Trollbäck & Co

Trollbäck & Co är en reklambyrå som bland annat arbetar med film och underhållning. Deras varumärke bygger på ett icke-ortodoxt tänkande och de anser att ett koncentrerat meddelande är av avgörande vikt för att kommunikationen ska vara framgångsrik. Kunder som

reklambyrån har arbetat med är bland annat ESPNEWS och Matsrecard (www.trollback.com).

5.4.1 Intervju med Trollbäck & Co i New York

Enligt Trollbäck & Co är det inget problem att starta ett företag i New York, däremot att etablera sig på marknaden i New York är det som är mer komplicerat. Som reklambyrå, berättar Jakob Trollbäck, är det viktigt att ständigt jaga nya trender, nya företag är modernt som givetvis ska ha något nytt och unikt att lansera. För att återkoppla det med som Fill (2006) och Kotler (2005) menar är att idag måste företag se till att skilja sig från alla andra, det vill säga differentiera sig. Detta eftersom de potentiella kunderna ständigt söker nya innovativa vägar för att själva få den unika marknadsföringen då det gäller business to

business inom medievärlden. Enligt Trollbäck var detta det var det första han kände med sina kunder, vilket är en självklarhet i en storstad som New York, som har 184 olika nationaliteter

(Wästberg , 2003). Fördelen, anser Trollbäck, är att han har bott i New York i mer än sju år vilket medförde genast en enklare väg till att starta eget eftersom han var bekant med staden och livet där. Ser han i backspegeln nu så var det tuffaste av allt, som i sin tur snabbt blir allt mer bekant, de kulturskillnaderna mellan svenskt och amerikanskt arbetssätt.

Ett exempel var då en amerikansk byrå ringde Trollbäck & Co efter att de hade hört rykten om dem. Tävlingen gick ut på att reklambyrån skulle utforma en reklamkampanj för Volvo. Den amerikanska byrån hade ont om tid och behövde många idéer. I detta fall fick

reklambyrån två veckor på sig. Efter att ha lämnat fram projektet till reklambyrån så fick Trollbäck svar efter någon dag. De tyckte att Trollbäck hade gjort ett helt fantastiskt arbete. Kommentaren som de fick var att reklambyrån i fråga blev överraskade eftersom de trodde under hela tiden att Trollbäck & Co inte var intresserade. Detta resulterade i att Trollbäck & Co hade arbetat på det svenska hederliga sättet, gjort sitt arbete helt enkelt. Det som är typiskt amerikanskt är att det ska ske ”small-talk” konstant. Att visa vilja och agera pådrivet är koden vilket är skillnaden till att arbeta svenskt. Från och med då insåg företaget hur viktigt det är att kommunicera på ett rätt sätt med utgångspunkt för att förstå kulturen. Här uppstod en

kulturkrock mellan Volvo och Trollbäck & Co. Reklambyrån visste att innehållskompetenser som dessa existerade, men de anade inte att de var så viktiga. Wästberg (2003) bekräftar detta i sin bok ”Sverige i New York” då han beskriver att amerikanare kan tycka att ett företag är helt ointresserade om de inte emellanåt upprätthåller kontakten med sin samarbetspartner. Det har till och med i vissa fall lett till att amerikanare avslutat vissa projekt eftersom

samarbetspartnern inte hörts av sig under längre period. Missförståndet upptäcktes när det andra företaget återkom med ett avslutat arbete ovetandes att den amerikanska firman hade dragit sig ur.

Trollböck berättar att svenskar generellt sätt är intelligentare än vissa amerikanare. Detta beror oftast att svenskar får en bredare utbildning. Men att samarbeta med amerikanare är en stor fördel, trots att företaget ironiskt nog har flest européer som idag är anställda. Den största andledning till varför det har blivit så är för att Trollbäck & Co har sett att dessa har visat stort intresse för att nå sitt mål. Det första målet är att de tagit sig till USA för att starta en karriär.

Trollbäck menar vidare, att både på den affärsmässiga samt den privata sektorn är det mycket lättare att få ett stort nätverk i USA än i Sverige. Detta blir som en oskriven regel. I USA handlar det om att man har en enorm bekantskapskrets medan i Sverige har man få vänner som står en nära (Jakob Trollbäck, intervju 2008-05-05). Denna kulturskillnad nämner

Wästberg (2003) tidigare då han beskriver kontaktnätet. I själva verket är det så att Sveriges invånare är mer homogena än New Yorks invånare. På det sättet, förklarar Wästberg (2003) att invånarna har en rad gemensamma nämnare vad det gäller kultur, värderingar, normer och levnadssätt. Detta leder i sin tur att individerna har mer förståelse samt förtroende för

varandra. En av andledningar varför amerikanarna söker andra kontakter, trots framgång, är för att de saknar denna homogena grund. Inte bara under privata omständigheter, utan även yrkesmässigt.

Trollbäck beskriver det som när de väl gör en otrolig bra kampanj för en stark firma och de blir nöjda med slutresultatet, kan man tycka att dessa kommer nog skapa en långvarig relation med Trollbäck & Co. Man ska dock inte förvänta sig att kunderna – hur nöjda de än blir, kommer tillbaka igen, berättar Trollbäck. Oavsett om kunden framgångsrikt vinner priser eller att budgeten ökar så är det mycket flyktighet i USA. Kontakter löper inte lika långvarigt som svenskar är vana vid sådana tillfällen. Detta kan bero på att amerikanarena hela tiden är nyfikna på nya vägar och sätt att arbeta på. Då finns inte lojaliteten där utan mycket ”snack” förekommer och mycket får företaget ta med en nypa salt med tanke på vad kunden utlovar i liknande branscher. På denna kognitiva nivå har amerikanska företag en uppfattning som skiljer sig från de svenska företagens erfarenheter, där nöjda kunder i många fall blir långvariga kunder (Jakob Trollbäck, intervju 2008-05-05).

5.4.2 Pro-bono och välgörenhet

Trollbäck & Co har under längre tid arbetat med ”pro-bono”. Detta innebär att de utför vissa arbeten gratis för företag och eventuellt uppnår även PR på kuppen. Trollbäck berättar i intervjun att de företag som de väljer att arbeta kostnadsfritt för, naturligtvis är företag som de önskar att stödja, som de har någon omtanke för. Om ett företag eller organisation har smp ekonomiska tillgångar så har Trollbäck & Co ett gyllene tillfälle att kunna styra samarbetet med friare händer. Under sådana tillfällen får de chanser att göra projekt på sitt eget sätt eftersom kunden i fråga har inte så mycket pengar att arbeta med. Ur detta föds även en möjlighet att Trollbäck & Co gör en kampanj för att visa hur pass bred kompetens de har, förklarar Trollbäck. Detta medför att potentiella kunder ser vad de har att erbjuda och på så sätt kan de även tänka sig att lägga ner ett hårt arbete för sådana kampanjer. Som han vidare förklarar har de givetvis inte samma utrymme med en kund som har starkare budget och som säkerligen vet vad de vill ha.

Trollbäck tar fram ett exempel på pro-bono, ett långt samarbete de har haft med Brooklyn Academic Music Band som är New Yorks kändaste scen för musik, teater, dans och annat inom kultursfären. I och med att de stödjer de på olika sätt får deras namn vara med vid olika tillfällen.

I USA stödjer inte staterna välgörenhet lika mycket som staten gör i Sverige. Däremot stödjer amerikanska invånarna dessa ändamål mer privat. Detta kan ses som den skatt som svenska invånare betalar. Även företag brukar oftast donera mycket till välgörenhet i olika former. När det kommer till galor eller liknande inom välgörenhetssektorn så förklarar Trollbäck att deras företag inte delaktigt på sådana events. Givetvis kan många företag välja den vägen för att uppnå ”ärlig” PR. Däremot så brukar Trollbäck & Co vara delaktig på olika konferenser samt prisutdelningar som berör företaget på ett annat sätt. Trollbäck anser att även detta är ett sätt att ”visa upp sig” och vad företaget strävar efter.

”Som företag har vi valt att ge bort en procent av vår fakturering till välgörenhet under ett par år. En uppfattning av denna summa var första året, då insatsen sattes igång, en halv miljon dollar” (Jakob Trollbäck, intervju 2008-05- 05).

5.4.3 Sverigebildens betydelse för Trollbäck & Co

Trollbäck hävdar att företaget är lika mycket amerikanskt som svenskt.

”Det är mitt svenska huvud som styr det” (Jakob Trollbäck, intervju 2008-05-05.

Men däremot är de etablerade som ett amerikanskt företag. Av en slump finns det fyra svenska anställda och en hel del européer. I huvudsak ser många amerikaner att Trollbäck & Co är ett svenskt företag eftersom det var Trollbäck som startade det och dessutom är namnet utländskt (Jakob Trollbäck, intervju 2008-05-05). Detta är bara en fördel eftersom Sverige, enligt Wästberg (2003), har ett gott rykte i New York och resten av USA. Det som är svenskt kan i vissa fall klassas som exotiskt. Wästberg (2003) beskriver vidare i likhet med Currid12, att New York är svårt att mäta sig med inom dessa områden. Trots det så anses Sverige ha ett

gott rykte inom musik, design samt teknologi. Att Trollbäck & Co är svenska kan underlätta att få kontakter och uppmärksamhet. Detta skulle förmodligen kunna bero på den

stereotypiska bilden som Stier (2007) beskriver, om att svenskar har en hög arbetsmoral. Men Trollbäck menar även att ett företag måste vara bra och bevisa det, man kan inte vila på att Sverigebilden ska vara en fasad. Det finns mycket likheter mellan svenskt och

nordamerikanskt sätt att arbeta. Det är samma problem och utmaningar. Trollbäck hävdar att svenskar möjligtvis har ett bra rykte inom just design, elektronik, musik och mode i New York. Det händer sällan att svenska företag samarbetar i New York. Det händer att förtaget då och då möter någon svensk journalist eller anlitar svenska konsulter för att utföra vissa

tjänster. Förutom det kan det ses som nackdel att svenska företag samarbetar på marknaden i New York, enlig Trollbäck. Genom att samarbeta med amerikanska företag kommer de svenska företagen som finns i New York få en möjlighet att nå ett nytt nätverk. Dessutom så byts erfarenheter. Det sker ett utbyte som gynnar de båda och gör det mer spännande att införa kollaborationen. Utöver detta så lockar intressanta uppdrag vare sig om företaget är svenskt eller amerikanskt.

Det händer att Trollbäck & Co associerar särskilda projekt till Sverige. Ett exempel är ett projekt som företaget gjorde för Saab från Trollhättan. I den vevan fick de höra kommentaren kring boken ”Är det en bok om Trollbäck på Manhattan”. Det var en ganska ironisk händelse och detta ledde till att företaget tryckte upp personliga t-shirtar med trycket ”Trollbäck på Manhattan”.

5.4.4 Skillnaden mellan amerikansk och svensk reklam

Enligt Trollbäck finns det givna skillnader mellan svensk och amerikansk sätt att utforma tv- reklam på. Svensk reklam har oftast en poäng som ska vara skämtsamt samt att tittaren själv ska få tänka till lite för att förstå budskapet. Det bästa skämtet blir om den som berättar det inte säger poängen. Däremot är amerikansk reklam oerhört uppenbar ”Köp denna för den är bäst” säger Trollbäck. Eftersom reklamutgivare desperat försöker hitta nya vägar att

marknadsföra sig på tar de kanske även mer risker att göra udda resultat och avvika från det vanliga. Trollbäck känner personligen Linus Karlsson från Mother och tycker att de är enastående på sådana projekt, att göra kampanjer som resulterar i mycket annorlunda och ”egna” projekt.

mängd lika homogent som exempelvis New York. Detta kan vara mycket tilltalande att det finns så många nationaliteter samlade i en stad, menar Trollbäck.

Egentligen kan reklam och marknadsföring tilltala ett litet spektrum av människor. Vi behöver inte ta hänsyn till religion i Sverige, för de flesta är inte praktiserande religiösa. Befolkningen blir inte upprört över om det är så att någon säger ”fyfan”. När invånarna är liktänkande blir det även genast mycket enklare att göra reklam.

Däremot i USA, då Trollbäck & Co utfört vissa reklamkampanjer, så har kunden krävt att det måste finnas unga, gamla, män, kvinnor oh viktigaste av allt ska dessa vara blandade med olika nationaliteter och hudfärger.