Synkronisering

Överkategorin synkronisering innebär den koordinering av ledningen och de ingående

förbandsenheterna som krävs för att förbandet ska ha förutsättningar för att kunna använda sig av uppdragstaktik. Det innebär synkronisering av konceptuella delar så som

ledningsprocedurer, metoder och begrepp men även en synkronisering kring uppdraget som ska genomföras. Uppdraget innefattar både det egna förbandets uppdrag men även det överordnade uppdrag förbandet ska bidra till. Ytterligare en aspekt som ska synkroniseras är de ingående förbandsenheterna med deras chefer så att ett gemensamt förtroende skapas. Överkategorin synkronisering utgörs därför av underkategorierna koncept, uppdraget samt

förtroende. En framgångsrik synkronisering av underkategorierna leder till förutsättningar för

att kunna leda med uppdragstaktik och därmed även möjlighet att nå de effekter som uppdragstaktik ger. Nedan beskrivs underkategorierna koncept, uppdraget samt förtroende. 4.1.1 Koncept

Underkategorin koncept innebär konceptuella delar för ledningen av förbandet samt en metod för hur verksamheten bedrivs. Vidare innebär kategorin en gemensam begreppsapparat som förbandet använder och förstår på samma vis. Kategorin koncept delas in i koderna

ledingsprocedur, metod och begrepp.

4.1.1.1 Ledningsprocedur

Koden ledningsprocedur innebär en gemensam procedur för hur förbandet ska ledas och som det endast görs mindre förändringar i. Vidare framhålls att ledningsproceduren ska präglas av enkelhet.

En informant beskriver behovet av en gemensam ledningsprocedur enligt nedan.

”Alltså 2015 så hade vi ingen struktur på det där överhuvudtaget utan varje individ som fick chansen att leda gjorde sin tolkning av hur vi ska leda ett förband till sjöss.”

Att ledningsproceduren inte får förändras från gång till annan tas upp av samma informant.

”Alltför många gånger har vi gjort så att vi bytt den taktiska chefen till sjöss inför varje övning. Och då kommer det en ny kreativ människa som vill sätta sin prägel och hitta den optimala lösningen.”

En annan informant tar upp behovet av att ledningsproceduren inte är för komplicerad och menar på att enkelhet medför att den blir mer hållbar. Informanten beskriver också att ledningsproceduren inte enbart gäller ledningen av förbandet utan även vem som ska samverka med vem.

”Men sen även en enkelhet i formen av, så att säga, hur man bygger strukturer och liknande. Att det ska vara så smidigt som möjligt. För det blir ju också en robusthet i hur man bygger ledningsstrukturer till exempel då. Vem ska samverka med vem? Vem leder vem?”

4.1.1.2 Metod

Koden metod innebär att det finns en gemensam metod för sjökrigföring som förbandet utgår ifrån och använder sig av till vardags men även vid mer omfattande operationer. Koden är besläktad med den tidigare nämnda koden ledningsprocedur men istället för koncept för ledning så beskriver den metod för sjökrigföring.

En informant som framför sin syn på vad som behövs för ledning med uppdragstaktik tar upp behovet av en gemensam metod.

”Vi försöker att eftersträva en metod som är den samma oavsett om vi bedriver den mest lågintensiva sjöövervakningsoperationen med ett fartyg ute i vardagen eller om vi övar en kustförsvarsoperation. Så försöker vi använda samma metod, samma orderuttryck. Skillnaden är att det är fler personer som gör det

sistnämnda och att det går fortare … Men grundmetoden är densamma. Det är vårt recept för att försöka göra det här på ett vettigt sätt.”

4.1.1.3 Begrepp

Det räcker inte med en ledningsprocedur och en metod för hur sjökriget genomförs. Det framförs även att det är viktigt att man använder sig av samma begreppsapparat samt att begreppen nyttjas och förstås på samma vis. Detta är koden begrepp som beskrivs på följande vis:

”Därefter blir det kunskap om taktiken. Så att vi vet vad vi menar när vi säger ord. Att de betyder någonting och inte bara betyder ungefär någonting. Jag slarvar med det själv, mina underställda slarvar med det ibland och ibland också chefen. Men då får man påminna varandra om det och liksom ha en prestigelöshet. Jävlar jag använde fel orderuttryck eller jag tolkade det här på fel sätt. Det är någonting som är viktigt men det är svårt och jobbigt att komma åt för det tar tid att påminnas om hela tiden. Vad var det nu begreppet bekämpa betydde när jag säger det till den här underställda chefen och kan jag ge det orderuttrycket till en annan underställd chef.”

4.1.2 Uppdraget

Underkategorin uppdraget innebär att för att ledning med uppdragstaktik ska nå avsett resultat så behöver det råda en gemensam uppfattning, synkronisering, inom förbandet om vad som ska uppnås. Då förbandets uppgift kan vara en del av en större operation med ytterligare marina förband samt andra stridskrafter är det även viktigt att förstå och anpassa sig efter detta. Detta för att inte riskera att genomförandet av det egna uppdraget innebär negativa konsekvenser för den gemensamma operationen eller kommande uppdrag.

En informant beskriver behovet av att både förstå det egna uppdrag samt att förstå sin del av den gemensamma operationen på följande vis.

”Uppdragstaktik för mig är mer en filosofi än en metod. Det handlar inte om en allmän rättighet att kunna få göra en massa saker om det inte är det som är den avsedda effekten. Det gäller att det förstås i relationen både till en underställd chef men också till hur man själv är som underställd chef till den man själv har som chef på den ledningsnivå där man nu är. Också förstå innebörden av den nivå man är på. Vilket ansvar det är. Och vilket ansvar jag har som följer med uppdragstaktiken till min chef. Så att jag inte försätter honom i ett dåligt läge när jag själv ville vara duktig och dra mitt blanka svärd och med eld i håret lösa en uppgift. Så kan det ju innebära att jag löste min uppgift men den var bara en liten del av någonting större och just nu var det tyvärr fel uppgift att lösa. Och den uppgift som jag strax skulle fått order om men jag inte kan lösa nu för att jag har bränt iväg alla mina pilar. Som ett exempel. Eller på fel plats, vid fel tid eller någonting annat. Den där relationen är viktig.”

Underkategorin uppdraget delas in koderna tydlig målbild, ansvar, delaktighet,

handlingsutrymme samt mod. Koderna bidrar till att uppdraget blir tydligt och löses på ett

effektivt vis men utan att begränsa enheternas handlingsutrymme. 4.1.2.1 Tydlig målbild

För att uppdraget ska vara klart och inte missförstås samt för att det inte ska motverka den gemensamma operationen bör uppdraget beskrivas med vad som benämns som en målbild. För att målbilden ska vara tydlig bör den utformas och beskrivas på ett enkelt vis. Därmed erhålls en tydlig målbild av vad som ska uppnås enskilt men även tillsammans. Vidare ger det en frihet att kunna välja hur uppdraget genomförs, under förutsättning att detta inte får negativ påverkan på det gemensamma målet.

Detta utgör koden tydlig målbild. En informant förklarar sina och sitt förbands behov med citatet nedan.

”Tydliga, tydliga mål. Med tanke på att mitt förband jobbar ganska utspritt över större ytor och att jag ser cheferna när jag ger order till dem och sen kan de vara borta i en vecka mer eller mindre. Vilket gör att målbilden för insatsen eller verksamheten är oerhört viktig. Att de förstår vad jag vill och även vad högre chef ovanför mig vill ha ut av det. Så att de kan agera själva om det skulle dyka upp någonting.”

En annan informant beskriver att tydligheten i målsättningen med förbandets verksamhet kan försvinna med för mycket detaljer och om man inte lyckas formulera detta på ett enkelt vis.

”Alltså det jag tänker på är ju framför allt att i den ordergivning och när man skriver order … Säg vad ni vill att vi ska göra. Vad är målsättningen? Vad vill ni att vi ska uppnå? Inte en massa fluff runtomkring. Många gånger, och det där är olika kulturer naturligtvis, men det finns en tendens ibland att orderverk och liknande sväller och blir väldigt stora. Och man kan fråga sig varför allt det här? Skala ner det. Tala om vad fasen ni vill att vi ska göra. Det där blir ju ännu viktigare. Det funkar ju i produktion och förvaltning, då kan det kanske finnas ett behov av det också men är vi till sjöss så finns det ju begränsningar i hur mycket information man kan föra över. Då måste man fråga sig behöver den här informationen skickas vidare till alla enheter. Ska vi skriva en order ska den vara så krispig som möjligt och det där kräver ju naturligtvis att den som

bereder det verkligen tittar på det och tänker till. Okey kan vi skriva om de här tre meningarna till en mening till en mening? Okey då gör vi det. Det är det jag menar med enkelhet.”

4.1.2.2 Ansvar

För att uppdraget ska bli rätt utformat och leda mot det gemensamma målet krävs att olika ledningsnivåer tar sitt ansvar och gör sin del av arbetet. Ett ansvar för att beskriva vad som ska uppnås och av vilka. Detta är koden ansvar som förklaras av en informant med följande citat.

”Och sen så krävs det naturligtvis ett ansvarstagande på alla nivåer. Så att alla nivåer tar det ansvar som förväntas av dem. Det händer ju att någon

ledningsnivå kanske inte stabsbereder en uppgift som ställs från högre nivå och så går den ner en nivå. Om den inte stabsbereds och det läggs på en tydlighet vad den nivåns chef vill eller den staben vill utan de bara släpper ner den till nästa nivå så blir det… Ja men skit rinner neråt och då blir det tung-jobbat på lägre nivå.”

4.1.2.3 Delaktighet

Koden delaktighet innebär att ledningen när det är möjligt tar med och rådfrågar underställda förbandsenheter i planeringen samt ger dem möjlighet att ställa frågor kring uppdraget vid en genomgång av det. Detta för att ta reda på vad förbandet kan och inte kan utifrån rådande förutsättningar samt för att uppnå en gemensam förståelse för uppdraget. En informant beskriver att de oftast får frågor under planeringen men att det ibland kan slarvas med det.

”De vänder sig alltid och frågar: Kan du göra det? Kan du lösa den här uppgiften? Kan du göra så här? Hur skulle du vilja lösa den här uppgiften? Vi blir ofta inbjudna att vara med i planeringar och ta fram underlag också vidare. De är verkligen måna om att det ska fungera på den nivån, marinstaben.

Marinchefen nivån. Där är man väldigt mån om och duktig på det. Sen är det de här mellan nivåerna, läs regementes-/flottiljledningar, där man kanske tycker att man kan mer om förbandet än vad man kan och då frågar man inte eller ger inte friheten på samma sätt, där direkt-styr man mer.”

Koden delaktighet innebär även en medverkan i sättet uppdraget förmedlas på. Ett exempel är att genomföra en gemensam genomgång av uppdraget, vilket medför möjligheten att

förtydliga uppdraget samt att det bidrar till en gemensam uppfattning om uppdraget. En informant beskriver detta enligt nedan men påpekar att detta inte alltid är möjligt.

”Uppdragstaktik är ingenting man kan beordra sig till. Utan det bygger på att man har investerat tid, personlig tid, i den chefskrets som ska fatta de här besluten och med dem det berör. Och gått igenom idéerna kring målbild. Vad är acceptabel risk? Vilka verksamheter är viktigare än andra? Vad är bäst att hända först och vad kan hända sen? Och bestämt dig för det inför en övning eller inför en operation. Då är själva genomförande av operationen mycket, mycket lättare. Så har man haft till exempel ett kvalificerat orderuttag. Som har genomförts person till person. Samlat i samma rum. Då är det värt väldigt mycket. För där kan då ställas frågor på vad högre chef menar. Och i den en bästa världar är tidsaspekten så generös att underställda cheferna kan tas med i planeringen. Men ibland så medger inte tidsomständigheterna det utan då får underställda chefer bara en signal med en order om att någonting ska göras utan varken förklaring eller delaktighet.”

4.1.2.4 Handlingsutrymme

För att det ska vara möjligt att leda med uppdragstaktik behöver uppdraget innehålla ett handlingsutrymme eller vad som ibland benämns som ett mandat och som förbandsenheterna har frihet att agera inom. Denna kod benämns handlingsutrymme. En informant som förklarar vad som krävs för att chefer ska kunna lösa uppdraget konstaterar:

”Att vi ger cheferna där ute stort handlingsutrymme. Helt enligt uppdragstaktikens filosofier.”

4.1.2.5 Mod

Att ge de som ska genomföra uppdraget ett stort handlingsutrymme kräver ett mod att våga släppa på kontrollen samt att inte fastna i detaljer. Mod är den sista koden som ingår i underkategorin uppdraget. En informant förklarar detta enligt nedan.

”Det handlar om att som chef våga, våga lyfta upp det, att ta

helikopterperspektivet. Grotta inte ner dig i små sakerna, utan ge tydliga uppgifter med en målbild. Ge dem mandaten de behöver och resurserna de behöver för att lösa det. Sen måste du lyfta dig upp och se helheten liksom.”

4.1.3 Förtroende

För att lyckas leda med uppdragstaktik behövs även en synkronisering av de olika

förbandsenheterna och deras chefer så att ett förtroende skapas dem emellan. Förtroende är den sista underkategorin som ingår i överkategorin synkronisering.

Förtroende beskrivs som centralt både inom det enskilda förbandet men även inom övriga Marinen och mellan cheferna för att ledning med uppdragstaktik ska fungera. En informant beskriver det på följande vis.

”Det är ju att återkomma till den här delen som man kanske inte pratar så mycket om när det gäller uppdragstaktiken. Det är ju det här förtroendet mellan olika nivåer. Alltså vi har ju en jättestor styrka i att vår marin är så liten. Det borde vi kunna utnyttja på ett bättre sätt. Alltså i och med att vi har den här personkännedomen som är oerhört viktig då borde man kunna ge ut ett ännu större förtroende att lösa uppgifterna. Men vi är inte riktigt där än men vi går i rätt riktning. Förtroende för respektive chef på de olika nivåerna den är ju central för att uppdragstaktiken ska fungera.”

Behovet av förtroende mellan chefer och underställda är ömsesidigt vilket en annan informant förklarar med citatet nedan.

”Jag tror att det är en sak, och i synnerhet som vi pratar uppdragstaktik, så är det viktigt att chefer och underställda känner varandra. Det ska finnas ett rätt så stort mått av förtroende. Min erfarenhet det är att det aldrig går att skriva en order som förklarar varenda händelse som kommer att hända om en båt är till sjöss i en månad eller två veckor. Utan det bygger ju på att jag litar på den som jag ska leda och att den som jag leder litar på att jag ger uppgifter som de kan klara av.”

Underkategorin förtroende består av koderna erfarenhet samt personlig relation och innebär sätt som förtroende skapas på.

4.1.3.1 Erfarenhet

Den första koden erfarenhet innebär att förtroendet skapas genom de erfarenheter som kommer av att genomföra verksamhet ihop. En informant förklarar det på följande vis:

”I och med att man har genomfört övningar tillsammans då har man ju redan grepp om varandra och då är det enklare att göra den här insatsen.”

4.1.3.2 Personlig relation

Förtroende uppnås inte enbart utifrån erfarenheter från övningar och insatser utan det behövs även en personlig relation. Personlig relation är den andra koden i underkategorin förtroende. Detta skapas genom att ta sig tid och det innebär ett aktivt arbete. Något som en informant förklarar vikten av.

”Du ska investera tid i personliga relationer med de som du utifrån din position berörs av … Så att lära känna varandra personligen tycker jag är otroligt viktigt för uppdragstaktik.”

En annan informant förklarar hur en personlig relation skapas genom ett aktivt arbete där han söker upp och pratar med underställda.

”Jag kommer ut i verksamheteten, pratar med dem och frågar om det är något de behöver stöd, hjälp med. Alltså är du där och visar dig och pratar med dem och inte är bara någon person som finns högre upp så blir det ju lättare.”