• No results found

Teoretiskt räkneexempel av aktiekurser vid nyemissioner

presenteras ett räkneexempel nedan. Ett företag gör en företrädesemission med villkoren 2:1 vilket innebär att en befintlig aktie i företaget ger en rätt att teckna två nya.

Den aktuella aktiekursen dagen innan offentliggörandet av nyemissionen är 100 kr och företaget har 10 000 utestående aktier. Teckningskursen för de nya aktierna är satta till 70 kr och 20 000 aktier kommer att emitteras. Det nya teoretiska priset för aktierna när emissionen är genomförd kallas Theoretical Ex-Rights Price (TERP) och visar vad aktierna teoretiskt borde vara värda efter en utspädning (se formel nedan) (Pike & Neale, 2006, ss. 428-429).

𝑝𝑒 = 𝑉𝑒

𝑁𝑒 = 𝑁𝑖 ∗ 𝑝𝑖 + 𝑁𝑛 ∗ 𝑝𝑛 𝑁𝑖 + 𝑁𝑛

Det nya teoretiska aktiepriset betecknas 𝑝𝑒. För att räkna ut det delar man det nya teoretiska totala marknadsvärdet i företaget (𝑉𝑒) med det nya antalet aktier (𝑁𝑒). Man får fram det nya marknadsvärdet genom att addera summan av samtliga aktiers pris när emissionen gått igenom. Antalet aktier får man genom att addera det befintliga antalet aktier med de som kommer till genom nyemissionen.

𝑝𝑒 = 2400000

30000 = 10000 ∗ 100 + 20000 ∗ 70 10000 + 20000 𝑝𝑒 = 80 𝑘𝑟 /𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒

Varje aktie i företaget skall således teoretiskt sett vara värt 80 kr efter nyemissionen.

Då varje teckningsrätt berättigade ägaren att teckna en ny aktie för 70 kr, har teckningsrätten ett värde då teckningspriset är lägre än det förväntade priset.

Teckningsrättens värde (𝑝𝑡) beräknas nedan

𝑝𝑡 = 𝑁𝑦 𝑡𝑒𝑜𝑟𝑒𝑡𝑖𝑠𝑘 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒𝑘𝑢𝑟𝑠 − 𝑇𝑒𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑢𝑟𝑠

𝐸𝑟𝑓𝑜𝑟𝑑𝑟𝑎𝑑𝑒 𝑡𝑒𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑟 ä𝑡𝑡𝑒𝑟 𝑝𝑒𝑟 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒 = 80−70

1

𝑝𝑡 = 10 𝑘𝑟 / 𝑡𝑒𝑐𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑟ä𝑡𝑡

44 Som illustreras ovan blir aktieägarens marknadsvärde av sin investering detsamma före och efter nyemissionen, oavsett hur man väljer att göra med sina teckningsrätter.

I det första fallet tecknar han två nya aktier med sina teckningsrätter och har ett slutgiltigt marknadsvärde av sina aktier motsvarade 240kr. Räknar man bort hans nyinvestering på 140kr så blir detta 100kr. Om ägaren väljer att sälja sina teckningsrätter så kan han göra detta till ett pris av 10 kr styck. Han erhåller således 20kr i försäljningslikvid från sina teckningsrätter och har därefter en aktie i företaget med ett värde av 80 kr, vilket sammanlagt blir 100kr. Enligt teorin har det därför ingen betydelse hur stor teckningsrabatt man använder i en företrädesemission. Dock finns praktiska svagheter med detta som illustreras i 3.2.2 Företrädesemissioner.

1x aktie

45 Bilaga 2 - Intervjufrågor kvalitativ del

Hur garantier används

1. Vad är er roll i en nyemission?

2. Vilka är era typiska kunder?

3. Hur många nyemissioner per år genomför ni?

4. Hur ser ni på garanter?

a. Hur har utvecklingen sett ut?

5. Vilket syfte ser ni med att använda garanter i samband med en nyemission?

6. Vad är fördelarna med att använda garanter?

7. Vad är nackdelarna med att använda garanter?

a. Hur ser ni på kostnaden med garanter?

8. Varför använder ni garanter?

9. Agerar ni själva garant och i vilka fall?

a. Vilken erfarenhet har ni i så fall haft av detta?

b. Har den tjänsten blivit vanligare?

c. Är det en lönsam verksamhet?

10. Upplever ni några problem med att ha en bankrelation till ett företag och vara rådgivare i detta företags nyemission?

Garantins kostnad

11. Hur beräknar ni garantiprovisioner och risken med nyemissioner?

a. Finns det en skillnad beroende på syftet med kapitalanskaffningen?

12. När rekommenderar ni era kunder att använda en garant och när vill de själva ha en?

a. Hur påverkar företagets behov av kapitalet?

13. Det verkar som att garanter ofta kombineras med teckningsförbindelser. Hur påverkar ägarstrukturen användandet av garanter?

14. Vilka alternativ till garanter finns det för att säkra en nyemission?

15. Varierar användandet av garanter i samband med låg- respektive högkonjunktur?

16. Såvitt vi har förstått är det inte så vanligt med säkerställda garantier. Hur kommer det sig?

a. Hur skulle det påverka garantiprovisionen?

46 Bilaga 3 - Räkneexempel för Chi2

Formeln för att beräkna 2-värdet är följande:



obs2(OijÊij)2 Êij

j1

c i1

r

där



Êi jRiCj n

För att illustrera husberäknas ges nedan ett exempel med 50 observationer av nyemissioner där 28 är garanterade och 22 icke garanterade samt 35 har som motiv att tillföra rörelsekapital och 15 har investering som motiv. Fördelningen av observationerna presenteras nedan i en tabell.

Observationer (n=50) Ej garanterad

(Cj=1) Garanterad (Cj=2)

Investering (Ri=1) 7 8 15

Rörelsekapital (Ri=2) 15 20 35

22 28 50

Innan testet påbörjas måste ett par parametrar definieras. Dessa är hypoteserna, testets frihetsgrader (k) samt signifikansnivån (). Dessa parametrar presenteras nedan:

Hypotes 0: Det finns inget samband mellan om en nyemission är garanterad och motivet till nyemissionen

Hypotes 1: Det finns ett samband mellan om en nyemission är garanterad och motivet till nyemissionen

Antalet frihetsgrader beräknas enligt formeln:



(c1)(r1). Alltså antalet kolumner minus 1 gånger antalet rader minus 1. I vårt fall blir det



(21)(21)1. Antalet frihetsgrader (k) sätts alltså till 1.

47 En vanlig signifikans nivå är 5 procent vilket innebär att testets resultat med 95 procent sannolikhet stämmer. I en tabell över 2-fördelningen kan man efter att ha bestämt k och signifikansnivån sätta förkastelsegränsen. Givet k=1 och =5 procent blir den 3,8141 vilket innebär att H0 förkastas om 2obs > 3,8141.

Efter att ha sammanställt observationerna i tabellform måste de förväntade värdena ij) räknas ut för respektive fält i tabellen. Detta görs med formeln:



Êi jRiCj n

Êij Ej garanterad (Cj=1) Garanterad (Cj=2)

Investering (Ri=1) 6,6 8,4

Rörelsekapital (Ri=2) 15,4 19,6

De olika fältens beräkningar visas nedan:



Ê1,1 15*22 50 6,6



Ê1,215*28 50 8,4



Ê2,1  35*22

50 15,4



Ê1,1 35*28 50 19,6

2obs beräknas därefter enligt nedan:



2obs(76,6)2

6,6 (88,4)2

8,4 (1515,4)2

15,4 (2019,6)2

6,6 0,062

Eftersom 0,062 < 3,8141 förkastas H0 ej. Resultatet i exemplet tyder alltså inte på något samband mellan garanterad eller ej och motivet till nyemissionen.

48 Bilaga 4 - Presentation av intervjuobjekten

Nedan ges en kortfattad introduktion till våra intervjurespondenter där deras verksamhet och primära kundkrets presenteras.

Öhmans Fondkommission

Avdelningen ”Equity Capital Markets” vid Öhmans Fondkommission ansvarar för rådgivning när företag är i behov av kapitalanskaffning. Företaget agerar själva sällan garant, utan hjälper till att utforma typ av kapitalanskaffning och assisterar vid genomförandet av transaktionen. Detta innefattar ofta mäkleri mellan företaget och dess intressenter. Öhmans deltar i cirka 1-5 nyemissioner per år och är främst inriktade på små och mellanstora bolag (Öhmans Fondkommission, 2010).

HQ Bank

HQ Bank har som huvudsaklig målgrupp företag noterade på small- eller midcap listan på Stockholmsbörsen, samt företag listade på liknande börser. HQ Bank erbjuder enbart tjänster där företag vill anskaffa eget kapital och mäklar alltså inte någon form av skuld. Även HQ Bank genomför cirka 5 nyemissioner per år (HQ Bank, 2010).

Nordea

Nordeas corporate finance avdelning agerar rådgivare åt större företag vid nyemissioner. De hanterar cirka 10 nyemissioner per år över de nordiska marknaderna och storleksordningen på nyemissioner brukar vara minst 300-400 miljoner kronor.

Nordea bank deltar ofta som garant vid nyemissionerna som corporate finance avdelningen handlägger. De två avdelningarna samarbetar med varandra men rådgivningsfunktionen är lojal mot kunden (Nordea, 2010).

SEB Enskilda

Corporate finance avdelningen på SEB Enskilda fungerar som en rådgivare för företag vid börsintroduktion och nyemissioner men hjälper även till med frågor kring kapitalstruktur och hittar parar ihop investerare och företag. I nyemissionen är rollen oftast att bestämma lämplig storlek på emissionen, skapa teckningsförbindelser från befintliga ägare, hitta garanter eller om nödvändigt garantera emissionen själva. De typiska kunder är större bolag där beloppet för emissionen överstiger 500 miljoner kronor. Avdelningen genomför cirka fem stycken emissioner per år men under de två åren har SEB Enskilda genomfört i snitt cirka 10 emissioner per år (SEB Enskilda, 2010).

49 Bilaga 5 – Sammanställning av observationer

Totalt antal observationer: 279 stycken

50

51

52

53

54

Oden Control 200511 1 0 0 0

CashGuard 200510 1 1 0 1 0

Karo Bio 200510 1 1 0 1 0

Countermine Technologies 200510 1 0 1 0

Meda 200509 1 0 1 1 0

Kungsleden 200509 1 0 1 0 0

BioPhausia 200509 0 1 1 0

Emitor 200509 1 0 1 0

One Media Holding 200509 1 0 1 0

Arcam 200509 1 0 0 0

Gexco 200507 1 0 0 0

Opcon 200506 1 1 0 1 0

Active Biotech 200506 1 1 0 1 0

Tripep 200506 1 1 0 1 0

Zodiac Television 200506 1 1 0 1 0

Trio 200505 1 0 1 1 0

Morphic 200505 0 1 0 0

Artimplant 200505 1 1 0 1 0

Net Insight 200505 1 1 0 1 0

Obducat 200505 1 0 0 0

Lightlab 200505 1 0 1 0

Hydropulsor 200505 1 0 0 0

Innate Pharmaceuticals 200505 1 0 0 0

Tricorona 200504 1 0 1 1 1

Nexus 200504 1 1 0 1 1

A-com 200504 1 1 0 1 1

Pricer 200504 1 1 0 1 1

Biolight 200504 1 0 1 1

Scanmining 200503 1 0 1 1 0

New Science 200502 0 1 0 0

BRINGWELL AB 200502 0 1 1 0

DisplayIt 200502 1 0 1 0

Wedins skor 200501 1 1 0 1 0

CTT SYSTEMS AB 200501 1 1 0 0 0

SwitchCore 200501 1 1 0 1 0

Related documents