I förhållande till studiens syfte och övergripande fråga framträder spår av att lärares förtrogenhet med betygssättning varierar när det gäller kopplingen till styrdokument, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Sammantaget framträder tendenser och spår av sammanflätade mönster som tyder på såväl relativt vag eller vidgad som delvis flerstämmig kompetens och organisation för betygssättning som håller på att utvecklas. I kopplingen till styrdokument och kravprofiler tycks särskilda svårigheter gälla för tolkningen av gränser mellan olika kunskapsnivåer relaterat till de så kallade värdeorden. Även vissa förmågor och delar av kunskapskrav i kravprofilerna tenderar att framkalla särskilda utmaningar i betygssättningen. Det kan exempelvis röra sig om strategisk förmåga i Engelska, källkritik, historiebruk och framtidsinriktade utvecklingslinjer i Historia, samt friluftsliv i Idrott och hälsa.
Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund är begrepp som ännu inte riktigt har förankrats i profession och betygssättningspraktiker. I den mån lärare talar om vetenskaplig grund i förhållande till bedömning, dokumen- tation och betygssättning, tycks det företrädesvis röra sig om teori-informerad praktik med formativa spår i termer av ”Bedömning För Lärande” (BFL). När det gäller beprövad erfarenhet framträder tendenser som visar särskilt behov av att skapa förutsättningar för sambedömning och betygssättning. Förutsättningar för reflektion om dokumentation och etisk prövning av erfarenheter, både i och mellan skolor belägna i olika kommuner, tycks det också finnas behov av.
Även om nationella prov överlag anses ha en utjämnande funktion och ses som ”fingervisning” både för bedömningen av elevers prestationer och för utfallet av lärares undervisning, så tycks proven utifrån vårt material inte utgöra ett tillräckligt redskap när det gäller rimlig likvärdighet i betygssättning (jfr Gustafsson, Cliffordson & Erickson, 2014).
Sambedömning kan utfalla i flera led (se punkter nedan) och i rapporten används övergripande begreppet ”samhandling” för processer som rör lärarnas handlingar tillsammans med andra aktörer, inkluderat dokument som aktörer. Samhandling avser relationer mellan människa-material, vilket exempelvis både kan inkludera relationen lärare-elev-lärare-dokument och lärare-dokument. Betygssättning uttrycks inte främst som sam- handling mellan lärare, utan snarare som en känslig fråga för lärare att diskutera sinsemellan. Betygssättning framträder snarare som samhandling mellan den enskilda läraren och (icke)dokumentationen, än som sam- handling mellan lärare. (Icke)dokumentationen kan dels inkludera dokumentation och betygsunderlag, dels inkludera muntlig interaktion, information och aktiviteter som inte dokumenterats. Vi kan sammanfattningsvis utläsa spår av transformativ samhandling mellan följande led:
• Samtolkning av kunskapskrav mellan lärare
• Samplanering och samkonstruktion av uppgifter, övningar, prov – matriser och utvecklingsscheman • Sambedömning av elevprestationer i exempelvis prov, uppgifter och filmer
• Betygssättning – känslig fråga som samhandling mellan lärare – snarare samhandling mellan enskild lärare och (icke)dokumentation
Betygssättning som samhandling mellan lärare och (icke)dokumentation tycks utgöra en särskild utmaning, inte minst när exempelvis obehörig lärare, eller lärare som blivit sjuk eller slutat, överlämnar betygsunderlag till betygssättande lärare. Vad den odokumenterade informationen består av kan i sig också vara olikvärdig. Elever som får många möjligheter att visa vad de kan, utifrån både mångsidig dokumentation och information, är delvis utmärkande. En intressant fråga som väcks är huruvida alla elever får flera möjligheter att visa vad de kan i samma utsträckning.
Slutsatser i förhållande till utprövade begrepp
I studien utprövas begreppen ”flerstämmig bedömningskompetens” och ”kunnighetsprofil”, vilket innebär att bedömning och betygssättning är kopplad till styrdokument och kan bygga på skiftande vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter.
Spåren i materialet kan tolkas röra sig mellan delvis explicit formativa och summativa komponenter, men också i någon mån implicit transformativa komponenter. Den transformativa komponenten kan sätta ord på, precisera och fokusera betydelsen av att läraren vid betygssättning behöver omvandla och transformera enskilda bedömningar av elevprestationer och uppgifter till betygssättning av kunskaper och förmågor i alla delar av kunskapskraven för respektive betygssteg till en kunnighetsprofil för varje elev som motsvarar ett betyg. I ett målstyrningssystem som bygger på kravprofiler tycks ett transformativt led i betygssättningen utgöra en huvudkomponent, men också en påtaglig utmaning, inte minst i förhållande till frågor om likvärdighet.
Den transformativa komponenten kan vidare kopplas till och röra sig mellan skiftande tolkningar av styrdokument, olika vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. I sammanhanget framträder implicita spår av ”flerstämmig bedömning” som inkluderar och kan röra sig mellan (tveksamt) rättssäkra, (kritiskt)
mätsäkra, medelsäkra, öppna icke-säkra och säkra bedömningar, samt sam(o)säkra bedömningar. Även om
sambedömning till betydande del inte tycks vara formellt organiserad (tydlig organisation uttrycks i vissa fall), visar materialet sammantaget vissa spår som rör samhandling eller samsyn mellan lärare. Detta gäller samtolkning av styrdokument (exempelvis av värdeord), samplanering och samkonstruktion av uppgifter, undervisningsmaterial, exempelsvar och matriser, samt sambedömning i osäkra fall av elevers (enstaka) prestationer och nationella provuppgifter. När det gäller betygssättning, uttrycks inte den företrädesvis som samhandling mellan lärare. Betygssättning tycks, som nämnts, istället främst röra sig om samhandling mellan den enskilda läraren och (icke)dokumentationen.
Utprövade begrepp i förhållande till övergripande fråga
I förhållande till studiens övergripande fråga kan de alternativa begreppen som utprövats tolkas vara sammanflätade och kopplade till de olika grunderna som utgörs av styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kunnighetsprofil är närmare kopplad till styrdokument, medan flerstämmig bedömnings- kompetens är mer genomgripande och utvidgad i sin relation till såväl styrdokument som vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Flerstämmigheten kan ta sig uttryck i ett växelspel mellan grunderna, enligt följande:
• rättssäker bedömning har sin grund i bindande styrdokument,
• mätsäker, medelsäker, icke-säker och säker bedömning har sin bas i skiftande vetenskapliga grunder (se Bilaga 1)
• sam(o)säker bedömning kan ha sin grund i såväl styrdokument och beprövade erfarenheter som vetenskapliga grunder
Transformativ komponent i betygssättning
Den transformativa komponenten utgör en specifik brygga mellan begreppen ”flerstämmig bedömnings- kompetens” och ”kunnighetsprofil”. Transformativ komponent kan inkludera:
• handling i rörelse mellan del-hel-och hel-del och mellan olika led i processer av bedömning, dokumentation och betygssättning på individnivå
• växelspel mellan olika vetenskapliga grunder som kan röra sig mellan rättssäker, mätsäker, medelsäker och icke-säker bedömning, och
• sam(o)säker bedömning – transformativ samhandling – som även kan inkludera intern-extern bedömning och dokumentation mellan olika nivåer: mikro-makro
Sammantaget visar resultaten att det finns behov av att expandera såväl forskning som organisation och professionell kompetens inom betygssättningsområdet kopplat till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Flerstämmig bedömningskompetens och kunnighetsprofil tycks vara gångbara begrepp som kan utprövas vidare i framtida studier.
Frågor för vidare forskning
Frågor för vidare forskning kan röra flerstämmighet i nätverk mellan olika nivåer – mikro-makro. Flerstämmig bedömning kan relateras till en rörelse mellan extern och intern bedömning och dokumentation på olika nivåer i
de- och recentraliserade målstyrningssystem (jfr Vallberg Roth, 2015). I arbetet med likvärdig betygssättning i decentraliserade och re-centraliserade målstyrningssystem, kan flerstämmig bedömningskompetens avse en förmåga att reflektera över bedömning som rör sig mellan externa och interna bedömningar och dokumentationer på olika nivåer. Bedömning och dokumentation i nätverk mellan offline och online – betygssättning och dokumentation som samhandling i en medieekologi är i sammanhanget en viktig fråga att belysa.
Vidare skulle det vara intressant att undersöka om det går att spåra olika betygsättningskulturer där skriftliga/dokumenterade respektive muntliga/odokumenterade belägg ges olika tyngd vid betygssättningen.
Avslutningsvis kan vidare forskning också fokusera ”interkulturell bedömning” där det behövs flerkulturell och flerspråkig kompetens i bedömningen för att identifiera elevers kunnande och kunnighet bortom språkliga barriärer. I sammanhanget skulle sambedömning kopplad till flerstämmighet också kunna inkludera processer av interkulturell bedömning och betygssättning.
REFERENSLISTA
Alderson, J. C. (2000). Assessing reading. Cambridge: Cambridge University Press.
Allal, L. (2013). Teachers´ professional judgement in assessment: A cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20(1), 20-34.
Alvesson, M. (2011). Intervjuer – genomförande, tolkning och reflexivitet. Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, P. & Fejes, A. (2014). Svensk forskning om validering av vuxnas lärande – trender och tendenser.
Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 324-344.
Annerstedt, C. & Larsson, S. (2010). “I have my own picture of what the demands are…”Grading in Swedish PEH – Problems of validy, comparabiltity and fairness. European Physical Education Review, 16(2), 97- 115.
Bachman, L. F. & Palmer, A. (2010). Language assessment in practice. Oxford: Oxford University Press. Barad, K. (2012). Posthumanistisk performativitet: Mot en förståelse av vad material betyder (översättning av
Martin Hultman). I C. Åsberg, M. Hultman & F. Lee (red.), Posthumanistiska nyckeltexter (ss. 77-88). Lund: Studentlitteratur.
Barnett, M. (1989). More than meets the eye. Foreign language reading: Theory and practice. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall Regents.
Bennet, R.E. (2011). Formative assessment a critical review: Assessment in Education. Principles, Policy &
Practice, 18(1), 5–25.
Berger, P. & Luckman, T. (1966). The Social Construction of Reality: A Treatise in the sociology of
knowledge. Garden City, NY: Anchor Books.
Black, P. & Wiliam, D. (2006). The reliability of assessments. In J. Gardner (Ed.), Assessment and Learning (pp. 119-131). Los Angeles, London: Sage Publications.
Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment
Evaluation and Accountability, 21(1), 5–31.
Buck, G. (2001). Assessing listening. Cambridge: Cambridge University Press. Börjesson, L. (2012). Om strategier i engelska och moderna språk.
Http://www.skolverkeskolverket/publikationer. Stockholm: Skolverket. Aktiv 2015-11-14.
Carlgren, I (2015-11-12). Tänk om … (den ’nya kunskapsskolan’ inte är en kunskapsskola), Skola & Samhälle. Elektroniskt tillgänglig, 2015-11-15:
http://www.skolaochsamhalle.se/tavlan/ingrid-carlgren-tank-om-den-nya-kunskapsskolan-inte-ar-en-kunskapsskola/
Carlgren, I. & Nyberg, G. (2015). Från ord till rörelser och dans – en analys av rörelsekunnandet I en dansuppgift. Forskning om undervisning och lärande, 14, 24-40.
Cohen, A. D. & Macaro, E. (2007). Language learner strategies: 30 years of research and practice. Oxford: Oxford University Press.
Chamot, A. U. (1987). The learning strategies of ESL students. I A. Wenden & J. Rubin (red.). Lessons from
good language learners. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. 71–84.
Council of Europe (2001; Skolverket 2007). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande,
undervisning och bedömning. Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Council of Europe/Skolverket. (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: Lärande, undervisning,
bedömning. http://www.skolverket.se/sb/d/150
Council of Europe (2011). Manual for language test development and examining. ALTE on behalf of the Language Policy Division, Council of Europe.
Dahlberg, G. & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk forskning i Sverige,
19(4-5), 268-296.
Dewey, J. & Bentley, A. (1949/1989). Knowing and the known. The Later Works 1949-1952. Vol 16, ss.1-280. Dysthe, O. (1993). Writing and Talking to Learn: A theory-based, interpretive study in three classrooms in the
USA and Norway. Norway, Tromsö: University of Tromsö.
Dörnyei, A. (2005). The psychology of the language learner. Individual differences in second language
acquisition. Mahwah NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Eliasson, P. (2014a). Historieämnet i de nya läroplanerna. I K-G. Karlsson & U. Zander (red.), Historien är
närvarande: Historiedidaktik som teori och tillämpning (ss.261-265). Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, P. (2014b). Progression i historisk kunskap och nationella prov i historia. I K-G. Karlsson & U. Zander (red.), Historien är närvarande: Historiedidaktik som teori och tillämpning (ss. 279-280). Lund: Studentlitteratur.
Ellis, R. (2008). The study of second language acquisition. Oxford: Oxford University Press.
Ellis, R. (2009). Implicit and explicit learning, knowledge and instruction. I R. Ellis et al. (red). Implicit and
explicit knowledge in second language and learning, testing and teaching. Bristol: Multilingual Matters. 3–
25.
Englund, T. & Quennerstedt, A. (2008). Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning. Göteborg: Daidalos.
Ferraris, M. (2012/2014). Manifest för en ny realism. Stockholm: Daidalos.
Ferraris, M. (2013). Documentality: Why it is Necessary to Leave Traces (översättning av Richard Davies). New York, USA: Oxford University Press.
Grabe, W. (2009). Reading in a second language. Moving from theory to practice. Cambridge: Cambridge University Press.
Grant, S. G. (red.) (2006). Measuring history: Cases of state-level testing across the United States. Greenwich, Conn.: Information Age Pub.
Grettve, A., Israelsson, M. & Jönsson, A. (2014). Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens
vardag. Stockholm: Natur & Kultur.
Gunnemyr, P. (2011). Likvärdighet till priset av likformighet?: en studie av hur och varför svenska och
finländska historielärare på gymnasiet uppfattar att de påverkas av externa prov i historia.
Gustafsson, J.-E., Cliffordson, C. & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska
skolan: Problem och möjligheter. Stockholm: SNS förlag.
Gustavsson, A. Måhl, P. & Sundblad, B. (2012). Betygssättning – en handbok. Stockholm: Liber.
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112. Hellspong, L. (2011). Konsten att tala: Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur
Håkansson, R. (2015). VAD BETYDER OK+? En studie om lärares dokumentationsarbete i ämnet idrott och hälsa. Licentiatuppsats nr 4. GIH. Stockholm.
Höglund, C.-M. (2014-09-23). Ej godkänt! tummen ner för nya betygen. Pedagogiska magasinet, elektroniskt tillgänglig, 2015-04-09: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/09/23/ej-godkant- tummen-ner-nya-betygen
Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Jönsson, A. & Thornberg, P. (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 386-402.
Jönsson, A. & Vallberg Roth, A.-C. (2014). Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 243-245.
Klapp, A. (2014). Betygen i grundskolan – relationen mellan bedömning och elevers senare prestationer.
Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 367-385.
Klapp Lekholm, A. (2010). Vad mäter betyg? I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (red.), Bedömning i och av
skolan – praktik, principer, politik (ss. 129-140). Lund: Studentlitteratur.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför? Elektroniskt tillgänglig, 2015-04-13, http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ft rycksak%2FBlob%2Fpdf1823.pdf%3Fk%3D1823
Korp, H. (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Malmö: Malmö högskola.
Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research
& Methods in Education, 32, 25–38.
Lenz Taguchi, H. (2010/2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv
pedagogik. Malmö: Gleerup.
Lindberg, V. & Hirsch, Å. (2014). Vad är formativ bedömning enligt svensk och internationell forskning. Stockholm: SKOLFORSK. Presentation vid resultatdialog 20-21 november. Vetenskapsrådet i samarbete med Högskolan i Jönköping.
Lindberg, V. & Hirsch, Å. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet: En översikt av svensk och internationell forskning. I VR, Forskning och skola i samverkan – Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för
praktiskt arbete i skolväsendet (ss. 105-109). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Lindström, L. (2006). Pedagogisk bedömning. I L. Lindström & V. Lindberg (red.), Pedagogisk bedömning:
Londos, M. (2010). Spelet på fältet – relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på
fritid. Holmbergs. Malmö.
Lundahl, B. (1998). Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur. Lundahl, B. (2012). Engelsk språkdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, B. (2013). Observing language teaching practices in Saint Petersburg and Malmö. Rapporter om utbildning (120). Malmö högskola.
Lundahl, B. (2014). Text, topics and tasks: Teaching English in years 4–6. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern
skola. Stockkholm: Uppsala universitet och Arbetslivsinstitutet.
Lundahl C. & Folke-Fichtelius, M. (red.) (2010). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A. & Mickwitz, L. (2014). Betyg på betyg. Stockholm: SKOLFORSK. Presentation vid resultatdialog 20-21 november. Vetenskapsrådet i samarbete med Högskolan i Jönköping. Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A. & Mickwitz, L. (2015). Betygens geografi – forskning om betyg och
summativa bedömningar i Sverige och internationellt. Stockholm: Vetenskapsrådet, SKOLFORSK.
Lundahl, C. & Tveit, S. (2014). Att legitimera nationella prov i Sverige och i Norge – en fråga om profession och tradition. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 397-402.
Lundgren, P. & Isaksson, E. (2015). Formativ bedömning – glöm inte det andra benet. Elektroniskt tillgänglig, 2015-12-18: http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/2014/05/05/formativ-bedomning-glom- inte-det-andra-benet/
Malmberg, P. (red.) (2000). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonniers.
Macaro, E. (2006). Strategies for language learning and for language use: Revising the theoretical framework.
The Modern Language Journal, 90(3), 320–337.
Met, M. (2000). Content-based instruction. I M. Byram (red.), Routledge encyclopedia of language teaching
and learning. London and New York: Routledge.
Middleton, H. E. & Baartman, L.K.J. (Eds.) (2013). Transfer, Transitions and Transformations of Learning.
International Technology Education Series (Vol. 11). Rotterdam: Sense Publishers.
Olsson Jers, C. (2012). Klassrummet som muntlig arena: Att tala fram sin trovärdighet. Stockholm: Liber. Osberg, D. & Biesta, G. (2010). The end/s of education: Complexity and the conundrum of the inclusive
educational curriculum. International Journal of Inclusive Education, 14(6), 593–607.
Oscarson, M. & Apelgren, B, M. (2011). Mapping language teachers’ conceptions of student assessment procedures in relation to grading: A two-stage empirical inquiry. System, 39, 2–16.
Oxford, R. L. (2011). Teaching and researching language learning strategies. Harlow: Pearson Education Limited.
Popham, J. (2008). Transformative assessment. USA, Alexandria: ASCD, Association for Supervision and Curriculum Development.
Redelius, K., Fagrell, B. & Larsson, H. (2009). Symbolic capital in Physical Education. To be, to do or to know? That is the gendered question. Sport Education and Society, 4(2), 245-260.
Redelius, K. & Hay, P. (2009). Defining, acquiring and transacting cultural capital through assessment in physical education. European Physical Education Review, 5(3), 275-294
Redelius, K. & Hay, P. (2012). Students views on criterion – referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education and Sport Pedagogy, 17(2), 211-225.
RFR (2012/2013). Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan. Del I. Elektroniskt tillgänglig, 2014-04-08: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Rapporter-fran-riksdagen/Hur-
kan-ny-kunskap-komma-till-_H00WRFR10/
Rosenlund, D. (2011). Att hantera historia med ett öga stängt: Samstämmighet mellan historia A och lärares
prov och uppgifter. Malmö: Malmö högskola, Lunds universitet [Historiska institutionen],
Licentiatavhandling. Elektroniskt tillgänglig, 2015-04-18:
http://www.hist.lu.se/fihd/publikationer/Att_hantera_historia_med_ett_%C3%B6ga_st%C3%A4ngt_- _David_Rosenlund.pdf
Sadler, D. R. (1989). Formative assessment band the design of instructional systems. Instuctional Science, 18, 119-144.
Scriven, M. (1969). The methodology of evaluation. In R. Tyler, R. Gagne & M. Scriven (Eds.), Perspectives
of Curriculum Evaluation (pp.39–83). Chicago, IL: Rand Mc Nally.
Selghed, B. (2004). Ännu icke godkänt: Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i
yrkesutövningen. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Serder, M. (2015). Möten med PISA - Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgift i och om
naturvetenskap. Malmö: Malmö högskola.
SFS 2010:800. Skollagen Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Silverman, D. (Ed.) (2011). Qualitative Research: Issues of Theory, Method and Practice (3rd ed). Los Angeles: Sage.
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa: Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i
idrott och hälsa. Stockholm: Skolinspektionen. Elektroniskt tillgänglig, 2015-12-20:
http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/flygande- inspektioner/2010/idrott/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf
Skolinspektionen (2015:8). Undervisningen i historia. Lund: Skolinspektionen, kvalitetsgranskning. Elektroniskt tillgänglig, 2015-11-15: https://skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-
inspektion/kvalitetsgranskning/historia/k-15-08-historia-rapport.pdf
Skolverket (2007). Provbetyg-Slutbetyg-Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan
nationella prov och slutbetyg I grundskolan, 1998-2006. Stockholm: Skolverket, Rapport nr 300.
Skolverket (2009). Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov
och kursbetyg. Stockholm: Skolverket, Rapport 338.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Fritzes och Skolverket. Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Skolverket (2011c). Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan och sameskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2011d). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Stockholm: Fritzes och Skolverket. Skolverket (2012a). Betygsskalan och betygen B och D– en handledning. Stockholm: Fritzes och Skolverket. Skolverket (2012b). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm:
Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2012c). Bedömningsstöd idrott och hälsa årskurs 7-9. Stockholm: Fritzes, Skolverket. Skolverket (2012d). Uppföljning, utvärdering och i förskolan – pedagogisk dokumentation. Stockholm:
Fritzes, Skolverket.
Skolverket (2015). Siris databas.
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&p_verksamhetsar=2014&p_hm_ko d=&report=gr9betam2&p_lan_kod=&p_kommun_kod=&p_skolkod=&p_komminv_kod=&p_kgrupp_k od=&p_rapport=gr9betyg_amne&p_verksform_kod=11&p_info_omrade=betyg
Skolverket (2016-05-02). Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning. Elektroniskt tillgänglig, 2016-09-01: http://mb.cision.com/Public/481/2000399/86ce713756a1eb2e.pdf
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Taras, M. (2009). Summative assessment: The missing link for formative assessment. Journal of Further and
Higher Education, 33(1), 57-69.
Tholin, J. (2003). En roliger dans: Svenska skolors första tolkning av innebörden av lokala betygskriterier för
skolår åtta. Borås: Högskolan i Borås.
Tholin, J. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: En studie av betyg och betygskriterier – historiska
betingelser och implementering av ett nytt system. Borås: Högskolan i Borås.
Uljens, M. (red.) (1997). Didaktik - teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Urquhart, A. H. & C. Weir (1998). Reading in a second language: Process, product and practice. London: Longman.
Vallberg Roth, A.-C. (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker – fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 403-437.
Vallberg Roth, A.-C. (2015). Delstudie 2: Bedömning och dokumentation i förskola. I I. Tallberg Broman (red.). Förskola: Tidig intervention – SKOLFORSK (ss. 54-83). Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://publikationer.vr.se/produkt/forskola-tidig-intervention/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wertsch, J. V. (1991). Voices of the mind: A sociocultural approach to mediated action. Cambridge: Harvard