Riksintressen
Detaljplanen ligger inom område som utgör riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken. Motivering till riksintresset lyder:
Egnahemsområden och villaområden med lummiga trädgårdstomter norr och väster om centrum som uppfördes i samband med industrins expandering från 1880-tal-1940-tal. Stallhagen med oregelbunden kvartersstruktur och
direktörsstadens exklusiva villor och flerbostadshus med villakaraktär uppvisar tydliga exempel på olika arkitekturstilar.
Ungefär 100 meter söder om planområdet sträcker sig järnvägen som omfattas av Riksintresse för järnväg enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken.
Översiktsplan 2026
Detaljplanen överensstämmer med Västerås översiktsplan 2026, revidering antagen av kommunfullmäktige 2017-12-07 och framförallt med dess
strategier: Bostäder för alla; Balanserad komplettering; Enkelt att gå och cykla;
Hälsa, välbefinnande och jämnliga förhållanden; Kulturarv och utveckling i samklang.
Gällande planer
Inom planområdet gäller idag stadsplanen Pl.305 K från 1961. En liten del av planområdet berör även stadsplan 547 B från 1915. Vid upprättande av ny detaljplan upphävs de delar i de befintliga detaljplanerna som den nya berör och ersätts med den nya. Den största delen av markanvändningen för den nu gällande detaljplanen Pl.305 K är idrottsändamål (Ri). En liten del av markytan i öst har Park (mörkgrön färg) som gällande markanvändning. I norr och väst är marken planlagt som Gata (vit färg). I söder är marken planlagt som Allmänt ändamål (A), del av allmänt ändamål som inte innefattas av prickmark, det vill säga mark som icke får bebyggas, får endast en våning uppföras och vind får icke inredas. För stadsplan 547 B är den delen som berör denna plan markerad som park.
Gällande detaljplan Pl.305 K från 1961. Planområdets avgränsning utgörs av röd streckad linje.
Bedömning av miljöpåverkan
Byggnadsnämnden har beslutat den 2019-03-12 att detaljplanen inte ger en sådan betydande miljöpåverkan som avser i 6 kap. 3§ miljöbalken. Området ligger inom riksintresse för kulturmiljö men frågan bedöms kunna studeras inom kulturmiljöutredning. En miljöbedömning, med tillhörande
miljökonsekvens-beskrivning, har därför inte upprättats i enlighet med 4 kap.
34 § plan- och bygglagen. Samråd om behovsbedömning har skett med Länsstyrelsen som delar kommunens bedömning.
39 (46)
Platsanalys
Ortofoto över planområdet, som avgränsas med röd streckad linje.
Planområdet ligger inom stadsdelen Stallhagen och berör fastigheterna Västerås 2:1, del av Västerås 2:70 och del av Sjövreten 1. Området har sedan lång tid tillbaka nyttjats för tennisverksamhet. Totalt har det funnits 10 tennisplaner på platsen. Tennisklubben i Västerås har genom Bellevue AB arrenderat sex tennisplaner på fastigheten Västerås 2:1 av den tidigare ägaren ABB AB, vilka idag är nedlagda. Tennisklubben har även nyttjat fyra tennisplaner på intilliggande fastigheten Västerås 2:70 som ägs av Västerås stad. Dessa har flyttats till Bellevue.
Idag finns det flera fotbollsmål placerade på de före detta
tennisplanerna, vilket kan tyda på att platsen används för att spela fotboll på. Gräsytan med de före detta tennisbanorna ramas in av Eriksgatan i norr, Västmannagatan i väst och av Backgatan i söder. I direkt anslutning till planområdet i öst finns
Stallhagsparken som anlades under sent 1800-tal och som idag nyttjas för rekreation.
I anslutning till planområdet i söder finns Stallhagens dagcenter och Fridnässkolan (förskoleklass till årskurs 6). Skolan ligger centralt och har en naturskön skolgård som inbjuder till mycket lek. Fridnässkolan består av en huvudbyggnad samt intilliggande paviljongbyggnad. Mellan järnvägen och skolverksamheten samt dagcentret finns en gång- och cykelväg.
I norr och väst gränsar planområdet till villabebyggelse som är uppförda under olika tidsperioder och som innefattar höga kulturvärden. Två byggnader är karaktäriserande för området;
Fridnässkolans huvudbyggnad och Villa Asea. Inom planområdet finns ett utsiktservitut som syftar till att skydda utsikten från Villa Asea mot Mälaren där uppförande av ny bebyggelse inom
planområdet ska förhålla sig till utsiktservitutet.
40 (46)
Vy från nordöst över planområdet mot Fridnässkolan.
Vy från norr mot Stallhagens dagcenter.
Vy från söder över östra delen av planområdet mot Villa Asea.
Vy från öst längs Eriksgatan.
41 (46)
Bebyggelse
Planområdet är idag obebyggt men angränsar till villabebyggelse med höga kulturhistoriska värden i norr och väst. Karaktäriserade byggnader som angränsar planområdet är Fridnässkolan byggd 1900 samt Villa Asea från 1907, båda ritade av Erik Hahr.
Fridnässkolan och Villa Asea.
Stadsdelen Stallhagen, som planområdet ligger inom, karaktäriseras till största del av villabebyggelse från början av 1900-talet, då den fick sitt stora
genombrott i Västerås. Flera kvarter i Stallhagen, som då var en lantlig miljö, anpassas efter 1902-års stadsplan och flera enfamiljsvillor byggdes i
stadsdelen. Villorna, som var mycket påkostade och tillhörde stadens ledande affärs- och industrimän, uppfördes enligt de senaste arkitektoniska
strömningarna och har höga arkitektoniska och arkitekturhistoriska värden.
Flera villor karaktäriseras med stora solitära villor, ofta två till tre våningar på upphöjd sockel, med vindsrum eller utkikstorn och lummiga trädgårdar. Erik Hahr står som arkitekt till fem enfamiljsvillor i detta område, alla individuellt utformade med stora trädgårdar. Bland dem kan ASEA:s och Metallverkens direktörsbostäder nämnas.
Området har därefter utvecklats och kompletterats med ny bebyggelse under olika tidsperioder som karakteriseras av uppförandetidens rådande ideal och där bland annat fasadmaterial och utformning har skiftat enligt de
arkitekturströmningar som var aktuella. Tjärad eller rödmålad träpanel,
putsfasader i diverse kulörer samt tegelfasader återfinns i området och flertalet av villorna har sadeltak täckta med tegel. Samtliga villor är uppförda av god kvalitet med omsorgsfull utformning som har åldrats väl. I området återfinns även en rad modernistiska byggnader som är utformade som enkla volymer putsade i ljus kulör med flacka tak och fönster över hörn. Under 1960-talet var enplansvillan den dominerade hustypen. Både dagcentret och villan i
korsningen Västmannagatan/ Backgatan är låga byggnader uppförda i tidstypiskt Mexitegel med träpanel i kontrasterande mörkbrun kulör.
Under 2010-talet har även området öster om Stallhagsparken förtätats med lägenheter i punkt- och lamellhus. Här har även Gamla fängelset och det gamla lasarettet byggts om till lägenheter.
Enligt handlingsplan för bostadsförsörjning 2020–2021 beskrivs det att det är en generell bostadsbrist i Västerås och att det behövs byggas fler bostäder.
Arbetsplatser, offentlig och kommersiell serviceI
I direkt anslutning till planområdet i söder ligger Fridnässkolan, som innefattar förskoleklass till årskurs 6. Skolbyggnaden från 1900 är karaktäriserande för området men är inte tillräckligt stor för att hantera den kapacitet som krävs för alla elever. Under 2020 byggdes därmed skolan ut med en tillfällig
skolpaviljong i två våningar. Denna är placerad öster om skolans
huvudbyggnad och ligger inom fastighet Sjövreten 1. Inom Sjövreten 1 och angränsande till planområdet i söder ligger även Stallhagens dagcenter.
Ingen kommersiell service finns i anslutning till planområdet. Närmaste dagligvaruhandel och kommersiell service ligger i Oxbacken, ungefär 500 meter norr om planområdet. Ungefär 500-600 meter öster om planområdet, där Svartån möter Mälaren finns även flera restauranger och caféer. Till centrum är det ca 1 km där ett stort utbud av service och arbetsplatser erbjuds.
Särskilt boende
Närmsta särskilda boendet ligger ungefär 600 meter norr om planområdet, vid Oxbacken.
42 (46)
Material- och färgpalett
I planområdets närområde finns en stor variation av stilar som speglar olika epokers arkitektoniska ideal. Två karaktäriserande byggnader är Stora Fridnäs som har ett formspråk från 1890-talets riddaromantiska stil, med branta takfall, torn och asymmetriskt placerade fönster samt Villa Asea som har tydliga nationalromantiska drag med mörk träpanel. I området återfinns även modernistiska byggnader som utgör kubiska putsade enheter i ljus kulör med flacka tak samt 1960-tals byggnader med Mexitegel och träpanel i
kontrasterande mörkbrun kulör.
Kulturmiljö
I Det byggda kulturarvet (2004) markeras stora delar av centrala Västerås, inklusive planområdet, som värdefull bebyggelsemiljö. Den befintliga
skoltomten med omnejd i väst samt ett område norr om planområdet där bland annat Villa Asea ligger pekas även ut i Det byggda kulturarvet (2004) som mycket värdefull bebyggelsemiljö (rosa färg).
Karta från Det byggda kulturarvet. Planområdet markerad med svart streckad linje
I Bevarandeprogram, Västerås stadsbebyggelse (1985) är Fridnäs och Stallhagen utpekade som områden med kulturhistorisk värdefull bebyggelse, främst genom sin tidstypiska gestaltning. Utmärkande är anpassningen efter terrängen samt de olika villornas arkitektoniska gestaltning som förändrats över tid. Ur ett arkitekturhistoriskt och arkitektoniskt perspektiv utgör Fridnässkolan och Villa Asea områdets karaktärsbyggnader, båda ritade av Erik Hahr, och är i programmet markerade som märklig byggnad som bör skyddas genom kulturminnesvårdens specialförfattningar eller på likvärdigt sätt. Fridnässkolan uppförd 1900 i riddarromantisk stil med inslag av jugend skiljer sig markant från Villa Asea uppförd 1907 då nationalromantikens formspråk slagit igenom. Byggnaderna äger också mycket höga arkitektoniska värden genom dess genomarbetade formspråk och välbevarade fasader.
I Västeråsbygden – ett program för kulturminnesvård (1989) är den befintliga skoltomten söder om planområdet utpekad som miljöhänsynsområde.
Det finns ett pågående samverkansprojekt för framtagande av
kulturmiljöunderlag för Västerås stad. Samverkansprojektet redovisar
beskrivning, värdebärare och viktiga karaktärsdrag för inventerade byggnader och områden. Inom Stallhagen finns ett flertal byggnader som är
rekommenderade enligt samverkansprojektet att bedömas enligt 8 kap. 13 § PBL.
Byggnadsminne
Utanför planområdet finns väckt fråga om byggnadsminne för fastigheterna Stora Fridnäs 1 (byggnaden Stora Fridnäs) och del av Västerås 2:70. En utredning om byggnadsminnet finns: Byggnadsminnesutredning Stora Fridnäs, Stiftelsen Kulturmiljövård (2019). Utredningen redovisar en kulturhistorisk värdering och beskrivning av byggnadens exteriör och interiör. Även omgivande parkanläggning. Enligt utredningen har byggnaden stora
kulturhistoriska värden. Stora Fridnäs har en lång kontinuitet som skola och denna tid har därför satt stort avtryck på miljön som präglar området idag.
Utredningen redovisar att trädgården/parken runt byggnaden är viktig för förståelsen för den ursprungliga tanken med Stora Fridnäs. Stora Fridnäs tillsammans med övriga villor i Stallhagen utgör en intressant del av Västerås stads bebyggelseutveckling. De synliggör sociala strukturer under tidigt 1900-tal, som en konsekvens av den framväxande industrin.
43 (46)
Detaljplanen i sig påverkar inte områdets som omfattas av väckt fråga om byggnadsminne, då området inte kommer omfattas av ändringar av
markanvändning jämfört med planområdet. Den befintliga skolgården intill Stora Fridnäs, utanför planområdet, föreslås däremot få en annan utformning med nya funktioner. Det här som en följd av utvecklingen av nya skolområdet inom planområdet. Den nya utformningen ska anpassas till den inventering och bedömning som görs i byggnadsminnesutredningen i dialog med
Länsstyrelsen.
Ungefärlig avgränsning för väckt fråga om byggnadsminne.
Fornlämningar
Inga kända fornlämningar finns i området. Om fornlämningar påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen.
Skyddsrum
Inom planområdet finns det inga skyddsrum. Närmsta skyddsrum finns inom fastighet Hasselbacken 2 drygt 100 meter nordväst om planområdet samt inom fastighet Paulina 4 drygt 120 meter nordöst om planområdet.