Svenska generalkonsulatet i New York

Vi intervjuade Amelie Heinsjö och Maja Svensson, som arbetar på svenska generalkonsulatet i New York. Svenska generalkonsulatet i New York har som uppgift att främja Sverige i New York. Det gäller att ge stöd till svenskar samt att främja svenska intressen i USA15 .

Eftersom det gäller att få Sverigebilden sedd och hörd, så arbetar svenska generalkonsulatet relativt lite tillsammans med andra länder i Europa. Däremot jobbar de med de nordiska länderna, de fyra nordiska generalkonsulaten. Det gör de ibland i evenemang då de känner att varumärket Scandinavian har lite högre värde än bara Swedish.

Svenska generalkonsulatet har inte hand om några företag, men däremot händer det att de samarbetar med olika företag som exempelvis Ikea och H&M. Ibland har de haft evenemang och då har även bland annat H&M varit deltagande och donerat produkter som har delats ut som ‘goodiebags’, det vill säga små kassar med produkter från ett eller flera företag, till besökarna, berättar Heinsjö.

Vidare säger hon att många amerikanare som bor i mitten av Amerika inte känner till något om Sverige och de vet inte vart landet ligger. Detta anser hon vara endast en nackdel för svenska företag som ska etablera sig i USA eftersom företaget måste lägga ut mer tid och

14

pengar på marknadsföringen.

“Om någon inte har en aning om vad Sverige är eller står för så blir ju start- sträckan så mycket längre.” (Amelie Heinsjö, svenska generalkonsulatet i New York, intervju 2008-04-18).

Det konsulatet kan hjälpa företag som vill etablera sig utomlands med är marknadsföringen. De har en databas på 40 000 namn på personer inom olika yrken. Därmed kan de skicka ett massutskick via e-post till ett par tusen av dessa personer. Samtidigt kan de lägga upp

information på sin hemsida om att ett nytt svenskt företag kommer till New York. Men för att generalkonsulatet ska göra detta krävs det att det är något som kan vara av intresse för

allmänheten i gemen. (Amelie Heinsjö, Sveriges generalkonsulat, intervju 2008-04-18). Enligt Maja Svensson är amerikanarna mycket öppna och det är tämligen lätt att skapa ett kontaktnät och sprida vidare sin image. Samtidigt är själva staden väldigt öppen för nya fenomen eftersom saker och ting inte ifrågasätts på samma sätt som i Sverige. New York är en stad som, enligt Currid16 , länge har varit öppen för nya vägar för att få ett mångkulturellt samhälle både när det gäller individer och företag. Det är mycket tack vare detta som det finansiella mognandet har fortskridit.

15

6. Diskussion

I detta kapitel presenterar och diskuterar vi det resultat som vi har kommit fram till. Vi kommer även i slutet av detta kapitel att ge exempel på vidare forskning inom ämnet som vi genom vår studie har behandlat.

Det som är känt för oss tidigare är att mediebruset i dagens samhälle är enormt. Detta

upptäcks eftersom det finns en rad olika mediekanaler som impulsivt vill sända ut reklam och information till så många mottagare som möjligt. När Wästberg (2003) talar om ”buzz” kan fenomenet både ha sina för – och nackdelar enligt oss. Fördelen skulle kunna vara att om människor säger något positivt om företaget så kan det leda till att företaget får fler kunder, eftersom dessa människor sprider det goda ryktet till andra, som kan vara potentiella kunder. Det negativa skulle kunna vara att det människor pratar om vidare till andra människor behöver inte alltid stämma överens med det som källan hade i avsikt att förmedla.

Efter att vi har haft tillfälle att intervjua tre olika reklambyråer som startades av svenskar i New York, samt svenska generalkonsulatet och exportrådet, har vi fått en bredare bild som kompletterar vår huvudfråga i denna studie. Detta har i sin tur lett till att mycket av resultatet som vi fick med oss hem visade sig överensstämma med det teoretiska kapitlet.

6.1 Kultursammanhanget

Det som vi har uppmärksammat vid våra intervjuer med företrädare från reklambyråerna Great Works, Trollbäck & Co och Mother är att alla hänvisar till vissa gemensamma nämnare. En av dessa är kulturkrockar som kan uppstå mellan parterna. Exempelvis är det i USA viktigt att hålla kontakten under projektets gång. Om den ena parten inte hör av sig kan den andra parten tro att denne inte är intresserad av ett samarbete längre och därför avsluta samarbetet och skaffa sig en ny samarbetspartner. I Sverige är det vanligare att företag sätter ett datum som de arbetar mot och inte hör av sig lika ofta till varandra. Istället fokuserar de sig på att jobbet ska bli klart i tid. Båda dessa arbetssätt har både sina för- och nackdelar. Fördelen med det svenska sättet att arbeta på är att företag litar på att arbetet ska utföra jobbet. Nackdelen är att de kan missa relevanta uppdateringar som sker. Fördelen med att arbeta på det

amerikanska sätet är att företagen får en bättre kontakt med varandra och arbetet kan utvecklas genom kontakten. Nackdelen är som sagt att det inte finns någon garanti på att arbetet kommer att bli färdigt om kommunikationen mellan parterna minskar. Företag som ska arbeta med andra företag som är etablerade i ett annat land råder vi till att lära sig mycket om kulturen i det rådande landet. Detta för att veta på vilket sätt den andra parten arbetar och vad som förväntas av det egna företaget. Dock är det viktigt att komma ihåg att kulturkrockar ändå kan ske.

Eftersom New York har 184 olika nationaliteter (Wästberg, 2003) så är det inte mer än naturligt att kulturkrockar lätt kan uppstå, både privat och på arbetsplatsen. Vi anser att det heterogena samhället kan medföra både positiva och negativa följder. När Trollbäck berättar om det heterogena samhället i New York tar han i först hand upp relationer med kunder och personer från privatlivet, som skiljer sig avsevärt från vad svenskar är vana vid. Han bekräftar det som även de andra reklambyråerna hävdar, att amerikanarna inte bör tas på orden. Vi kan utifrån egna erfarenheter, efter att ha tillbringat en månad i New York bekräfta att det positiva med sammanhanget är att relationer skapas mycket enklare i denna stad än Sverige. Detta anser vi inte vara konstigt eftersom New York har lika många invånare som hela Sverige. Det negativa är just det Trollbäck berättar, att dessa relationer inte är långvariga. Detta är

naturligtvis den amerikanska stereotypen som många kanske anser stämma, vilket alltid inte behöver betyda att den gör. Enligt vår mening är vi alla människor, och en relation är ömsesidig och unik. Här är interkulturella kompetenser, som Stier (2006) anser vara sunt förnuft och respekt i ett möte med en person som har en annorlunda bakgrund än du själv, viktiga.

Vi kan även instämma med Wästberg (2003) då han talar om att amerikanarna ständigt letar efter unika segment att arbeta med inom medievärlden. Det som en svensk definitivt ska ta till sig utifrån Wästbergs (2003) råd när det gäller etableringen i New York, är att trycka på det unika som företaget har att erbjuda. Han beskriver att amerikanarna är mycket öppnare för sådana fenomen än svenskar. Vi håller med Wästberg (2003) att det skulle vara mer än absurt att spela på den svenska stereotypen som vilar på blygsamhet om företaget vet att det har något extraordinärt att erbjuda. Att differentiera sig från resten av marknaden är oftast endast positivt, då ett företag kan erbjuda något annorlunda och unikt. Om ingen av konkurrenterna har samma erbjudande skulle detta kunna leda till att företaget ifråga utvecklar långvariga relationer med sina kunder. De reklambyråer som vi har pratat med har alla sin unika nisch.

Detta tycker vi är bra eftersom varje reklambyrå kan på så sätt erbjuda något unikt till sin kund.

Stier (2006) talar även om globaliseringen som idag innebär en ”mindre” distans mellan olika parter världen över. Han menar att nätverken idag mellan företagen kan sammankopplas snabbare via Internet. Vi anser att detta självklart stämmer. Det medför även att företagen på så vis får en bredare och närmare integration med respektive kulturer och arbetssätt. Detta kan enligt oss vara en förberedelse om ett företag planerar att etablera sig exempelvis i New York. Utgångspunkten kan i första hand vara pålitliga kontakter via Internet, där Exportrådet eller svenska Generalkonsulatet kan vara en stöd. Utöver det vinner personen i fråga som vill starta ett företag där mycket på att resa till staden för att dessutom uppleva den på ett personligt sätt. Tack vare globaliseringen kan företag samarbeta med varandra oavsett vart i världen de är etablerade och detta anser vi vara oerhört positivt för företag. Carlström berättar att deras framgång mycket beror på att de har utfört kampanjer åt företag som är positionerade och kända världen över. Men även om globaliseringen har sina positiva sidor så finns det även negativa aspekter. Detta skulle kunna vara att ett land får mer makt genom globaliserinen. Amerikaniseringen har påverkat inte minst de som väljer att etablera sig i USA från andra länder, men även resten av omvärlden, menar Stier (2007).