Vi ville ta reda på vilken metod som de olika skolorna använder sig av vid urvalet av elever med svenska och SVA.
Gemensamt för de undersökta skolorna är att eleverna läser tillsammans, i samma klassrum och har samma lärare. Eleverna som läser SVA och svenska delas alltså inte upp i olika grupper eller klasser. Så här kommenterar Fredrik detta:
“Ja, de går i samma klass. Det kan vara en fördel med att ha det gemensamt, då höjer de svenska eleverna nivån på undervisningen och då tillgodotar sig svenska 2 eleverna undervisningen bättre. Men det finns för och nackdelar med båda valen”. (Fredrik)
Daniel berättar att alla lärare på skolan under det senaste läsåret har fått kompetensutveckling i form av SVA-utbildning på Stockholms universitet. Det är en satsning från Skolverket. Under 8 heldagar har de fått fortbildning i språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Oavsett om man är språklärare eller inte så ska man jobba med begrepp.
Informant Anders förklarar att vem som läser SVA är en diskussionsfråga från elev till elev beroende på hur det fungerar. Det är inte så att syftet är att alla ska läsa svenska om man inte varit så länge i Sverige.De elever som kommer till skolan och har haft SVA i en annan skola fortsätter gärna med det, berättar Anders. Vår informant svarar inte rakt ut vad kriteriet för att
läsa SVA är men säger att de inte har så många elever där det är aktuellt. Anders förklararar vidare att om det inte är något problem så finns det ju ingen anledning att läsa SVA.
Informant Daniel berättar att lärarna gör en bedömning och att majoriteten av eleverna läser utifrån SVA. Sen finns det de som läser svenska också. Han menar att det visar sig för pedagogerna oftast genom språktest hur eleverna ligger till och då kan de göra den bedömningen att en elev ska läsa svenska och inte svenska som andra språk.
”Nej, vi utgår inte från att en elev i första hand ska läsa svenska eller svenska som andra språk utan det visar sig i undervisningen om eleven kan, jag menar kan eleven… det är där lärarens professionalitet kommer in tänker jag… att göra den här professionella bedömningen, kan den här eleven klara av att nå upp till kunskapskraven i kursplanen i svenska? (Daniel)
Fredrik säger att det inte finns någon bestämd metod för hur urvalet ska ske utan varje skola gör sina egna tester för att ta reda på hur ens elevs ordförråd är. Vidare berättar han att det sker ganska mycket när ett barn börjar i skolan och att svenskalärarna märker ganska snabbt och avgör vilken nivå eleven ligger på och tittar på vilket modersmål de har med sig hemifrån. Daniel berättar vidare att om eleverna är svaga i svenska märker man det i exempelvis i SO och NO- ämnena då det krävs att man ska läsa och förstå texter. Samtidigt underlättas oftast bedömningen för pedagogerna då eleverna i de mångkulturella skolorna ofta är ganska svaga i sitt språk. Samtidigt säger informant Daniel att det inte är hugget i sten, en elev kan börja läsa SVA, ser läraren att han/hon är bra på språket så kan eleven byta till svenska senare.
Bengt berättar att skolan för ett par tre år sedan fick ”extraresurser, extrapengar för SVA-barn”. Bengt berättar att det förr kan ha varit så att man skolan motiverades till att bedöma så många som möjligt utifrån SVA då det var mer gynnsamt för skolan. Att skolan ”Bedömde mer till skolans fördel” skulle kunna vara svaret på våra frågor kring om alltför många elever som inte har behov av SVA ändå läser SVA.
“Vi vet statistik utifrån förvaltningen, när de fördelar skolpengen så tittar de på var föräldrarna är födda någonstans, utbildningsbakgrund och liknande och då kan vi se att majoriteten av föräldrarna här är inte födda i Sverige”. (Daniel)
På de mångkulturella skolorna som vi undersökt verkar alla elever läsa SVA med undantag elever med svenska som modersmål. Anders berättar att det kan vara ett problem på mångkulturella skolor, att alla som inte har svenska som modersmål läser SVA per automatik, ”att det blir slentriant”.
Informant Carl berättar att eftersom det bara finns en på skolan som de definierar som svensk elev, en elev som har två svenska föräldrar, så undervisar de endast i SVA. En förklaring till det kan vara det informant Daniel uttrycker:
“Jo precis, men har utvecklingen blivit som sådan att elever som inte har svenska som modersmål, så även om de är födda i Sverige så är det ju oftast det att deras språkliga nivå är ju ofta…, man bedömer de utifrån kursplanen i svenska som andra språk för de har ju fortfarande inte svenska som modersmål. Det handlar inte om att man är nyanländ eller att man har kommit hit… utan det handlar om att man inte har haft svenska hemma som sitt första språk”. (Daniel)
Erik berättar att alla hans elever läser SVA:
”De får det automatiskt eftersom de har ett annat modersmål än svenska”. (Erik)
Fredrik säger att ser man rent ordförrådsmässigt så är alla på hans skola SVA-elever, även de elever som är födda i Sverige. Fredrik berättar vidare att i invandrartäta områden har eleverna ett fattigt ordförråd så egentligen spelar det ingen roll vilket modersmål de har. De har inte ett nyanserat språk och inte ordförrådet för att kunna göra sig förstådda och ta till sig texter på samma sätt.
Daniel berättar att språket inte har någon koppling till om man är född i Sverige eller inte. Många i de mångkulturella områdena har ett fattigt ordförråd och i och med det läser de SVA. Barnen ärver föräldrarnas ”svaga” språk.
Vid byte av skola svarar respondenterna att det är vanligt att eleven fortsätter med SVA om den haft det på sin tidigare skola.
Ingen skola använder någon särskild metod för att avgöra vem som ska läsa SVA eller inte. Lärarens professionalitet och känsla för elevens språk är i de flesta fall avgörande. Men att läsa SVA ska inte ske per automatik menar samtliga informanter. Detta är av största vikt betonar Skolverket skriftligt. En elev som uppfyller minst ett av kriterierna (Se avsnitt 1.3 Regelverk kring SVA och hur urvalet ska gå till) ska läsa SVA men endast ”om det behövs”. Undervisningsrådet på Skolverket, Anna Östlund, säger att de skolor som låter eleverna med annat modersmål per automatik läsa SVA, strider mot skolförordningen, det är elevens kunskaper i det svenska språket som avgör om han/hon ska läsa SVA eller inte. Östlund förklarar att både rektorerna och lärarna saknar kunskap om ämnet och detta har varit ett problem sedan ämnet introducerades 1995 (Alfa, 2012).
Så här långt är de alltså överens. Samtidigt upplevde vi att informanterna svarade motsägelsefullt kring detta. De var alla överens om att urvalet inte skulle ske per automatik, men får oss ändå att tvivla starkt på att detta ändå inte sker. Långt ifrån alla gör språkbedömningar för att avgöra om eleven har behov av SVA eller inte. Detta resonemang stödjer Alfas undersökning som visar att endast 48% låter språktester avgöra om behov finns för SVA och menar att det annars sker det godtyckligt (Alfa, 2012).
I övrigt är det vanligt vid byte av skola, att de som haft SVA innan, fortsätter med SVA på nästa skola. Vi ser risker med att det kan resultera i vad som inom forskningen kallas inlåsningseffekt (Skolverket, 2009), då elever riskerar att fastna kunskapsmässigt och inte kommer vidare. Alltså, en gång SVA alltid SVA.
Vår studie visar att på skolor där majoriteten av eleverna har en annan kulturell bakgrund än den svenska verkar det vara mer naturligt att alla elever läser SVA. Oberoende om eleven är duktig i svenska eller ej, är det troligt att denna elev kommer att bedömas utifrån kursplanen i SVA. Motsatsen till detta är en skola där majoriteten läser svenska och där en elev med invandrarbakgrund får en mer individuell bedömning huruvida denne ska läsa svenska eller SVA. På dessa skolor läser inte alla med annan kulturell bakgrund per automatik SVA. Detta bekräftar även Ann-Charlotte Robb, rektor på Grevegårdsskolan i Tynnered i Alfas undersökning, som säger att på hennes skola läser 25% av eleverna SVA jämfört med 98% i Bergsjön där hon tidigare jobbade (Alfa, 2012).
I vår studie ser vi att ju mer invandrartätt, desto mindre problematiseras/individualiserad urvalet. Huruvida en elev ska läsa SVA eller inte ska alltid diskuteras från person till person -men detta görs inte enligt oss.
Under studiens gång ställde vi oss frågan om det skulle kunna vara så att skolan gynnas av att fler barn läser SVA. Bengt bekräftade våra misstankar om att det i alla fall varit på detta viset. För tre år sedan fick skolan mer resurser ju fler elever som läste SVA. Detta gjorde enligt honom att man bedömde mer till skolans fördel när man bestämde vilka elever som skulle läsa SVA. Kanske är detta den enkla förklaringen till att en del elever läser SVA trots att det kanske inte skulle behövas. En annan tanke vi har haft under studiens gång är att det också för skolan ”ser bättre ut” om eleverna klarar kraven. Ett tredje spår skulle kunna vara att man genom att per automatik dela in elever med utländsk bakgrund i SVA för att få större resurser tilldelat till sig. Detta är dock ingenting vi vare sig kan eller har för avsikt att styrka.