6. Resultat och analys
6.1 Syftet med historieundervisningen 1 Resultat
På frågan om vilket syfte de intervjuade lärarna har med sin historieundervisning visar samtliga lärares svar att de inte överhuvudtaget nämner begreppet historiemedvetande. När vi mer
61 Lärare 1 & 2. 2019-04-29. 62 Lärare 3. 2019-04-30. 63 Lärare 4. 2019-05-02. 64 Lärare 5. 2019-05-02.
24
explicit frågar och samtalar om själva begreppet blir det mer underliggande, vilket kan förtydligas genom lärare 3;
Jag tror att man brottas väldigt mycket med historiemedvetande, jag tror inte att historiemedvetande är något man jobbar med så, det växer mer fram. […] Men att utveckla deras, det tror jag inte man gör så att “idag ska vi jobba med historiemedvetande!”65
Historiemedvetandet tycks inom historieämnet bli något mer abstrakt utifrån lärarnas resonemang, som finns med i undervisningen, men som inte utgör anledningen till varför lärarna känner att de arbetar med historia. Istället tycks många av de intervjuade lärarna peka på att undervisningen istället bör genomsyra de värden som kan återfinnas i skolans värdegrund. Lärare 2 pekar på att det är just skolans demokratiska uppdrag och de värden som är eftersträvansvärda när hen ska förklara syftet med historieundervisningen.66 Även lärare 4 pekar tydligt mot skolans demokratiska uppdrag och värdegrund när hen resonerar om vilka värden som bör komma fram genom undervisningen. En stor del av lärare 4:s undervisning syftar till att eleverna ska bli kritiskt tänkande människor som samtidigt har en respekt för alla likas värde.67
Lärare 3 problematiserar undervisningens koppling till skolans värdegrund på liknande sätt som hen gör med historiemedvetandet, att den är mer underliggande. Läraren anser sig att den här typen av värden faller sig naturligt i ett humanistiskt ämne som historia. I alla fall hoppas läraren själv på att hen i sin undervisning lyckas belysa människovärdet. Det övergripande målet med historieundervisningen handlar dock snarare om allmänbildning enligt lärare 3, detta för att ge eleverna en tydligare uppfattning om sin omvärld.68 Även lärare 2 resonerar om att skolans värdegrundsarbete är underliggande, och omfattas istället av en form av allmänbildning som präglar historieämnet, men även samhällskunskapen. Vidare menar hen att just dessa två nämnda ämnena möjligtvis är mer tacksamma, när det gäller implementering av värdegrunden, än exempelvis moderna språk, matte eller NO. Samtidigt menar lärare 2, att även om denna koppling är svårare att göra i de ovan nämnda ämnena, att det visst är möjligt med undervisning som tydligare utgår från elevernas föreställningsvärld men att lärarna som är hens kollegor helt enkelt inte vill göra den kopplingen. Med tydlig hänvisning till att de som undervisar i historia
65 Lärare 3. 2019-04-30. 66 Lärare 2. 2019-04-29. 67 Lärare 4. 2019-05-02. 68 Lärare 3. 2019-04-30.
och samhällskunskap möjligen är bortskämda med denna koppling anser hen dock att det är synd och därtill även märkligt att denna koppling inte görs av övriga kollegor vid skolan.69 Lärare 5 menar även att en del av hens övergripande mål med historieundervisningen är att skapa någon form av gemensam referensram. Referensramen kopplar lärare 5 tydligt till kunskap eller rent stoff och blir då en slags allmänbildning. Dock menar hen att denna allmänbildning inte räcker och hänvisar då främst till den senaste läroplanen, Gy 11 som tydligt pekar på användningen av själva kunskapen. Enligt lärare 5 skall eleven således med hjälp av referensramen kunna använda kunskapen och se samband och dra slutsatser. Det som målas upp då blir en tydlig trappa där den rena stoffkunskapen återfinns på första steget och klivet till nästa trappsteg beror på hur man använder sig av kunskapen man förvärvat på det första steget.70 Lärare 1 och 5 menar att deras undervisning, på vad som blir ett mer övergripande plan, genomsyras av en strävan att få samtliga elever nå minst godkänt i ämnet. Syftet blir då med andra ord att få med samtliga elever på tåget, som når minst till betyget E.71 Dock förtydligar även lärare 1 en annan problematik med hens övergripande mål, nämligen att man inte enbart vill lyfta alla elever till minst E-nivå, utan även utmana de elever som siktar högre på betygsskalan. Detta svar återfinns till viss del även i lärare 2:s svar på frågan om vilket syfte och mål hens undervisning har. Hen upplever att elever generellt saknar ett intresse för det förflutna i allmänhet, men också historia i synnerhet. Då blir syftet eller målet med själva undervisningen istället att väcka en form av intresse för historia, samt den användning vi kan ha av historia. Liknande resonemang kommer även lärare 3 in på.72 Lärare 5 lyfter också upp
detta perspektiv och menar att även om vi nu pratar folkmord, så går hens tankesätt igenom i de flesta undervisningsmoment i historia. Eleverna ska se mönster och svara på frågor såsom varför och hur, detta för att ge en form av förpackad handlingsberedskap. Fokus tycks då ligga tyngre på nutiden, ”för att förstå nutiden måste vi titta bakåt” är en fras som återkom ofta under vårt samtal.73
6.1.2 Analys
69 Lärare 2. 2019-04-29. 70 Lärare 5. 2019-05-02.
71 Lärare 1, 2019-04-29 och Lärare 5, 2019-05-02. 72 Lärare 2. 2019-04-29 och Lärare 3, 2019-04-30. 73 Lärare 5. 2019-05-02.
26
För att på ett möjligt och fruktbart sätt analysera de resultaten vi fått genom studien måste vi ställa det gentemot kursplanerna för ämnet historia. Vi har redan fastslagit att det övergripande syftet med historieundervisningen bör genomsyras av en strävan mot att utveckla elevers historiemedvetande, och detta begrepp har även operationaliserats genom de två grundläggande perspektiven på historia. Kort sagt ska lärarna arbeta för att eleverna ska förstå sin samtid med hjälp av dåtiden, allt i ett led att ge perspektiv på framtiden. Resultatet visar tydligt att enbart en av de fem intervjuade lärarna diskuterar begreppet historiemedvetande. Begreppet visade sig dock inte i första hand vara syftet med denna lärares undervisning. Detta går även i linje med det som lärarna uppfattar som värdegrunden. Förklaringen till detta kan vara att historiemedvetande och värdegrunden inte är något de verksamma lärarna går runt och funderar på i första hand. Däremot innebär inte detta att det utesluts från undervisningen.
Syftet med lärarnas historieundervisning tycks snarare handla om mer praktiska och konkreta mål som allmänbildning, att eleverna ska klara kurserna och mer klassrumsnära situationer. Historiemedvetande och värdegrunden kan tolkas som skolans större visioner som ligger i periferin. Dock vill vi fråga oss om det lärarna menar med allmänbildning och en gemensam referensram faktiskt är en del av värdegrunden. Detta då lärarnas resonemang kring detta ofta utgår ifrån att ge eleverna en handlingsberedskap och omvärldsanalys som ligger nära värdegrundens efterfrågan på kritiskt tänkande medborgare. På så sätt ligger detta arbete mer implicit och lyser igenom i handlingsplanen lärarna skapar utifrån styrdokumenten. Den här ingånget till ämnet kan tolkas som att undervisningen är omprövande, då eleverna ska skapa sig något meningsfullt från det historiska stoffet.74 Dock utesluts resonemang om historiemedvetande, och det är egentligen bara lärare 5 som menar på att historien ska utgå ifrån nuet vilket tyder på ett genealogiskt perspektiv. Samtidigt går det att ifrågasätta hur närvarande de tre tempusformerna faktiskt är. Det återstår att se i resultatets kommande kategoriseringar om dessa strävansmål kommer från tolkningar lärarna själv gör, vilket skulle tyda på att undervisningen får en mer bekräftande karaktär.75
En mer klassrumsnära problematik som lyfts fram av de intervjuade lärarna är att de även fokuserar tydligt på att få med alla elever på tåget.76 Det största och första målet innebär då att alla elever skall uppnå kunskap för E-nivå. För att arbetet de lägger ner skall bära frukt måste
74 Alvén, (2017), s. 60. 75 Ibid
de fokus vi ställde oss in på, de stora visionerna såsom värdegrunden och historiemedvetande, möjligtvis sänkas. Arbetet tycks då präglas av, som tidigare nämnt, mer handfasta och konkreta mål. Utifrån detta går det att fråga sig om hur omprövande undervisningen blir. Exempelvis i fråga om hur mycket analys och omprövning ett E-svar kräver, eller hur komplex en undervisning blir som syftar till att nå den minsta gemensamma nämnaren för att eleverna endast ska klara det. Det kan tänkas att en undervisning med denna ingång lättare går till en traditionsbunden historiesyn då en omprövning blir för omfattande, vilket senare kategoriseringar av detta resultat är ute efter att svara på.