4. Teoretisk referensram och avgränsningar
4.5 Min teoretiska förförståelse in nuce
Ett integrerat perspektiv på våld tvingar forskaren att gå utanför enskilda teorier, perspektiv, avgränsningar och definitioner, men bygger samtidigt på att det är möjligt att undersöka samverkan mellan faktorer som leder fram till våld i varje individuellt fall. Ökad kunskap om mekanismerna bakom våld bildar vidare ett nödvändigt villkor för att kunna utforma verkningsfulla terapeutiska interventioner mot våld. Följande exempel kan illustrera vad jag menar. Familjevåldsforskningens bidrag är att den betraktar det som sker
inom familjen som centralt för en förklaring av våld. Inom perspektivet
undersöks bl.a. betydelsen av ökad skambenägenhet som en konsekvens av utsatthet för våld och övergrepp och bevittnande av våld i barndomen samt betydelsen av inlärning av våld och patriarkala attityder. Familjevåldsperspektivet bidrar vidare med en ökad förståelse av hur våld traderas inom familjen och mellan generationer (IGT) vilket bildat en central komponent i en integrerande teori som kan överskrida tid och rum.
I det integrerande perspektiv som används i avhandlingen betraktas dock data enbart från familjenivån som otillräckliga eftersom perspektivet inte undersöker hur strukturella faktorer utanför familjesystemet bildar förutsättningar för det som händer på familjenivån. Perspektivet ger följaktligen ökad inblick i hur kausalitet bakom våld kan vara emergent och starta i barndomen, därefter påverkas av möjliggörande och motverkande faktorer på andra nivåer och som leder fram till att våld sker eller inte sker som vuxen. Alla dessa nivåer är dock inte tillgängliga för oss med våra mätmetoder och måste därför närmas med heuristiska explorativa metoder (Sayer, 1992). Eftersom dessa faktorer, i ett realistiskt perspektiv förutsätter varandra för att våld ska kunna ske kan heller inte våld reduceras till enskilda orsaker på någon av nivåerna, vilket utgör huvudargumentet för det integrerade explorativa perspektiv som används i avhandlingen.
I ett integrerande perspektiv är det viktigt att förhålla sig till den
radikalfeministiska forskningen eftersom den genom sitt fokus på makt ger
exempel på hur ojämlika maktrelationer mellan män och kvinnor kan relateras till makt/kontroll och våld mot kvinnor. Perspektivet tenderar dock, i ljuset av det perspektiv som används här, att för ensidigt studera könsrelationer vilket gör att betydelsen hos andra förhållanden och faktorer
underskattas när våld ska förklaras. Perspektivet förutsätter att män försvarar sin överordning i patriarkatet eftersom det gynnar dem vilket får konsekvensen att män tenderar att konstrueras som kognitiva; rationella, kalkylerande och medvetna vilket hamnar i motsättning till resultaten från den emotionssociologiska våldsforskningen. Fokuseringen på mäns sexuella våld och kontrollen av kvinnors sexualitet (Brownmiller, 1975; Kelly, 1988; Lundgren, 1992, 1990 och MacKinnon, 1989) tenderar vidare att konstruera
alla män och kvinnors sexuella relationer med varandra som en ensidig
maktrelation. Detta skambelägger både kvinnor och män som använder sexualiteten för emancipation ur förtryck och som ett uppror mot disciplinerande normer (Richie, 2000) samt en inordning under tvingande kategorier (Butler, 1991; Foucault, 1987). Perspektivet tenderar vidare att osynliggöra att män är olika och att det finns samspel mellan olika faktorer som påverkar mäns våld, vilket är maskulinitetsteorins område.
Maskulinitetsperspektivet (Connell, 1995) synliggör olika grupperingar av
män med olika könskonstitueringsprocesser och deras betydelse för olika mäns relation till kvinnor, andra män och till våld. Perspektivet har, i synnerhet i den form det presenteras av Messerschmidt (1993), influerats av struktureringsteorin och därmed indirekt även den kritiska realismen vilket innebär att det finns en grundläggande förståelse för relationen mellan individers handlingar och de strukturer som dessa handlingar genererar och deras återverkan på deras frihet som individer och som grupp. Maskulinitetsperspektivet lägger samtidigt stor vikt vid premisser som det hämtat från den feministiska teoribildningen, där män bland annat antas upprätthålla makt över kvinnor för att det gynnar dem (Connell, 1995; ”the patriarchal dividend”), vilket dock riskerar att rationalisera mäns handlingar.
Radikalfeminismen och maskulinitetsperspektivet tenderar således att
rationalisera mäns våld mot kvinnor, vilket saknar korrespondens med psykologisk och socialpsykologisk forskning som visat att både offer och förövare i många fall har liten egentlig makt över de mekanismer som leder fram till våld. I det integrerande perspektiv som presenteras här läggs större vikt vid att öka förståelsen av de mekanismer som gör att män med brist på konventionella resurser struktureras in i våldsbejakande maskuliniteter och tenderar att bli kvar där (Messerschmidt, 2000).
De integrerande perspektiven delar förståelsen av att våld är en process som påverkas av många faktorer som är skilda åt i både nivåer och i tid och rum. De ekologiska perspektiven står samtidigt inför utmaningen att kunna formulera hur alla dessa faktorer ska kunna undersökas empiriskt samt hur deras valens ska kunna bedömas. Vidare har få studier tillämpat ett kvalitativt ekologiskt, realistiskt perspektiv på studier av enskilda individer. Sammanfattningsvis utgör delar från samtliga dessa områden utgångspunkt för ett förslag på hur en integrerad modell för att undersöka våld bör se ut. Familjevåldsperspektivet ger oss kunskap om tradering av våld, inlärning av våld och grundläggandet av skamkänslighet. Det emotionssociologiska perspektivet ger oss kunskap om relationen mellan skam och våld på individnivån och hur vilken betydelse kvalitén på sociala band har för partnervåld och för våldsterapier. Maskulinitetsperspektivet ger oss kunskap om att det finns olika män och varför vissa mäns könskonstitueringsprocesser också innefattar våld. Integrerade perspektiv står slutligen inför utmaningen att klargöra de kausala mekanismerna bakom våld i enskilda fall och större grupper, vilket motiverar explorativa forskningsansatser.