Det finns begränsat med tidigare forskning beträffande LIS och dess funktion eftersom det är ett relativt nytt område.
Ett flertal examinerande uppsatser har berört ämnet, merparten av dessa kommer emellertid inte att omnämnas i den här uppsatsen.
Ett antal utredningar av strandskyddets funktion gällande landsbygdsutveckling i strandnära läge har verkställts sedan det blev möjligt för kommunerna att peka ut LIS-områden. I följande avsnitt redovisas den mest intressanta tidigare forskningen inom det aktuella ämnet.3.6.1 Landsbygdens utmaningar
Idag är krympande städer ett allmänt fenomen. Katrin Großmann (2013) beskriver det som så att städer ofta krymper på grund av förändrade bostads- och ekonomiska strukturer eller med anledning av en minskad efterfrågan på bostäder och tjänster. Befolkningsminskning är något som indikerar på krympande städer, vilket ofta kommer från ekonomisk nedgång, demografisk stagnation och/eller förfall. Flera avancerade kapitalistiska länder står idag inför en åldrande befolkning och minskade födelsetal, samtidigt som invandring eventuellt inte kommer att balansera upp förlusterna. På grund av migration till större städer präglas många mindre städer av krympning. Det finns ingenting som tyder på att minskningen av städerna kommer att upphöra, tvärtom, i och med den globala demografiska förändringen är det troligt att krympningen av städerna i framtiden kommer att bli ett mer utbrett fenomen (Großmann m.fl. 2013). Befolkningsfrågan handlar i Sveriges fall om stagnation, åldrande befolkning, låga födelsetal och att befolkningen minskar i vissa delar av landet. Vi har en benägenhet för att klumpa ihop oss på vissa begränsade ytor (Forsberg et.al 2013). I krympande kommuner beskriver Lindström och Syssner (2017) att intresset och resurserna för att bygga nytt och investera är minskat. I fall som dessa förekommer omfattande problem med att uppnå det kommunala välfärdsuppdraget. I och med urbaniseringen ökar skillnaderna mellan
kommunerna och de ställs inför utmaningar av olika slag (Lindström och Syssner 2017). För krympande städer krävs enligt Bontje (2004) jobbskapande åtgärder utöver anpassning av den fysiska miljön, detta i egenskap av till exempel turism, företagsetablering och klusterbildning.
Bontje (2004) menar vidare att politiker och myndigheter bör värdesätta den krympande stadens fördelar högt, såsom möjligheter till billiga hyror för boende och företag, den stora tillgången till utrymme för grönytor samt den stora plats för nya innovationer som finns tillgänglig (Bontje 2004). För att möta de utmaningar som landsbygden vanligtvis präglas av kan LIS ses som en eventuell möjlighet till att vända den negativa utvecklingen.
3.6.2 LIS som verktyg för landsbygdsutveckling
Den 20:e december 2012 gav regeringen Boverket och Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans göra en översyn och utvärdering av utfall och tillämpning av det nya regelverket för strandskydd som 2010 trädde i kraft. I rapporten Strandskydd - redovisning av ett regeringsuppdrag (2013) redogör de för resultatet av utredningen, och menar att det var för tidigt att bedöma om LIS-reglerna lett till landsbygdsutveckling eller inte. Det kunde dock konstateras genom uppgifter från länsstyrelser och kommuner att LIS tolkats och definierats på olika sätt samt att LIS inte uppfattats som nog flexibelt. Flera kommuner menade att de upplevde svårigheter med att avgränsa och peka ut LIS-områden. Det framgick också att det i första hand var bostäder och fritidsbebyggelse som LIS-områden inriktade sig på. Rapporten belyser även en risk med att kommuner lägger för mycket fokus på landsbygdsutveckling i strandnära lägen hellre än landsbygdsutveckling ur ett regionalt perspektiv (Naturvårdsverket
& Boverket 2013). Fyra år senare presenterar Naturvårdsverket (2017) ytterligare en rapport med syftet att se över och föreslå justeringar i lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Likt den tidigare rapporten redogör Naturvårdsverket även här för att de geografiska begränsningarna som gäller för användningen av LIS-reglerna av en del intressenter anses vara för onyanserade. En granskning av de geografiska undantagen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen anses vara motiverad för att öka flexibiliteten och möjligheten till lokala och regionala anpassningar. Kritik från intressenter har riktats mot att det nationella perspektivet gällande vilka områden som har ett behov av landsbygdsutveckling och omfattas av ett lågt bebyggelsetryck inte tillvaratar det påtagliga behovet av landsbygdsutveckling. Naturvårdsverket menar med bakgrund av detta att det kan finnas
anledningar till att fundera på om avgränsningen av de områden som är helt exkluderade från tillämpningen av LIS-reglerna bör omarbetas (Naturvårdsverket 2017).
Rapporten Strandskydd - och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2012) utreder strandskyddslagens tillämpbarhet med betoning på områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. En undersökning av kommuners arbete med att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen utfördes på utvalda områden. Studien visar att sedan den nya lagändringen trädde i kraft 2010 har få dispensärenden kommit till inom de utvalda kommunernas LIS-områdena. Två år efter att möjligheten till att ha landsbygdsutveckling i strandnära läge som särskilt skäl, drar författaren slutsatsen att även antalet nybyggnationer längs stränder verkar vara förhållandevis lågt (Halvardsson 2012). Länsstyrelsen i Värmlands sammanfattande redogörelse med fokus på landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2019) styrker föregående antagande. Analysen visar att det vid den tidpunkten i Värmlands län har pekats ut 302 LIS-områden, vilket sammanlagt utgör cirka 4277 hektar, vilket är en yta som är större än hela Jönköping. Ändock visar sammanställningen att det vid sammanställningsskedet endast är tio detaljplaner i länet som blivit antagna och som åberopat LIS som särskilt skäl vid upphävande av strandskydd. Rapporten visar också att det i Värmlands län från perioden 2011 - 2018 inom LIS-områden totalt har blivit 14 nybyggnationer. Utifrån detta argumenterar de i rapporten för att det förekommer ett alltför starkt förtroende för LIS som verktyg för landsbygdsutveckling (Länsstyrelsen Värmland 2019). Länsstyrelsen i Västra Götaland anmärker detsamma. I rapporten Genomslaget av reglerna om strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (2015) granskar länsstyrelsen i Västra Götaland vilket genomslag strandskyddet har fått. De drar slutsatsen att en del kommuner till viss del har en felaktig bild av vad LIS är. De har haft ett alltför stort förtroende för LIS-planerna, att de helt enkelt upphäver strandskyddet och att frågan på så sätt inte behöver behandlas i de kommande skedena. Länsstyrelsen i Västra Götaland (2015) redogör följaktligen även för synpunkter som länsstyrelsen har givit på LIS-områdenas lämplighet i deras rapport. De menar att det kan röra sig om motsättningar med naturvärden, riksintressen och andra områden som inte är lämpliga med beaktande av strandskyddets syften. Länsstyrelsen menar också att det har haft invändningar mot LIS-områden som planerats på en avlägsen plats utan närhet till befintlig service och kollektivtrafik eller att de utnyttjar en för stor del av tillgänglig kvalitativ strand. Invändningar har också skett mot
LIS-områden som har förlagts inom platser som är mer eller mindre oexploaterade och/eller innebär en negativ påverkan på allemansrätten och förutsättningar för djur och växtlivet (Länsstyrelsen Västra Götaland 2015).
3.6.3 Den särskilda utredningen
Tidigare utredningar pekar samtliga på att det finns förbättringspotential i lagstiftningen. Den 4 juli 2019 beslutades av regeringen att en särskild utredning skulle utses för att föreslå författningsändringar och andra åtgärder vilket innebär att strandskyddet görs om i grunden till följd av en ökad differentiering som beaktar att tillgången till stränder och sjöar ser olika ut i landet, i likhet med exploateringstryck och befolkningstäthet. Förslagen ska avse att göra det betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Strandskyddet ska bibehållas alternativt förstärkas om behovet finns, för att värna om den allemansrättsliga miljön och tillgängligheten i starkt exploaterade områden samt bevara obrutna strandlinjer. Förslagen ska emellertid också syfta till att effektivisera förutsättningarna för bostäder och näringsverksamhet framför allt för småföretagare, gröna näringar och besöksnäring i områden med lågt exploateringstryck. Den lokala påverkan ska öka (Regeringen, reformering av strandskyddet).
Utredaren ska bland annat:
● Granska den nuvarande strandskyddslagstiftningen med hänsyn till hur effektiv, legitim och ändamålsenlig dess tillämpning är i olika delar av Sverige.
● Urskilja förhållanden med hänsyn till vilka strandskyddsreglerna kan differentieras med avseende till att tillgången till stränder och sjöar är olika i landet, likt
exploateringstryck och befolkningstäthet samt förutsättningar för djur- och växtliv.
● Uppmärksamma möjligheten till regelförenklingar.
● Rekommendera åtgärder som ökar lokalt inflytande.
● Erbjuda de författningsförändringar som erfordras i dagens strandskyddsregler för att den blandning av skyddsbehov som förekommer i landet ska få effekt i
strandskyddsreglerna, med utgångspunkt i de skäl som inledningsvis anges.
● Föreslå ytterligare åtgärder för att åstadkomma avsikten med reformen enligt ovan, och därtill även säkerställa ett differentierat, ändamålsenligt, legitimt och effektivt strandskydd (Regeringen 2019).
4. Empiri
Den här studien har tillämpat både en dokumentstudie och intervjuer för att bemöta uppsatsens frågeställningar. I det här avsnittet presenteras och analyseras de dokument som utgjort dokumentstudien och resultatet av samtliga intervjuer som verkställts summeras.