Vi ville ta reda på om det finns någon valmöjlighet kring att läsa svenska respektive SVA och om någon information kring skillnaderna ges till elevernas föräldrar så att de har möjlighet att vara delaktiga i ett eventuellt beslut.
Anders menar att föräldrafrågan inte är en stor fråga hos dem men att det ibland kommer upp frågor från föräldrarna:
”och då är det oftast så att vi säger till föräldrar att, hör här vi tror att det är bäst om vi byter från svenska till svenska 2 här. Och då är det just utifrån att eleven uppvisar problem med att nå målen. Och ofta är det ju språkligt betingat, så även om det handlar om matematik så är det ju läsförståelse och så vidare, SO och NO ganska komplicerade begreppsapparat som är lite svårtillgängligt kanske om man har ett annat modersmål och det är ju det man måste ta hänsyn till”. (Anders)
Vidare berättar informanten att:
”man ska ju inte begära att man som förälder ska veta hur saker och ting fungerar eller vad som är bäst för ens barn i sådana här hänseenden. Kommunikation och information är väl
det bästa sättet för att alla ska få upp ögonen för vad blir bäst och hur man tänker själv som förälder”. (Anders)
Informanten berättar vidare att de har en mycket god kontakt med föräldrarna och att om man som förälder får information så kan de resonera om det hemma.
Anders berättar att:
”här vill man inte ha svenska 2 generellt sett när man flyttar hit från en annan del av stan och har en annan bakgrund eller så. Man vi tillhöra normen, alla vill tillhöra normen. Och även om man upptäcker att den här eleven bör nog läsa svenska 2 så kan det ibland vara svårt att övertyga föräldrarna om att det är det bästa”. De kommer på föräldramöten och tar del av information. (Anders)
Bengt säger vid ett tillfälle att eleven själv får avgöra om det är bättre eller ej att läsa SVA eller svenska, men att rektorn ändå tar sista beslutet. Bengt säger vidare att föräldrarna inte får information om skillnaderna eftersom ”det är ingen skillnad”. Informanten anser att ”Detta handlar ju om vårt sätt att prata med eleverna”.
Carl leder oss in på föräldrarnas utbildningsbakgrund och säger att den
”är ju väldigt låg här ute jämfört med andra delar av stan [...] lägst utbildningsbakgrund av föräldrarna totalt sett i hela stan och bland dom områdena i Sverige som där föräldrarna har lägst utbildningsbakgrund” (Carl)
Carl konstaterar att:
“Det har ju varit så att många utav föräldrarna.. förut kallades det ju svenska 2 och den här tvåan var olycklig.. för många tolkade det som att det var som en sekundär svenska på nåt sätt. Så döptes det om till SVA. Det talar ju mer om vad det är… det att de har ett andra språk, också ett annat modersmål”. ”Det är ju en pedagogisk nöt.. för oss att knäcka.. många gånger, att förklara det här för föräldrarna, varför vi undervisar i svenska som andra språk. Det är för att deras barn skall få en större möjlighet att lära sig svenska”. (Carl)
För Carl är det självklart att de skulle prata med den föräldern om skillnaderna om någon förälder skulle fråga varför deras barn läser SVA. ”sen har ju det aldrig dykt upp egentligen.. så det är mer ett hypotetiskt resonemang”. Carl förklarar att fler frågor dök upp när SVA tidigare hette svenska 2. ”då trodde dom att det var nån sekundär..” ”nån secondhandvariant av det svenska, men det är det ju inte”. Vidare förklarar Carl att många av elevernas föräldrar på denna skola har en annan skolbakgrund där skolan står för något annat och man lämnar över hela ansvaret till skolan. Carl beskriver att föräldrarnas bakgrund ser olika ut. En annan del av föräldrarna har god bakgrund och av kanske naturliga skäl därför har lättare att:
”reflektera över sitt barns skolgång… lättare att ha synpunkter på sitt barns skolgång och ifrågasätta”. Vidare ”det är också något som gör att dom har svårt att vara delaktiga i sitt barns skolarbete, hjälpa med läxor.. dom förstår inte vad dom har i läxa.. dom kan inte ge ett stöd.. dom kan inte eh, ja.. dom förstår inte språket helt enkelt. Och deras kunskap.. vi har föräldrar som är analfabeter. Det är ju ett handikapp för deras barn också”. (Carl)
Daniel berättar att föräldrarna aldrig har ifrågasatt att deras barn läser SVA:
”men att han välkomnar föräldrarna att lyfta den typen av frågor. På denna skola bedöms 98% av eleverna utifrån kursplanen i SVA, så det är nästa en icke existerande fråga. Om vi hade haft 50/50 så hade vi säkert haft fler sådana frågeställningar”.
Han förmedlar också en bild av området att föräldrarna i detta område har låg utbildningsbakgrund och till följd av detta låg sysselsättningsgrad:
”Generellt sett så är många av våra föräldrar väldigt svaga”. ”SVA har inte varit någon fråga för eller diskussion bland föräldrarna heller. De tar det för givet och de har inte den kunskapen heller. Kunskapen om den svenska skolan bland många av våra föräldrar är ganska bristfällig. De har dålig koll på hur många ämnen man läser, hur många ämnen man måste ha med sig för att söka till nationella gymnasieprogram, de har inte de kunskaperna. Det är en brist med att jobba här ute, många av föräldrarna har ganska dålig insikt i vad skolan har för uppdrag”. (Daniel)
Erik berättar att han pratar med föräldrarna på utvecklingssamtalet och informerar dem om att det finns svenska också.
”Men jag säger också det att det spelar ingen roll, så att dom.. de e inga, konstigheter”. (Erik)
Erik berättar om en mamma som gjort ett aktivt val och låtit sitt barn byta från SVA till svenska. Vidare berättar han att:
”föräldrarna har ofta den uppfattningen om att det är sämre.. att det står svenska som andraspråk i ditt betyg, t.ex. när du går ut nian eller gymnasiet.. men det har ingen.. det spelar ingen roll”. (Erik)
Fredrik går även de ut med information om SVA men berättar att föräldrar tyvärr ser SVA som någonting sämre, som missgynnar ens barn. Därför menar han, är det av största vikt att gå ut med;
“information om att det är någonting som ger ditt barn största möjligheterna att lyckas. Det gäller att vara väldigt noggrann där med att gå ut med att det här är jättebra för ditt barn, men oftast kommer föräldrar hit och säger Nej, nej…Vad är det här och att det här är någonting negativt. Då måste man förklara, då är det bra att ha gått ut med den här informationen med en gång. Valet är till för att barnen ska lyckas i Sverige” (Fredrik)
5.3.1
Tema 3 Analys och DiskussionHar eleverna något val? Är föräldrarna delaktiga i beslutet? Är det möjligt att byta mellan svenska och SVA? Ges information till föräldrarna och eleverna om SVA?
Informanternas svar kring om föräldrarna ställer många frågor kring SVA sträcker sig från att det är en icke-fråga, en liten fråga till att det är en fråga som är vanligt förekommande och har att göra med föräldrarnas utbildningsbakgrund.
Anders förmedlar en bild av ett gott samarbete mellan skolan och föräldrarna och beskriver föräldrarna som delaktiga i sina barns skolgång. Det är dock först när föräldrarna kommer med frågor kring SVA som skolan förklarar varför de har SVA, med motiveringen att SVA är det bästa för barnen. Skolan ger också information när de upptäcker att en elev har behov av att läsa SVA. Anders förklarar för oss att SVA inte är någon egentlig föräldrafråga och vi får känslan av att det inte är något man vill belasta föräldrarna med i onödan.
Bengt får det att låta som att eleven har ett val kring SVA men tillägger att han tar det sista beslutet. De informerar inte föräldrarna kring SVA då det enligt honom ändå inte är någon skillnad. Detta resonemang är svårt att förstå, å ena sidan finns det ingen skillnad mellan SVA och svenska, å andra sidan berättar han senare i intervjun att SVA gör det enklare för eleven att få bättre betyg vilket betyder att en viss skillnad finns.
Carl berättar att många föräldrar har låg eller saknar utbildningsbakgrund helt. Carl menar att de självklart skulle prata med föräldern, om den hade frågor kring detta. Carl berättar att de fick fler frågor kring detta förut, när SVA hette svenska 2. På Carls skola går de inte ut med någon information kring svenska och SVA utan väntar till föräldrarna själva upptäcker att deras barn läser SVA och har frågor kring detta. Carl förklarar informationsbristen genom att föräldrarna inte har en god skolbakgrund. Samtidigt berättar Carl att det också finns föräldrar som har god skolbakgrund och är delaktiga. Vad vi kan förstå får dessa inte heller någon information.
Carl berättar att det var fler föräldrar som ifrågasatte SVA förut när det hette svenska 2 än idag när det döpts om till SVA. Detta för att det låter lite bättre, förmodar vi. Vi associerar till det terminologiarbete i oktober 2007 som resulterade att begreppet handikapp togs bort, för att
minska risken för blanda ihop med termerna funktionsnedsättning, funktionshinder (Socialstyrelsen, UÅ). I och med ett namnbyte är det förmodligen än färre föräldrar som upptäcker att ämnet SVA inte är svenska och det låter bättre.
Daniel beskriver föräldrarna som ej delaktiga. De har låg utbildning och dålig koll på hur skolan fungerar. Daniel har aldrig varit med om att någon förälder eller elev undrat, ifrågasatt eller ställt frågor kring SVA. Här läser också 98% SVA och Daniel tror själv att det nog hade varit annorlunda om fördelningen på eleverna var 50/50. Vi tolkar detta som ganska naturligt och något som egentligen inte har något med föräldrarnas delaktighet att göra. De har förmodligen inte, av naturliga skäl, någon kunskap om ämnet och vad det innebär och vet man ingenting om det, kan man heller inte ställa några frågor.
Till skillnad från de andra informanterna är Erik och Fredrik de enda som ger information kring SVA. Erik ger informationen på utvecklingssamtalet men tillägger att han tydliggör för föräldrarna att det inte är någon skillnad mellan SVA och svenska. Erik är den enda som har ett exempel där en elev bytt från svenska till SVA. Detta var på förälderns begäran då föräldern själv lyft kritik kring varför hennes barn behöver SVA. På alla våra sex skolor har alltså bara en förälder stått på sig och krävt att hennes barn ska utbildas i svenska som ämne. Läraren lade till att han nog trodde att egentligen alla hennes elever skulle kunna läsa svenska istället för SVA. Här har vi ytterligare en indikation på att urvalet skett godtyckligt, enligt oss. Samtidigt har vi en viss förståelse för att så sker eftersom det är som dom säger, det är en hjälp för elever, men ibland finns inte behovet.
Angånde om eleven har något val eller inte att läsa SVA eller svenska. Vi tolkar det som att det rent teoretiskt går att byta från SVA till svenska. Dock har bara en elev på de undersökta skolorna gjort detta.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att på de undersökta skolorna har bara en elev bytt från svenska till SVA. Bengt och Fredrik prata om elevens val kring SVA, men vi kan knappast se att eleven egentligen har något val, och kanske heller inte borde ha något val då SVA är till för att möta en elevs behov och inte något annat. Enligt skolverket är det rektorns beslut att bestämma om eleven ska läsa svenska eller SVA (Skolverket, 2011). Vi kan inte finna någon information kring att delge vare sig elever eller deras föräldrar information kring vilka ämnen de läser. Däremot är det märkligt att ingen information ges på Daniel-och Fredriks skolor. Vi
anser att alla borde ha rätt till att få klart för sig vilka ämnen de läser. Vi tycker dessutom att ansvaret kring att delge elever och föräldrar information kring SVA, ligger på skolan och att det borde vara självklart att skolan informerar om att SVA finns, varför eleven ifråga bör eller har behov av att läsa det och vad skillnaden mellan svenska och SVA är. Det ska inte vara acceptabelt att man förklarar informationsbristen med att föräldrarna har låg sysselsättningsgrad eller låg utbildning. Eftersom SVA är något väldigt positivt för eleverna, enligt våra informanter, är det underligt att de inte tar upp detta med vare sig dem eller deras föräldrar. SVA ska ju ändå fungera som ett verktyg för att eleverna ska kunna ta till sig kunskap i skolan.
Alla barn som inte har svenska som modersmål ska erbjudas undervisning i SVA. Ann-Charlotte Robb, rektor på en skola i Tynnered berättar att föräldrarna i områden där det inte är många barn med utländsk bakgrund ofta inte vill att deras barn läser SVA. Ämnet har låg status och det är svårt att få föräldrarna att förstå att betyget i svenska som andra språk är lika mycket värt som svenska förklarar hon (Alfa, 2012).