SYMBIOCITY

Den kretsloppsmodell som togs fram för Hammarby Sjöstad, idag känd som Hammarbymodellen, låg till grund för utvecklingen av SymbioCity, en planeringsmodell som bygger på erfarenheter och kunskaper från planeringen av Hammarby Sjöstad. (Stockholms stad 2011, s.5) Sjöstaden är

Stockholms största ekoprojekt och ett stort fokus är hållbar energianvändning i stadsdelen. Ett mål är att de boende i Hammarby Sjöstad ska producera hälften av den energi som de själva behöver, vilket sedan kompletteras med hållbara energilösningar som att bland annat använda sig av avloppsvatten eller biogas. Hammarby Sjöstad använder sig av ett cirkulärt tänkande när det kommer till hållbarhet och det inkluderar både energi, avfall, vatten och avloppsvatten från de olika hemmen, arbetsplatserna eller arenorna runt om i området. (SymbioCity u.å.b)

SymbioCity är en planeringsmodell byggd på svensk kunskap och teknik inom hållbar stadsutveckling som idag finns på den internationella marknaden för stadsbyggande, där bland annat Kenya och Kina är två länder som idag använder sig av planeringsmodellen. SymbioCity består av ett specifikt tillvägagångssätt i sex steg för städer som vill inkludera hållbarhet i sin planeringsprocess från början till slut och var från början ett initiativ från svenska staten men som idag drivs och på olika sätt administreras av Business Sweden tillsammans med SKL International. Business Sweden, som grundades 2013 genom en sammanslagning av Sveriges Exportråd och Invest Sweden, jobbar för att promota och marknadsföra SymbioCity på en internationell arena. Organisationen ägs av både svenska staten och privata bolag för att ge tillgång till både nätverk och kontakter på olika nivåer. (SymbioCity u.å.a; SymbioCity u.å.c; SymbioCity u.å.d; SymbioCity u.å.e; Sida u.å.; Business Sweden u.å.)

SKL International jobbar för att främja och stötta myndigheter i utvecklingsländer och

övergångsekonomier i en mer hållbar riktning. Genom att främja och utveckla SymbioCity som ett verktyg för analys, planering, implementering och kommunikation skapas och bidrar man till bland annat internationella nätverk och know-how projekt. Arbetet är något som till största del

subventionerats av The Swedish International Development Cooperation Agency, en myndighet som på uppdrag av svenska staten jobbar för att minska fattigdom på en internationell arena. (SymbioCity u.å.c; SymbioCity u.å.d; SymbioCity u.å.e; Sida u.å.)

SymbioCity fokuserar på att skapa synergier mellan olika system för att nå en effektiv användning av naturresurser i urbana miljöer med karaktärsdrag som integrerade systemlösningar för cirkulära modeller för energi-, avfall- och vattenhantering. En tankegång som blir synlig i byggandet av

SymbioCity konceptet vill inte framhäva ett top-down ideal i planeringen utan snarare en möjlighet att använda sig av en ömsesidig kunskapsdelning och expertis mellan olika risktagare på både lokal, regional och nationell nivå. Liu, Zhou och Frostell (2014, s. 28) fastslår i sin vetenskapliga artikel Analysis of sustainable urban development approaches in China att Tangshan Bay Eco-city är det projekt utanför Sverige som i störst skala har använt sig av SymbioCity år 2014. (Liu, Zhou & Frostell 2014, s. 28; SymbioCity u.å.a)

Den metod som planeringsmodellen främjar och som uttrycker sig vara unik kan inte alltid följas i den exakta ordning som den beskrivs utifrån (från steg 1-6). Stegen är enbart menade som en hjälp i processen och städernas planerare behöver i arbetet med hållbar stadsutveckling vara flexibla när det kommer till appliceringen av de olika steg som finns, då tillvägagångssättet varierar beroende på vad staden har för behov och visioner. Idén är grundad på enkelhet och en tydlig målbild, vilket enligt skaparna av SymbioCity är grunden till en god och hållbar planering. Med hjälp av en stark politisk vision och ett stabilt grundarbete med de tydliga målbilderna blir det därför enkelt att anpassa planeringen efter SymbioCitys vision som ger en tydlig bild av syftet med planeringen men också en möjlighet att diskutera alternativa möjligheter inom hållbar stadsplanering. (SymbioCity u.å.a)

Figur 4: SymbioCitys sex steg. (Källa:egen bearbetning av data från SymbioCity u.å.a) SymbioCitys sex steg:

Det första steget handlar om att planerare ska fundera över vilka som ska involveras i arbetet för att jobba mot en hållbar utveckling i staden. Planerare måste först definiera en organisationsstruktur och undersöka vilka intressen som finns. Viktigt är att de olika intressena ska representera olika områden både från en lokal-, regional- och nationell nivå tillsammans med andra intressenter i samhället. När planerarna har hittat en styrgrupp, kommer denna grupp att utgå från planerarens utarbetade

organisationsstruktur.

Steg 2 - Se över nuvarande förhållanden

Planeraren ska analysera befintliga platser, strategier, statistik och övrig relevant information för att skapa en övergripande bild av projektets möjligheter och utmaningar.

Steg 3 - Sätta upp mål och indikatorer

I steg tre formuleras mål och indikationer för stadens framtid utan att definiera förslag och lösningar. De övergripande mål och indikatorer som sätts upp ska återspegla den grundläggande drivkraft som arbetet har för att jobba med hållbar utveckling både på kort och på lång sikt.

Steg 4 - Utveckla alternativa förslag

Planeraren ska i detta steg se över resultatet från de tre första stegen för att vidare formulera och identifiera alternativa förslag och lösningar för utveckling i staden.

Steg 5 - Analysera påverkan

I steg fem blir det viktigt som en del av processen för planeraren att undersöka och utvärdera ekonomiska, sociala, ekologiska och rumsliga effekter av de förslag och lösningar som finns. Något som blir viktigt att undersöka för att hitta projektets egna väg mot ett hållbart stadsbyggande. Steg 6 - Välja implementeringsstrategi

I det sjätte och sista steget presenterar de åtgärder som har till syfte att förbättra staden ur ett

hållbarhetsperspektiv. Åtgärderna bör ta hänsyn till de hållbarhetsutmaningar som staden har och de åtgärder som ska inkluderas i de befintliga planeringsprocesserna och den befintliga strategin. Planeraren ska efteråt fatta ett beslut om en användbar implementeringsstrategi för en hållbar stadsutveckling i den aktuella staden. (SymbioCity u.å.a)

4.5 Sammanfattning

Samarbetet mellan Kina och Sverige innebär integrerad kunskap om ekosystem i urbana miljöer och använder sig av teknologi för avfallshantering men också förnybar energi vilket demonstrerar hur ekologisk kunskap kan kombineras med teknik i stadsplanering. En svårighet med internationella samarbeten är att kinesiska planerare inte besitter samma kunskap om hållbar stadsplanering som svenska planerare, då man i Kina lägger mer fokus på arkitektur och detaljerad urban design i sin utbildning snarare än stadsutveckling. Det nya planeringssätt som den nya kunskapen innebär kan skapa en möjlighet för kinesiska planerare att hitta ett nytt sätt att skapa hållbara städer i Kina. (Qunfeng 2016, s. 252)

Både i Sverige och Kina har de två stadsbyggnads projekten varit stora satsningar över tid men också ekonomiskt. Trots den varierande storleken på stadsdelarna har både Tangshan Bay Eco-city och Hammarby Sjöstad liknande mål och visioner, projekten ska vara vägvisande i planeringen och utvecklingen av hållbara städer. Hammarby Sjöstad som tidigare var ett industriområde utvecklade Hammarbymodellen i arbetet med Sjöstaden vilket sedan legat till grund för planeringsmodellen SymbioCity som i sin tur varit en del av planeringen i Tangshan Bay Eco-city. (Stockholms stad 2018; Inghe- Hagström u.å.; Liu, Zhou & Frostell 2014; Sweco 2008; Qiang 2009)