Teoretisk tolkning av observationer och intervju på Reggio Emilia-

Vikten av att ta barnens tankar, upplevelser och erfarenheter på allvar betonades på Reggio Emiliaskolan och enligt vad Regina berättade i intervjun var läsning på talets grund ett sätt de arbetade på. Om helordsmetoden som läsning på talets grund även kallas för skriver Liberg, (2006) att användbarheten beror på hur den tillämpas.

Det beror på om man utgår från ord barnet är bekant med eller inte. Om barnet redan känner till orden erhålls med största sannolikhet ett lyckat effektivt läsande och skrivande. Om barnet inte är bekant med orden misslyckas med samma sannolikhet ett effektivt läsande och skrivande (Liberg, 2006 s. 136).

Vid observationerna visade sig att det som pedagogen berättade i intervjun praktiserades i verkligheten. Regina arbetade med LTG -metoden i sin undervisning, då när eleverna fick återberätta vad de kom ihåg om den redovisningen som de äldre eleverna redovisade. Även i intervjun påpekade Regina att texten de skriver kunde handla om vad som helst och att huvudsaken var att orden hon skriver på tavlan är elevernas egna ord som de känner igen. Nauclér m fl. (1992) menar att de dikterade texterna bearbetas gemensamt genom att man först lyssnar på texten och sen läser den tillsammans och på så sätt kan texten språkbearbetas. Texten kopieras till barnen, som alla får var sin rad eller var sitt ord att arbeta med på olika

sätt, känna igen bokstäver i och så vidare. Jönsson (2007, s. 103) utrycker sig så här: ”Genom att återberätta kan läsaren få tag i sin egen begynnande förståelse och reda ut sådant hon bara har en vag uppfattning om.”

Barnen dikterar och läraren skriver barnens meningar på ett blädderlock. Det dikterade läses sedan tillsammans av läraren och barnen. Texten kopieras till barnen, som alla får var sin rad eller var sitt ord att arbeta med på olika sätt, känna igen bokstäver i… osv. Enligt Nauclér m fl. är avsikten med en sådan undervisning att barnen ska kunna hitta de mindre delarna från ett känt sammanhang för att så småningom kunna knäcka den alfabetiska koden.

Även Nauclér m.fl. (1992) skriver att läsning på talets grund mer är ett arbetssätt än en metod där man utgår från barnens eget språk och egna begreppsvärld genom att prata om

gemensamma upplevelser

Vid observationerna när barnen arbetade med sina berättelseböcker försökte Regina få in elevernas erfarenheter i undervisningen då eleverna skulle rita och skriva om något som hade hänt under den gångna veckan. Efter att eleverna skrivit skulle de läsa upp sin text genom att ljuda för Regina. På det sättet som Regina undervisade tog hon tillvara elevernas erfarenheter när de fick skriva vad som hänt under veckan men det primära syftet var inte att eleverna skulle föredjupa sin förståelse av dessa händelser. Eftersom det primära syftet i det här fallet var att utnyttja elevernas skolerfarenheter för att få igång deras skrivande och därmed också färdighetsträningen ser vi vad Malmgren kallar (1996) spår av svenska som ett färdighets ämne.

Genom att Regina lät eleverna rita kunde barnen se det som de upplevt uttryckas i sin bild enligt Evanshaug & Hallen (2001). De börjar skapa former som har en medveten relation till världen rund omkring dem och där teckningen representerar en del av verkligheten som barnen uppfattar den menar de vidare.

Åkerblom (1988) skriver också om hur viktigt läsförståelsen är och betonar vikten av att man redan i inlärningsskedet av läsinlärningen använder texter som anknyter till barnens eget språk och egna erfarenheter.

Läsning är en aktiv process. Eleven försöker återskapa tankeinnehållet för att göra det begripligt för sig själv genom en aktiv bearbetning av texten. Läsförståelse uppnår man när den information som texten innehåller efter bearbetningen stämmer överens med elevens kunskaper, erfarenheter och språk”.(s.15)

Regina berättade i intervjun att hon jobbade med bokstavsarbetet på många olika sätt. Det kunde vara att hon berättade en saga där det förekom ord med bokstaven vilken de sedan pratade om och använde sig av i ljudanalysen. Nauclér m. fl. skriver om bokstavsinlärning i läsning på talets grund och att det här ingår i den inledande undervisning att uppfatta var ett givet ljud hörs i ett ord, i början, i slutet eller inuti.

Vid ett tillfälle under observationerna såg vi att Regina arbetade med bokstäverna och då läste hon ur Majas alfabetsbok om blomman förgätmigej som började på bokstaven F. Regina visade på tavlan hur man skrev stora F och efter det bad hon eleverna nämna ord som började på den bokstaven. Ett förslag från barnen var ordet Afrika och Regina frågar då var i ordet man kunde höra bokstaven F. Här kan vi se att Regina arbetade med svenska som ett färdighetsämne (1996) i bokstavsinlärningen, då hon lärde ut bokstäverna en efter en och barnen fick öva dem på olika sätt.

Det som framkom i intervjun var även att hon arbetade med sagor, som barnen fick återberätta och rita bilder till och hon poängterade vikten av en gemensam läsebok då hon menade att samtalet kring texten och bilden var viktig. Jönsson (2007) anser att man skapar gemenskap genom att läsa tillsammans då barnen kan läsa om andras erfarenheter för då riktas

uppmärksamheten mot innehållet och inte på den egna läsningen vilket skapar en mer

sammanhållen läsupplevelse där barnen blir delaktiga. Även Nilsson & Nilsson (1990, s. 26) poängterar att:

En bra barnbok tar läsaren på allvar. Den har ett rikt galleri människor av kött och blod, som

framträder i all sin skröplighet och i all sin storhet. Den har en miljö som är gripbar och påtaglig, den förmedlar dofter och ljud, färger och former, känslor och stämningar. Den roar, oroar och berör. Den släpper inte greppet om läsaren förrän sista ordet är sagt. Den manar till eftertanke, den ger

upplevelser och kunskaper i ett begripligt sammanhang.

Även Björk och Liberg (1999) skriver att gemensamma texter ger stimulerande och roliga läsupplevelser och hjälper barnen att lära sig läsa och vidare utveckla läs- och skrivförmågan.

I kursplanen under mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret anknyter vi till följande: att eleverna ska kunna skriva berättande texter med tydlig handling samt kunna skriva läsligt för hand.

Dag 1 inleddes med samling där eleverna fick prata om sina dödsfalls erfarenheter och Regina lät en elevs tankar ingå i det fortsatta samtalet. Genom att göra detta ger Regina enligt Dysthe (1996) en stark signal om att elevens idéer och tankar är värdefulla. Efter samlingen arbetade Regina med sång där de gjorde rörelser till. De tog varandra i hand medan de gick runt, gjorde rörelserna från sången och sjöng ”lunka på, framåt i ringen och bakåt, hopp fram och

tillbaka”. Här ser vi att Regina arbetar med barnens rörelser och enligt Evenshaug & Hallen (2001) utvecklar barnen förutom motoriken även tal och sång som två olika företeelser genom en differentieringsprocess som pågår under hela förskoleåldern och en bit upp i skolåldern.

5 Diskussion och slutsats

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och jämföra hur en lärare på vardera en Montessori-, en Reggio Emilia- och en Waldorf-skola arbetar med läs- och skrivinlärning i år 1. Undersökningen ägde rum på tre olika skolor: en Waldorf-, en Montessori- och en Reggio Emiliaskola. I uppsatsen använde vi oss av två kvalitativa metoder: observationer som genomfördes under tre dagar och intervjuer av en pedagog på vardera skola. Vi undersökte och jämförde hur läs och skrivinlärningen bedrevs på samtliga skolor. Denna undersökning kan ses som en begränsad fallstudie och är därmed inte statistisk säker. En större

undersökning med flera skolor och pedagoger bör göras innan några generella slutsatser kan dras.

Vi utgick från två frågeställningar i vår uppsats och den första frågan var vad som

karaktäriserade de olika pedagogernas arbete med läs- och skrivinlärning? Enligt pedagogen på Waldorf-skolan är det viktigt med fritt skapande och att få fram det konstnärliga som finns inom varje elev. Det är viktigt att innehållet i undervisningen anknyter till barnets utveckling och hjälper barnet framåt. Montessoripedagogen har enligt vår informant som uppgift att observera och uppmärksamma barnets behov samt visa dem hur de söker kunskap. Pedagogen ska väcka intresse genom att hitta det rätta materialet i undervisningen och syftet med detta är att hjälpa barnen att nå koncentration. Pedagogen arbetar med individuella planeringar för att

barnen lär i olika takt. Däremot är pedagogens uppgift på Reggio Emilia-skolan enligt vår informant att lyssna, se och dokumentera barnets kunskapssökande samt uppmuntra dem att reflektera och analysera.

Den andra frågan som vi undersökte var vilka likheter och skillnader det finns i de olika pedagogernas arbete med läs- och skrivinlärning. Waldorfpedagogen och

Montessoripedagogen har en tydlig pedagogik som de följer medan Reggio Emiliapedagogen har olika sätt att bedriva sin undervisning. Skillnaderna är framförallt de olika sätt

pedagogerna använder sig av i sin läs- och skrivundervisning. Waldorfpedagogen använder sig av sagor i sin undervisning medan Montessoripedagogen använder sig av det så kallade sensoriska materialet och faktaböcker. Reggio Emiliapedagogen arbetar mest med

skönlitterära böcker som t ex. Majas alfabetsbok men även med elevernas händelseböcker som de använder sig av vid läsinlärningen.

Sagorna är en utgångspunkt i arbetet med bokstäverna på Waldorfskolan där barnen får uppleva hur bokstäverna blir till. Enligt Waldorfpedagogen underlättas läsningen när barnen får lära känna bokstäverna som bilder. Willes sätt att undervisa på stämmer överens med Carlgrens (1978) teorier om att man bör arbeta med det konstnärliga såsom t ex. teckning och målning i undervisningen för att stimulera fantasin och kreativiteten. När det gäller

bokstavsinlärning i Montessori-skolan arbetar Mona med det sensoriska materialet som är sinnestränande och som bl a. förbereder skrivrikting, läsriktning och fingergrepp.

Bokstavsinlärning på Reggio Emiliaskolan har det gemensamt med Waldorfskolan att de bl a. också utgår från en saga vid bokstavsinlärningen. Samtliga pedagoger arbetar med en bokstav åt gången och enligt Åkerblom (1988) kan man säga att de följer den syntetiska metoden i sin läs -och skrivundervisning.

Utifrån Malmgrens teori om svenska som ett färdighetsämne ser vi att samtliga pedagoger arbetar enligt det ämnet genom att undervisningen i läs- och skrivinlärningen huvudsakligen består av träning genom formaliserade och programmerade övningar.

Utifrån de undersökningar vi gjort på respektive skolor kan vi konstatera att samtliga pedagoger till en viss del arbetar med den analytiska metoden (LTG - metod) vid läs- och skrivinlärningen. På Waldorfskolan sätter eleverna tillsammans med pedagogen ihop ord till verser som sedan läses tillsammans i klassen. Enligt Montessoripedagogen utgår man från

temat när de arbetar med LTG- metoden och Mona lägger tyngdpunkten på formalia i sin LTG -metod. På Reggio Emiliaskolan jobbar man med LTG- metoden genom att när barnen upplevt något skriver de ner en diktering som kan handla om i princip vad som helst t ex. vad de gjorde i skogen eller att de gjort något på rasten. Här ser vi att pedagogernas arbetssätt med LTG- metoden skiljer sig åt.

Ingen av de undersökta skolorna hade några krav på att eleverna skulle kunna läsa och skriva när de slutade år ett. Det som Montessori- och Reggio Emiliaskolan enligt de intervjuade pedagogerna har gemensamt är att skrivning ofta kommer före läsning. Skrivundervisning på Waldofskolan kommer först när eleverna behärskar alfabetet och då får eleverna skriva av olika texter från tavlan som pedagogen skrivit. Waldorf-skolan är den som lägger mest tid på bokstavsinlärningen och enligt Wille kan barnen få arbeta med bokstäverna upp till år tre. Waldorfsläroplan (2007) poängterar att det ska gå långsamt när barnen lär sig bokstäverna för att undvika spänningar och blockeringar. Här skiljer man läs- och skrivundervisningen åt.

Högläsning är en viktig del av läs- och skrivundervisningen i samtliga skolor. Montessori- skolan hade många enkla små böcker som eleverna kunde välja att läsa efter eget intresse och de hade även faktaböcker som användes när eleverna forskade. Det Reggio Emilia har

gemensamt med Montessori är att de också använde sig av faktaböcker i sina forskningar. På Waldorf-skolan väntade man med böckerna tills år 3 förutom de man själv gjorde. Eleverna i år 2 kunde ta barnböcker med hemifrån om de hade någon bok de tyckte om.

I motsats till Waldorf, -och Reggio Emiliaskolan arbetar barnen på Montessori-skolan efter individuella planeringar och här förespråkas självständighet, då all onödig hjälp ses som ett hinder i barnets utveckling.

Rörelsepass är inlagt som en del i läs- och skrivundervisningen på samtliga skolor fast på olika sätt. På Reggio Emilia-skolan använde man sig av Röris när pedagogen kände att barnen behövde det för att orka fortsätta med sina arbeten. Waldorf-skolan har eurytmin, rörelselekar och morgonpromenad från skolbussen till skolan. Montessoriskolan har inga dagliga inlagda rörelsepass däremot framkom det i intervjun av Mona att de två dagar i veckan jobbar med pedagogiskt drama. Björk och Liberg skriver att vi bör ge eleverna mer plats för fantasi och skaparkraft i dans, drama och musik, dvs. det språk som inte uttrycks med ord.

Våra personliga reflektioner

Under arbetets gång har många tankar och funderingar väckts hos oss om hur vi själv skulle vilja arbeta med läs och skrivinlärning i vårt framtida yrkesliv. Vi har blivit inspirerade och fått många idéer bl. a om hur vi kan arbeta kreativt och konstnärligt vid läs och

skrivinlärningen. Exempelvis vid ett undervisningstillfälle då eleverna utgick ifrån egna erfarenheter när de i sina händelseböcker ritade och skrev om vad de varit med om under veckan. Det var ett kreativt sätt att få uttrycka sig på och det är något som vi varmt

förespråkar. Detta arbetssätt tilltalar oss då vi anser att man ska försöka utgå från elevernas erfarenheter. Vi menar att om barn skriver om någonting som är angeläget för dem själva blir de mer engagerade.

Något annat som vi fastnat för är rim, ramsor och språklekar där man på olika sätt leker med orden. Vi anser att varierande undervisningsmetoder ger bra förutsättningar för lärande. Det ska vara så roligt och lekfullt som möjligt eftersom det är då man lär sig bäst. Vi anser att varje barn ska få utgå från sin förmåga och att alla ska känna att just deras talanger duger och behövs i skolans värld. Det är varje barns förmåga som vi ska utgå ifrån för den kan bli en bro över till de områden där barnet känner sig osäkert och behöver utvecklas.

Vid en fortsatt undersökning tycker vi det skulle vara intressant att se hur eleverna har utvecklats över en längre tidsperiod i sin läs- och skrivinlärning i de olika pedagogikerna.

Referenser

Bergöö, Kerstin, Jönsson, Karin & Nilsson, Jan (1997). Skrivutveckling och undervisning. Studentlitteratur

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1999). Vägar in i skriftspråket. Natur & Kultur, Stockholm Carlgren, Frans (1978). Waldorf pedagogiken-en framtidsmodell. Dala-Offset AB, Falun Dahlgren, Gösta, Gustavsson, Karin, Mellgren & Olsson, Lars-Erik (2006). Barn upptäcker

skriftspråket. Liber AB, Stockholm

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur Hanson, Lena (1994). Montessori och barns arbete. Liber Utbildning AB Johansson, B & Svedner, P-O (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsförlaget

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter. Holmbergs, Malmö

Larson, Lotty, Nauclér, Kerstin & Rudberg, Lili-Ann (1992) Läsning och läsinlärning. Studentlitteratur

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svensk-undervisning i grundskolan. Studentlitteratur Nilsson, Jan & Nilsson, Ulf (1991). Fånga läslusten! Nilsson & Nilsson

Oddbjörn, Evenshaug & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur Red. Grut, Katarina (2005). Exemplet Reggio Emilia. Premiss förlag

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Carlgren, Studentlitteratur

Ritter, Christhild (1997). Waldorfpedagogik. Gummessons Tryckeri AB

Skjöld-Wennerström, Kristina & Bröderman-Smeds, Mari (1997). Montessori-pedagogik i

förskola och skola. Natur och kultur

Signert, Kerstin (2000). Maria Montessori anteckningar ur ett liv. Studentlitteratur Strömquist, Siv (2003). Uppsatshandboken: Råd och regler för utformningen av

examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren

Wagner, Ulla (2004). Samtalet som grund-om den första skriv- och läsutvecklingen. Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Wallin, Karin, Maechel, Ingela, Barsotti, Anna (1981). Ett barn har hundra språk. Bohusläningens AB, Uddevalla

Åkerblom, Hans (1988). Läsinlärning från teori till praktik. Almqvist & Wiksell Läromedel, Stockholm

Kursplaner i svenska (1994). Skolverket

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (2006)

Utbildningsdepartementet Stockholm

Waldorfskolefederationen och Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd (1998). En väg

till frihet-målbeskrivning för Waldorfförskolor och Waldorfskolans läroplan. Levande

Bilagor

Intervjufrågor Bilaga 1

Waldorf

• Berätta om hur en dag ser ut i din klass under hela tre- veckors perioden?

• Kan du utveckla läs- och skrivinlärningsperioden? - _{finns det fler metoder du använder dig av?}

- _{Vilka metoder använder du för att få eleverna att knäcka läskoden?}

• Arbetar du med individanpassning i din läs- och skrivinlärning?

• Vilket material använder du i läs- och skrivinlärningen?

Intervjufrågor Bilaga 2

Montessori

• Berätta om hur en dag ser ut i din klass?

• Kan du utveckla läs- och skrivinlärningsperioden? - _{finns det fler metoder du använder dig av?}

- _{Vilka metoder använder du för att få eleverna att knäcka läskoden?}

• Arbetar du med individanpassning i din läs- och skrivinlärning?

• Vilket material använder du i läs- och skrivinlärningen?

Intervjufrågor Bilaga 3

Reggio Emilia

• Berätta om hur en dag ser ut i din klass?

• Kan du utveckla läs- och skrivinlärningsperioden? - _{finns det fler metoder du använder dig av?}

- _{Vilka metoder använder du för att få eleverna att knäcka läskoden?}

• Arbetar du med individanpassning i din läs- och skrivinlärning?

• Vilket material använder du i läs- och skrivinlärningen?