom den egna supportergrupperingen och klubben att den blir snudd på helig mark. Alla dessa för
supportrarna betydelsefulla platser finns som markörer och symboler för den egna kulturen. Med sin historia och betydelse kan platserna användas och återaktiveras för att skapa ett band och en gemenskap inte bara med nu levande utan även med supportrar som inte längre finns med oss idag. Supportrar till Djurgården har till exempel en historik koppling till Stockholms Stadion som återaktiveras när de till exempel firar SM-guld på platsen, vilket i sin tur gör att den nya generationens supportrar får egna minnen och kopplingar till platsen.
Identitet skapas också när man som förening presenterar sig själv. Edsbyns IF har valt att bygga en identitet kring att hela staden är bandy. Klubben använder sig epitetet ”bandybyn”, även i