7. Analys & Diskussion
7.4 Svensk Exportkredit
Samtliga respondenter talar hur hållbarhetsaspekter har en hög bemärkelse i deras dagliga arbete. Av deras svar går det att tolka att det är något som är viktigt för dem och att de alltid försöker tänka på det i sitt arbete varvid olika exempel ges. Som diskuterat antas det enligt legitimitetteorin att desto mer något ses som accepterat i företaget, desto mer legitimt är det och desto mer genomsyrats och införlivat genom organisationen. Återigen kan starka kopplingar göras med respondenternas svar och med det som finns i LKAB:s årsredovisning. Av ovanstående diskussion kan de ses att respondenternas svar har starka
kopplingar till den information som finns i årsredovisningen.189 Det skulle genom diskussionen tänkas
att detta är något som är legitimt i företaget och accepterat bland de tillfrågade respondenterna. Få fall av löskoppling går att se eftersom den formella – och informella bilden stämmer överens.
7.4 Svensk Exportkredit
7.4.1 Värderingar och värdebegrepp
I Svensk exportkredits årsredovisning presenteras en uppförandekod som innehåller vägledande principer och regler kring ett etiskt agerande som företaget har i relationen med externa aktörer och med
varandra på företaget.190 Alla respondenterna på SEK anger att uppförandekoden är viktig för dem och
har en stor påverkan på deras arbete. Edvard Unsgaard och Anna–Karin Ljung berättar att den fungerar som en kompass för dem om hur de ska bete sig mot varandra och Johan Henningsson säger att den för honom beskriver tydligt hur alla idag har liknande krav på sig. Det är viktigt att den information som ett företag rapporterar om, till exempel i sina årsredovisningar finns tillgänglig i organisationen och avspeglas i den och hur den hanterar sina relationer. Om en organisation har något vägledenade, som en uppförandekod så ska den avspeglas i relationerna med intressenterna och att de ska uppleva och känna
av den i relationen till företaget.191 Då samtliga talar om vikten av uppförandekoden kan den ses som
accepterad och legitim av respondenterna.192 Den formella bilden av företaget stämmer överens med den
informella bilden. Uppförandekoden tolkas som införlivad i organisationen och påverkar det arbete som utförs.193
188 Eriksson-‐Zetterqvist, Kalling och Styhre, Organisation och organisering, 2012, s. 283
189 LKAB, Årsredovisning, 2013, s. 9
190 SEK, Årsredovisning, 2013, s. 45
191 De Geer, Hallvarsson och Borglund, Värdeskapande CSR -‐ Hur företag tar socialt ansvar, 2009, s 73
192 Abrahamsson och Andersen, Organisation -‐ Att beskriva och förstå organisationer, 2005, s. 213
Både Johan och Edvard talar ovan om hur den integrerade redovisningen har hjälpt dem att förmedla det värde som de kan skapa och vad det är SEK bidrar med. Likheter mellan deras definitioner om hur den integrerade redovisningen skapar värde ses. Anna – Karins uppfattning om den integrerade redovisningen skiljer sig från de andra två men har uppfattning att det handlar om att koppla ihop hållbarhetsfrågor i hela verksamheten för att bli mer transparanta. Helheten av respondenternas uppfattning liknas med SEK:s årsredovisning. Kontinuerligt genom årsredovisningen går det att se hur de arbetar med hållbarhet och hur dessa frågor ska prägla och genomsyra hela verksamheten. Här finns en modell som visar hur de skapar värde för den svenska exporten och främjar aktörer och hur de ser
hållbarheten som en integrerad del av affärsprocessen.194 195 I boken Värdeskapande CSR – hur företag
tar socialt ansvar talar författarna om att ett företags strategi ska hänga samman med företagets
värdegrund och etik och att den ska utgöra en helhet för företaget.196 Den integrerade redovisningen talar om vikten av de sociala – och relationskapitalet vilket syftar till relationen mellan olika parter och intressenter. Normer, värderingar och beteenden bidrar till välmående i organisationen men även
intressenterna.197 Där dessa intressenter är viktiga att hålla nöjda för att organisationen ska fortleva och
inte lämnas fördärvad.198
7.4.2 Kommunikation och beslut
I SEK:s årsredovisning finns information hur de kommunicerar med personalen via ett antal olika kanaler. Att de använder sig av personalmöten, utbildningar, och intranät när de kommunicerar med varandra och kommunicerar ut policys, instruktioner, anvisningar och rutinbeskrivningar.
Kommunikationen främjas eftersom de inte är så många anställda på företaget.199 Alla tre respondenter
har talat om kommunikationen på SEK. Anna – Karins svar skiljer sig från de som både Edvard och Johan beskriver och säger att kommunikationen inte är speciellt uppstyrd. Edvard och Johans beskrivning av kommunikationen är jämlik med den som står i årsredovisningen. I teorin om löskoppling diskuteras den formella strukturen som är det som förväntas och förutsägs göras samt den informella strukturen som är de som de facto görs. En form av löskoppling kan finnas i företaget när det kommer till kommunikationen, att den formella strukturen inte är samma sak som den informella
194 SEK, Årsredovisning, 2013, s. 6
195 Ibid, s. 22-‐23
196 De Geer, Hallvarsson och Borglund, Värdeskapande CSR -‐ Hur företag tar socialt ansvar, 2009, s.72
197 IIRC, The international <IR> framework, 2013, s.12
198 Clarkson, A Stakeholder Framework for Analyzing and Evaluating Corporate Social Performance, 1995, s. 106
strukturen. Teorin tar här upp förhållandet mellan prat, beslut och handling. Att även om någon säger att något är eller ska göras, till exempel att ett beslut ska fattas så behöver det inte innebär att detta
sker.200 Anna – Karin säger att detta kan beror på att de är en så pass liten organisation medan både
Edvard och Johans svar går att tolka på det sättet att detta har vart en fördel för kommunikationen i företaget.
I årsredovisningen står det även att i kreditbesluten som tas i företaget har affärsetik, sociala och miljömässiga risker samma tyngd som de finansiella riskerna och att de ser hållbarheten som en
integrerad del av affärsprocessen.201 Samtliga respondenter från SEK talar i och med besluten att
hållbarheten har en stor roll och att det är en del av helheten i de beslut som tas. Både Edvard och Johan nämner att hållbarhet är den stor del av det de på SEK kallar tratten. Detta kan kopplas till det som står om den integrerade redovisningen och hur denna ska leda till ett integrerat tänkande i verksamheten. Genom att studera respondenternas svar gällande besluten och kommunikationen i förteget går det att se starka likheter. Ett integrerat tänkande ska i slutändan även leda till integrerade beslut som ska leda till
åtgärder som anses vara värdeskapande.202 Kontinuerligt genom SEK:s årsredovisning går de att se hur
de vill skapa värde för exportnäringen. Då starka likheter här ses med det som respondenterna berättar och det som står i årsredovisningen existerar det ingen löskoppling. De värderingar och krav som företaget har, har införlivats hos medarbetarna. Ett beteende är skapat på företaget där hållbarhet har en viktig plats och antas viktig för att företaget ska ha en normal funktion. SEK har institutionaliserat till samhällets krav och värderingar berörande hållbarhet och detta har fortsatt ner i organisationen och
integrerats med medarbetarna.203
7.4.3 Arbete och riktlinjer
I årsredovisningen redogörs om företaget mål för jämställdhet och mångfald och hur de vill arbeta med
detta.204 Både Johan och Edvard är fullt medvetna om företagets mål kring dessa frågor och nämner det
som står i årsredovisningen. Anna-Karin har kännedom kring deras arbete men känner inte till mer än att det finns direktiv och målsättningar inom området. Teorin kring löskoppling beskriver som sagt en informell och formell struktur. Vad gäller Johan och Edvards svar kan ingen löskoppling synas då den
200 Eriksson-‐Zetterqvist, Kalling och Styhre, Organisation och organisering, 2012, s. 287
201 SEK, Årsredovisning, 2013, s. 6
202 IIRC, The international <IR> framework, 2013, s. 33
203 Eriksson-‐Zetterqvist, Kalling och Styhre, Organisation och organisering, 2012, s. 130
formella och informella strukturen stämmer överens.205 Det som sägs och beskriv ska göras kan av svaren även tydas att det görs. Frågan är hur mycket information som krävs då Anna-Karin känner till det i stora drag men inte på detaljnivå och om det går att bestämma ifall det finns en löskoppling eller inte. Johan nämner att SEK som statligt företag ska vara en förebild och precis som den formella strukturen beskriver så sker det att organisationer tvingas anpassas efter samhällets lagar, normer och moden. En formell struktur utgörs av scheman, planer, rutiner med mera. Alla tre respondenter nämner att det finns direktiv och planer för att nå de uppsatta målen. SEK uppnådde under året enligt Johan och organisationen rörde sig framåt mot det uppsatta målet. Legitimitetsteorin viktigaste faktor för att uppnå legitimitet är att organisationen rör sig eller ger sken av att röra sig framåt.206 Det som enligt redovisningen formellt ska göras har enligt Edvard och Johan också informellt sket och enligt teorin kan ingen löskoppling ses på detta område. Det kan funderas kring hur viktigt det är att Anna-Karin inte nämner att målen har uppfyllts då hon ändå känner till att det finns direktiv gällande jämställdhet och mångfald.
I SEK:s årsredovisning finns hållbarhetsdirektiv kring hur de anställda ska resa i tjänst. Tåg ska alltid väljas före flyg om det är möjligt samt att nya flygplan ska väljas före äldre mindre skonsamma för
miljön.207 Alla tre respondenter är fullt medvetna om detta och ingen löskoppling tycks synas.
Företagets policy kring det kan av respondenternas svar att utläsa anses vara legitim och accepterad208.
Teorin om CSR i företagen menar att strategin i företaget ska hänga samman med företagets allmänna värdegrund, etik och utgöra en helhet för företaget. Intressenterna ska uppleva dessa värdeord och känna av dem i relationen till företaget.209 I årsredovisningen finns information kring hur SEK arbetar i relationer med sina kunder, bland annat så måste deras kunder och leverantörer skriva under uppförandekoden och de har en modell som beskriver processen i en utlåning och hur den ska säkra hållbarheten genom hela kreditprocessen med hjälp av analyser av en potentiell kund. Samtliga respondenter talar om hur viktigt det är med hållbarheten i företaget. Johan och Anna-Karin talar om hur hållbarheten är en del av kreditprocessen och en del av helheten medan Edvard talar om hur viktigt det är med hållbarhetsfrågor. Eftersom samtliga respondenter anser att det är viktigt med hållbarhet kan det
ses som att det är accepterat för dem och då som legitimt.210
205 Eriksson-‐Zetterqvist, Kalling och Styhre, Organisation och organisering, 2012, s. 287
206 Abrahamsson och Andersen, Organisation-‐ att beskriva och förstå organisationer, 2005, s. 217
207 SEK, Årsredovisning, 2013, s. 43
208 Abrahamsson och Andersen, Organisation-‐ att beskriva och förstå organisationer, 2005, s.213
209 De Geer, Hallvarsson och Borglund, Värdeskapande CSR -‐ Hur företag tar socialt ansvar, 2009, s.72-‐73