Stadsbyggnadsförvaltningen 721 87 Västerås
021-39 00 00 • www.vasteras.se
Detaljplan för del av
Västerås 2:70 och Västerås 2:1 m.fl.
Stallhagen, Västerås Dp1914
PLANBESKRIVNING 2022-02-15 GRANSKNINGSHANDLING Utökat förfarande Granskningstid: 7 mars – 10 april 2022 Stadsbyggnadsförvaltningen, Västerås stad Diarienummer 2018/00665 BN
2 (46)
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 3
PLANFÖRSLAG ... 5
Övergripande gestaltningsidé ... 5
Bebyggelse ... 6
Mark och vatten ... 18
Infrastruktur ... 24
Risker och störningar ... 28
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ... 31
Organisationsfrågor ... 31
Fastighetsrättsliga frågor ... 31
Tekniska frågor ... 33
Anmälan och tillstånd ... 34
Ekonomiska frågor ... 34
KONSEKVENSER ... 35
Miljökvalitetsnormer ... 35
Hållbarhetsbedömning... 35
FÖRUTSÄTTNINGAR ... 38
Tidigare ställningstaganden ... 38
Platsanalys ... 39
Bebyggelse ... 41
Mark och vatten ... 43
Infrastruktur ... 44
Risker och störningar ... 46
3 (46)
Inledning
Syfte
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utökning av befintlig skolverksamhet inom fastighet Stora Fridnäs 1 med en ny skolbyggnad samt skolgård inom del av fastighet Västerås 2:70. Syftet med detaljplanen är även att
möjliggöra för nya bostäder inom Västerås 2:1. Ny bebyggelse ska ta hänsyn till områdets höga kulturvärden och riksintresset för kulturmiljövård.
Ägoförhållanden
Planområdet omfattas av fastigheterna Västerås 2:70, Sjövreten 1, Västerås 1:4 (kommunala fastigheter) och Västerås 2:1 (privat fastighet). Västerås 2:1 tillhör fastighetsägaren Fridnäs 2:1 AB.
Huvuddrag
Detaljplanen möjliggör för en ny skolbyggnad på 4370 kvm BTA inklusive tekniska utrymmen i den västra delen av planområdet, inom fastighet 2:70.
Den nya skolbyggnaden kommer tillsammans med den befintliga
skolbyggnaden (Stora Fridnäs) tillhöra Fridnässkolans verksamhet. I den östra delen av planområdet, inom fastighet Västerås 2:1, möjliggörs för cirka 50 nya bostäder i form av flerbostadshus och parhus. Mellan den nya skolbyggnaden och bostadskvarteret planeras ett parkstråk med en ny gång- och cykelväg samt ett entrétorg. Del av den befintliga Backgatan, som ansluter Stallhagens dagcenter med Västmannagatan, tas bort för att skapa ett sammanhållet skolområde mellan skolbyggnaderna. En ny gata planläggs längs
Stallhagsparken i öst, inom fastighet Västerås 1:4 och Sjövreten 1, och skapar en ny anslutning till dagcentret. Gatan avslutas med en vändplan. Riktvärden för trafikbuller uppfylls, förutsatt att en bullerskyddsskärm uppförs längs järnvägen.
Ny bebyggelse ska ta hänsyn till områdets värdefulla kulturvärden och planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövård (Västerås U24).
Studie av placering, höjd och gestaltning av byggnader har utgått från en
anpassning till kulturmiljön i samråd med antikvarisk kompetens, vilket regleras i plankartan. Framtagandet av planförslaget har haft en
sammanställning från tidig invånardialog (maj år 2019) som underlag.
Politiska beslut
Byggnadsnämnden beslutade §74, 2019-03-21, att ge Stadsbyggnads- förvaltningen i uppdrag att upprätta en detaljplan för området.
Byggnadsnämnden beslutade om samråd 2021-06-16 och samrådstiden var mellan 2021-06-28 och 2021-09-19.
Det har tidigare pågått ett planarbete på området, med ett planuppdrag beslutat i byggnadsnämnden §45, 2016-03-17, som omfattade prövning av bostäder inom hela området. Planuppdraget avskrevs 2019-02-25.
Planhandlingar
• Plankarta och grundkarta
• Planbeskrivning
• Illustrationsplan
• Fastighetsförteckning Utredningar
• Analys av friytetillgång (uppdatering för del av Social konsekvensanalys 2018-05-14), Spaceescape, 2021-11-10
• Dagvattenutredning, WRS AB, 2022-02-01
• Flyghinderanalys, Air Navigation service of Sweden, 2021-11-17
• Geoteknisk undersökning, VAP, 2021-05-06
• Kulturmiljöutredning, Stockholms byggnadsantikvarier, 2022-02-03
• Markföroreningar, Wescon Miljökonsult, 2021-05-24
• Riskutredning, AFRY, 2021-06-17
• Solstudie, Archus, 2022-01-12
• Trafikbullerutredning, Efterklang, 2021-12-17
• Trafikutredning, Structor Mark Stockholm AB, 2022-02-02
4 (46)
Medverkande tjänstemän
Detaljplanen är framtagen av planarkitekt Viktor Ståhl, Viktor Brandt Johnson och Emma Lilja i samarbete med kompetenser från Västerås stad och
fastighetsägare. Planförslaget är framtaget av Archus Arkitektur i samverkan med Västerås stad.
Läge
Planområdet är ungefär 17 000 kvm. Planområdet ligger inom Fridnäs, delområde inom stadsdelen Stallhagen, strax väster om Västerås centrum.
Planområdets lokalisering i Västerås.
Övergripande förutsättningar
Planområdet ligger inom stadsdelen Stallhagen och har tidigare nyttjats för tennisverksamhet. Tennisbanorna är idag nedlagna och verksamheten har flyttats till Bellevue. Söder om planområdet, på andra sidan Backgatan, finns den befintliga skolbyggnaden för Fridnässkolan. Mellan Fridnässkolan och Stallhagens dagcenter finns en temporär skolpaviljong. I området finns villabebyggelse med höga kulturvärden, bland annat Villa Asea. Inom planområdet finns ett utsiktservitut som hindrar ny bebyggelse att skymma utsikten från Villa Asea mot Mälaren. Öster om planområdet finns
Stallhagsparken som är ett mycket värdefullt grönområde enligt Grönstrukturplan från år 2004.
Planområdets ungefärliga avgränsning i rödstreckad linje samt omkringliggande funktioner.
5 (46)
Planförslag
Övergripande gestaltningsidé
Övergripande
Planförslaget är uppdelat i två områden; ett område med en ny skolbyggnad i väst och ett nytt uppbrutet och varierat bostadskvarter i öst. Mellan de två kvarteren föreslås ett parkstråk med en gång- och cykelväg, som ansluter sig till gång- och cykelvägen längs järnvägen. Förutom att öppna upp området för allmänheten och tillföra mer grönska, är parkstråket även till för att säkerställa ett siktstråk från Villa Asea i norr till Mälaren i söder. Siktstråket gör även att Stora Fridnäs framträder från Eriksgatan. I norra delen av parkstråket föreslås ett entrétorg med funktion som en entré till bland annat skolan och parkstråket.
Bostäderna och den nya skolbyggnaden ska ta hänsyn till omgivande bebyggelse och kulturmiljön. Ny bebyggelse ska vara av samtida prägel och utformas med lika höga kvalitet, omsorg och varsamhet som omgivande bebyggelse. Omgivande bebyggelse präglas även av en variation i volym, material och utförande som ny bebyggelse ska ta efter. Variationen bidrar även till en ökad småskalighet i den nya bebyggelsen, vilket är viktigt för anpassning till områdets karaktär. Detta regleras i plankartan med en generell utformningsbestämmelse (Ny bebyggelse ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet och
variation gällande gestaltning och upplevd skala.
Materialval och färgsättning för fasader, tak och gårdar ska anpassas för att samspela med områdets befintliga materialpalett).
II III+I
IV+I
V+I
III+I III
III II
II+I II
Illustrationsplan över planförslaget. Ungefärlig planområdesgräns i rödstreckad linje.
II+I
III+I
III
III+I
V IV
II+I II+I II+I III
II+I II+I
II+I
II+I II II
II
II II
II
II+I
6 (46)
Bebyggelse
Skola
I den västra delen av planområdet föreslås en ny skolbyggnad (S) på totalt 4370 kvm BTA inklusive tekniska utrymmen. Skolbyggnadens storlek regleras med egenskapsbestämmelserna prickmark (Marken får inte förses med byggnad) och e2 (Största bruttoarea i kvm ovan mark inklusive tekniska utrymmen). Byggnadshöjden regleras med bestämmelsen Högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan på 23,5 meter, vilket möjliggör 2–3 våningar med sadeltak. Mer information om byggnadens höjd finns på sidan 12.
Den nya skolbyggnaden kommer tillsammans med befintliga skolan tillhöra Fridnässkolans verksamhet, årskurs F-6, och kommer bland annat innehålla klassrum, matsal och gymnastiksal. Med föreslagen och befintlig skolbyggnad finns det totalt plats för ungefär 350 elever inom skolområdet. En ny
skolbyggnad inom planområdet motiveras av det stora behovet av att utöka skolkapaciteten inom Stallhagen med omnejd. Behovet är delvis och tillfälligt uppfyllt idag genom skolpaviljonger som finns mellan befintliga
skolbyggnaden och Stallhagens dagcenter.
Att skolbyggnaden planeras i den västra delen av planområdet motiveras med att skapa ett sammanhängande skolområde. Att placera den nya skolbyggnaden nära den befintliga underlättar även för elever och lärare att ta sig mellan byggnaderna och dess lokaler, vilka kommer samnyttjas.
Del av Backgatans nuvarande sträckning, mellan Västmannagatan och
Stallhagens dagcenter, tas bort och kopplar samman ny skola och skolgård med befintlig. Detta skapar en gemensam skolgård, vilket är en förutsättning för en fungerande skolverksamhet. Skolgården kommer därav bestå av både den befintliga och den nya skolgården. Elever och personal i den nya
skolbyggnaden kommer alltså både använda den befintliga samt den nya skolgården, vilket bedöms som en godtagbar lösning. Att ta bort delar av Backgatans sträckning gör även att elever och personalen inte blandas med biltrafik när de ska ta sig emellan byggnaderna, vilket är särskilt viktigt utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. En ny skolbyggnad inom befintlig skolgård bedöms inte vara möjligt med tanke de på höga naturvärden som finns där.
Del av illustrationsplan som visar befintlig (markerad med brun linje) och ny skola med skolgård (markerad med gul linje). Planområde i röd streckad linje.
7 (46)
Skolan är i det småskaliga sammanhanget en stor byggnadskropp i två till tre våningar som behöver brytas upp i mindre volymer för att samspela med omgivningen. Byggnaden är därför gestaltad som ett antal sammankopplade volymer som särskiljs genom förskjutningar i plan samt skiljer sig år i
fasadmaterial. Volymerna är utformade med symmetriska sadeltak och länkas samman med indragna volymer med platta tak. Med denna utformning minskar den storskaliga upplevelsen som en skolbyggnad av den här storleken kan innebära.
Valet att använda symmetriska sadeltak kopplar även byggnaden till omgivande bebyggelsens arkitektur, bland annat till den befintliga skolbyggnaden och dess takutformning. Vid förflyttning längs
Västmannagatan mot den befintliga skolbyggnaden ska det upprepade gavelmotivet upplevas som en koppling till den befintliga skolan. Sadeltaken har bredden av ett klassrum, ungefär 8 meter. En större byggnadskropp med sadeltak finns vid korsningen Västmannagatan/Eriksgatan för att rama in samt skapa en tyngdpunkt. Denna skiljer sig även från övriga byggnadsvolymer i fasadgestaltningen, med större fönster i entréplan och en tät fasad med takkupor i övre plan. Intill den här volymen i väst finns en tvärställd byggnadskropp med gaveln mot Eriksgatan.
Förutom det tydliga gavelmotivet karaktäriseras fasaderna av fönster i huvudsak i stående proportioner. Arkitekturen är modern men bygger på klassiska element och proportioner. Materialpaletten påminner om
bostadshusens och kan bestå av tegel, trä, puts och metall. För att inte störa byggnadens formspråk och arkitektur ska tekniska installationer såsom rördragningar och ventilationssystem placeras under tak.
För anpassning till omgivande bebyggelsen och kulturmiljön, regleras den nya skolbyggnadens utformning med planbestämmelsen f1 (byggnaden ska utformas med utstickande gavelpartier med sadeltak och partier med platta tak) samt f2 (byggnaden ska utformas med en uppbruten fasad gällande material och förskjutningar av byggnadsvolymer).
Vy längs Eriksgatan mot entrétorget, parkstråket och nya skolbyggnaden.
Vy från Västmannagatan med ny föreslagen skolbyggnad och den befintliga skolan i bakgrunden.
8 (46)
Den nya skolbyggnaden möter Eriksgatan och Västmannagatan för angöring till entréer och inlastning/sophantering. Huvudentréer för personal och elever är främst mot innersidan och parkstråket. Det här ger en skyddad skolgård vänd både från det befintliga villaområdet och trafiken. Den nya och befintliga skolgården, som kopplas samman i och med att del av Backgatans sträckning tas bort, ska utformas så att de upplevs som en sammanhållen yta. Från den nya till den befintliga skolgården ska bland annat ett diagonalt stråk sträcka sig som sammanlänkar skolbyggnaderna. De största ytorna på skolgård för
pedagogisk verksamhet, lek och vila föreslås på den befintliga skolgården som görs om utifrån verksamhetens nya behov.
Vy från Backgatan med nya skolbyggnaden.
Den nya skolgården utformas med varierande sociala platser och småskalig lekutrustning, varvat med grönska som ger rumslighet. Här planeras även sittplatser samt cykelparkeringar. Möjlighet för komplementbyggnader på nya skolgården regleras med korsmark (Endast komplementbyggnad får
placeras), kombinerat med e3 (Komplementbyggnader får totalt utgöra 50 kvadratmeter kvadratmeter) som reglerar sammanlagd yta för
komplementbyggnader på skolgården.
Vy längs Eriksgatan mot entrétorget, parkstråket och nya skolbyggnaden.
Den nya skolgården blir cirka 1 900 kvm och den befintliga är cirka 7 750 kvm, vilket ger en skolgårdsyta på totalt 9 650 kvm. Det innebär cirka 27,5 kvm skolgård per barn för hela skolområdet. För skolgårdar är utgångspunkten 30 kvmfriyta per barn och minst 3 000 kvm för total skolgårdsyta enligt stadsbyggnadsförvaltningens riktlinjer för storlek och kvaliteter på skol- och förskolegårdar. Den gemensamma skolgården uppnår riktlinjerna med stor marginal avseende den totala skolgårdsytan. En mindre avvikelse förekommer avseende friyta per barn, vilket beror på det förväntade stora elevantalet.
Denna mindre avvikelse bedöms därför som godtagbar. Dessutom finns Stallhagsparken cirka 100 meter från skolområdet som kan användas för utflykter inom den pedagogiska verksamheten.
9 (46)
Bostadsbebyggelse
I den östra delen av planområdet möjliggörs bostadsbebyggelse (B) för cirka 50 lägenheter i totalt 9 byggnader; parhus i byggnad Ia och Ib, flerfamiljshus och en gemensamhetslokal eller parhus i byggnad M och flerfamiljshus i övriga byggnader. Detta bidrar till en variation av olika typer av bostäder inom Stallhagen, då området idag domineras av villabebyggelse.
Nya bostäder inom planområdet motiveras då området ligger nära centrala Västerås med kommunikationer och service samt ligger nära Stallhagsparken och Lögarängen där det finns möjlighet till rekreation, motion och lek. Om barnfamiljer flyttar in i det nya bostadskvarteret finns även närhet till Fridnässkolan.
Bostadskvarteret är uppdelat i två nivåer där norra delen ligger i samma nivå som Eriksgatan och den södra i samma nivå som Tennisgatans södra sträckning. Skillnaden i höjd (cirka 3 meter) nyttjas för att skapa ett överbyggt garage inklusive ytor för förråd, teknik och cykelrum. De två marknivåerna sammanlänkas i det nya parkstråket i väst. I nivåskillnaden placeras byggnad M som innehåller ett hiss- och trapphus och som tillgängliggör den lägre gårdsnivån och garaget med den högre nivån.
För att säkerställa att bostadsgården och parkstråket inom kvartersmarken inte bebyggs regleras marken med planbestämmelser i plankartan. På mark där garage inte finns under mark regleras marken med prickmark (Marken får inte förses med byggnad). På mark där garage finns under mark regleras marken med b1 – Marken får bebyggas med planterbart gårdsbjälklag och Högsta nockhöjd över angivet nollplan på 9 meter.
Angivet nollplan ligger vid Eriksgatan på drygt 8 meter, vilket ger en marginal på nästan en meter. Dessa bestämmelser bidrar även till att ta hänsyn till kulturmiljön och utsiktservitutet samt säkerställer att bostadsgården och parkstråket kan användas som gemensam uteplats, vilket krävs för att klara uteplatsvärden för buller för samtliga bostäder.
För att säkerställa att marken inom bostadskvarteret används som utemiljö för de boende tillåts inte annan bilparkering än parkering för rörelsehindrade ovan mark (n1 – Parkering får ej anordnas ovan mark.
Parkering för rörelsehindrade är undantagen).
Del av illustrationsplan - nya bostadskvarteret med beteckningar för husen.
Orangestreckad linje visar garagets utbredning.
10 (46)
Byggnaderna ska utformas för att knyta an till omgivningens varierande skala och de stora solitära villornas karaktär med tillhörande trädgårdar och
förgårdsmark. Kvarterstrukturen för bostadsdelen bygger därför på att husen placeras som fristående enheter som växlar i höjd och utseende med varierande material och färgsättning, likt den omgivande bebyggelsen. Varje bostadshus ska ges en egen karaktär och gestaltning även om släktskapet mellan dem ska vara möjligt att utläsa. Bostadskvarteret ska även ha förgårdsmark mellan husen samt till gatorna för att skapa en grön och frodig trädgårdskaraktär.
Förgårdsmarken utgörs av privata trädgårdar och uteplatser.
På många av bostadshusen ligger en etagevåning som vänder blicken mot Mälaren och skapar arkitektonisk dynamik och tydlig identitet för husen i kvarteret. Etagevåningarna knyter an till de stora grannhusens utkikstorn mot Mälaren, exempelvis Villa Asea. De är placerade på olika platser på taken och gestaltade med olika formspråk för att bidra till en variation mellan
bostadshusen och ge varje hus en egen identitet. Detta avgränsas i plankartan med egenskapsgränser och regleras genom bestämmelsen Högsta nockhöjd över angivet nollplan.
Bostäderna är även utformade med inglasade och inbyggda loggior eller takterrasser. Loggiorna är integrerade i husvolymerna för att inte störa utblickar och siktlinjer för omkringliggande bebyggelse, vilket regleras i plankartan med bestämmelsen Balkonger får ej kraga ut utanför fasadlinjer.
Förslaget har stora träluckor på insidan av glaspartierna för att minska reflektion samt skapa skydd mot insyn och sol. Alla bostäder som ligger i entré- och suterrängplan har en egen liten trädgård med solläge.
De ytor som inte har takterrasser är utformade med flacka tak för att inte störa grannarnas utblickar mot parken och Mälaren. Taken föreslås gärna vara gröna.
Det är både ett sätt att hantera och fördröja dagvatten samtidigt som det ger husen en mjukare karaktär och är vackra att se ned på för grannarna. För att inte störa siktlinjer samt byggnadens formspråk och arkitektur ska tekniska installationer såsom hisschakt, rördragningar och ventilationssystem placeras under tak. Om takkupor behöver placeras utanpå tak ska de utformas på ett sådant sätt som samspelar med den nya och befintliga bebyggelsens arkitektur när det gäller form, färg och material.
Vy längs Eriksgatan mot föreslagna parhus.
Vy söderifrån mot parkstråk, gång- och cykelväg och ny bostadsbebyggelse till höger i bild.
11 (46)
Bostadshusen föreslås få varierade höjder (2-5 våningar, plus etagevåning) som är anpassade efter terrängen och omgivande bebyggelse. Byggnadernas höjder regleras i plankartan med bestämmelsen Högsta nockhöjd över angivet nollplan. Byggnader med olika höjder, exempelvis de byggnaderna med etagevåningar, regleras med olika nockhöjder. Detta för att styra var och hur volymerna ska fördelas inom respektive byggrätt, vilket är viktigt för att ny bebyggelse tar hänsyn till kulturmiljön i så stor utsträckning som möjligt. Läs mer på sid 12 om byggnadernas höjder. Höjdbestämmelsen kombineras med bestämmelsen e1 (största bruttoarea i kvadratmeter ovan mark), som reglerar hur mycket som får byggas inom respektive byggrätt.
Vy från Eriksgatan mot planområdets östra del och Tennisgatan.
Stallhagsparken till vänster i bild.
Till de två parhusen längs Eriksgatan får komplementbyggnader uppföras på husens södra sida. Dessa regleras med bestämmelserna korsmark (Endast komplementbyggnad får placeras), e4 (Komplementbyggnader får totalt utgöra 10kvadratmeter) samt Högsta nockhöjd över angivet nollplan på 12 meter. Angivet nollplan ligger längs Eriksgatan på drygt 8 meter vilket gör arr plankartan möjliggör en höjd för komplementbyggnader på ungefär 3 meter.
Reglering av komplementbyggnadernas storlek på 10 kvm motiveras av att undvika en alltför tätbebyggd miljö.
Området mellan parhusen regleras med bestämmelserna b1 – Marken får byggas över med planterbart gårdsbjälklag samt Nockhöjd över angivet nollplan på 9 meter, vilket är ungefär i markplan. Det finns en marginal på lite mindre än en meter. Ytan mellan parhusen regleras med dessa bestämmelser för att säkerställa siktlinjer genom bostadsområdet.
Vy från Eriksgatan mot parhusen.
Del av plankartan som visar reglering av parhusen.
12 (46)
För byggnaden i mitten, byggnad M, möjliggörs det för två olika lösningar;
gemensamhetslokal och lägenheter eller parhus. Byggnaden regeras i plankarta med en e1 (största bruttoarea ikvadratmeter ovan mark) på 530 kvm, där antingen gemensamhetslokal och lägenheter eller parhus inryms.
Byggnaden i det sydöstra hörnet (byggnad L) är utformad med partier i olika höjder och volymer som på några ställen kragar ut över omgivande trottoarer och allmän platsmark. Användningsbestämmelse (GATA (B1)) är här
kombinerat med 3D-fastighetsbildning. De volymer som kragar ut regleras även med olika frihöjder över gata (f3, f4 och f5) beroende på hur högt över gatan de olika volymerna kragar ut. Det handlar om en del som kragar ut österut och söderut (blå markering i illustrationen) och två delar som kragar ut söderut (lila och grön markering i illustrationen). Orangestreckad linje i illustratinen visar byggnadens avtryck på marken. De två volymerna visar byggnad L från två vinklar.
Förtydligande av planbestämmelser för byggnad L i sydöst.
13 (46)
Byggnaders höjder
I plankartan regleras byggnader höjder med bestämmelsen Högsta nockhöjd över angivet nollplan. Nockhöjd över angivet nollplan innebär en byggnads nockhöjd (yttertakets högsta höjd, exklusive exempelvis skorstenar) plus markens nivå över nollplanet. Planområdet ligger ungefär mellan +5,5 och +9 meter över angivna nollplanet. Med nollplan (+0,0) menas den nollpunkt i det höjdsystem som planen utgår ifrån. I Västerås används höjdsystemet RH 2000, där nollnivån definieras av en punkt i Amsterdam, Normaal Amsterdams Peil (NAP). Höjden som visas i plankartan (Högsta nockhöjd över angivet nollplan) är därmed byggnadens nockhöjd plus markens nivå över nollplanet där
byggnaden är placerad. Högsta nockhöjd över angivet nollplan används som bestämmelse då planområdet, likt idag, kommer ligga på olika höjder och då det anses viktigt att kunna reglera nya byggnaders höjder i relation till befintliga byggnaders.
Ny bostadsbebyggelse
Bostäderna med lägst höjd är parhusen (byggnad Ia och Ib). Parhusen regleras med en nockhöjd över angivet nollplan på 17 meter för de lägre partierna och 19,5 meter för de högre. Angivet nollplan ligger vid Eriksgatan på drygt 8 meter. Byggnader med högre höjd finns mot Stallhagsparken där den högsta byggnaden (byggnad L i sydöstra hörnet). Byggnad L regleras med en nockhöjd över angivet nollplan på 23,5 meter för de lägre partierna och 27,5 meter för de högre. Angivet nollplan ligger vid Tennisgatans södra del på nästan 6 meter. En högre höjd längs parken motiveras av att byggnaderna är längre ifrån befintlig omgivande bebyggelse, vilket enligt
kulturmiljöutredningen är godtagbart. De högsta byggnaderna i förslaget kommer inte bli högre än de högsta träden i Stallhagsparken, som har en höjd över angivet nollplan mellan 26-38 meter. För den övriga bostadsbebyggelsens möjliggör plankartan för en höjd mellan 16-23 meter över angivet nollplan.
Ny skolbyggnad
Skolbyggnaden har en nockhöjd över angivet nollplan på 23,5 meter.
Byggnaden ska variera i höjd, vilket regleras i plankartan. Byggnaden är utformad med sadeltak vilket innebär en ökad nockhöjd i jämförelse med omgivande bebyggelse. Takformen anses lämplig i och med områdets kulturmiljövärde.
Sektion LA1, från norr till söder, som visar befintlig byggnad (Villa Asea) till vänster i bild, Eriksgatan, ny bostadsbebyggelse och befintligt dagcenter till höger.
Villa Asea
Hus I
Hus M Hus K Hus J
Hus F Hus L
Stallhagens dagcenter
Lokalisering av sektioner på sid 13 och 14.
14 (46) Ny skolbyggnad
Hus H
Hus K Privat byggnad
Hus M
Tabell
Tabellen visar jämförelse mellan nya och befintliga byggnader. För lokalisering av dessa se nästkommande sida, sid 14.
Nya byggnader Nockhöjd över
angivet nollplan Markens nivå
över nollplan Nockhöjd Avstånd till körbana
Hus F 20,5 m 6,0 m 14,5 m 3,0 m
Hus G 21,0 m 6,0 m 15,0 m 3,5 m
Hus H 20,0 m 6,0 m 14,0 m 32,0-50,0 m
Hus Ia och Ib 19,5 m 8,5 m 11,0 m 6,5 m
Hus J 22,5 m 8,5 m 14,0 m 4,0-8,0 m
Hus K 26,5 m 6,0 -7,0 m 20,0 m 4,0 m
Hus L 27,5 m 6,0 m 21,5 m 0,0 m
Hus M 17,0 m 5,5 m 11,5 m 28,0-38,0 m
Skolbyggnad 23,5 m 8,5 m 15,0 m 5,5-13,5 m
Befintliga
byggnader Nockhöjd över
angivet nollplan Markens nivå
över nollplan Nockhöjd Avstånd till körbana
Villa Asea 26,0 m 14,0 m 12,0 m 34,0 m
Villa Asea torn 31,5 m 14,0 m 17,5 m 41,0 m
Stora Fridnäs 24,0 m 9,0 m 15,0 m 28,0 m
Stora Fridnäs
torn 28,0 m 9,0 m 19,0 m 38,0 m
Stallhagens
dagcenter 11,5 m 5,5 m 6,0 m 4,5 m
Palla 6 14,0 m 9,0 m 5,0 m 7,0 m
Palla 5 18,5 m 10,0 m 8,5 m 9,0 m
Palla 4 20,5 m 11,5 m 9,0 m 4,0-7,0 m
Paula 3 19,0 m 11,0 m 8,0 m 6,0-12,0 m
Palma 7 19,0 m 9,0 m 10,0 m 13,0-16,0 m
Byggnaders placering
Ny bebyggelse kommer till största del placeras mellan 0,5-4 meter från gata, vilket kan jämföras med omgivande bebyggelse som till största del, med undantag för Villa Asea och Stora Fridnäs, är placerad mellan 1-14 meter från gata. Ny bebyggelse kommer därmed att placeras närmare gata än befintlig bebyggelse.
Att placera bostäder närmare motiveras med att skapa bättre kontakt mellan bostäder och gata. Att minska avståndet mellan bostadsbebyggelse och gata skapar bättre uppsyn och kan i sin tur leda till att den upplevda tryggheten ökar. Detta är extra viktigt längs Stallhagsparken då parken idag kan upplevas som otrygg. Placering av bostadsbebyggelsen motiveras även av att kunna skapa en sammanhängande bostadsgård i mitten av bostadskvarteret. För att samspela med omgivande bebyggelse ska det ändå finnas ett avstånd från gata till ny bebyggelse, vilket säkerställs i plankartan med bestämmelsen
prickmark.
Att placera skolbyggnaden mellan 6-13 meter från körbanan motiveras med att kunna tillskapa en tillräckligt stor skolgårdsyta på den östra sidan av
skolbyggnaden. Detta för att skapa en skolgård som är skyddad mot trafik och skapa en trafiksäker miljö för barnen. Inom avståndet mellan skolbyggnaden och körbana (6-13 meter) ska det få plats med en gång- och cykelväg samt en grön zon med trädplantering, vilket ska inrymmas under
användningsbestämmelsen GATA.
Sektion LA2, från väst till öst som visar befintlig bostad och den nya skolbyggnaden till vänster i bild samt ny bostadsbebyggelse till höger.
15 (46)
Ia Ib J
H M K
G
skolbyggnad Ny Paula 3
Palla 4
Palma 7
Palla 5
Palla 6
F L
Stora Fridnäs
Stallhagens dagcenter Villa Asea
Nedan visas nya och befintliga byggnaders lokaliseringar.
Befintliga och nya byggnader.
16 (46)
Material- och färgpalett
Arkitekturen i förslaget ska vara varierande, ha en samtida prägel samt utgå från den palett och kulörskala som finns i Stallhagen idag. Detta för att både karaktäriserar dagens arkitektur samt samspela med omgivningen. Fasaderna föreslås växla i en samstämd materialpalett av tegel, trä och mindre partier av metall, glas och halvopaka material. Fasadmaterialen ska ha bra hållbarhet och låg miljöpåverkan och därför förespråkas främst beprövade fasadmaterial, så som trä och tegel. Loggior och terrassers material utgörs av smidesräcken samt glas i kombination av träribbor för att minska reflektion och ge mer variation.
Tegelfasader
Tegel är ett material som finns i den direkta närmiljön och som återspeglas i förslaget. Teglet som används bör vara av hög kvalitet och föreslås utformas med färgskiftningar, murförband, detaljlösningar för att skapa en subtil kontrast och mönsterverkan. Förslagsvis kan även fogfärgen låtas skifta.
Trä
Många av villorna i närområdet har fasader i trä, vilket även föreslås för de nya bostadshusen, som skapar en känsla av värme och omsorg och som med rätt ytbehandling åldras på ett vackers sätt. Två förslag på träfasader är
kiselbehandlad sibirisk lärk som har en silvergråfasad med skiftningar och oljebehandlad ceder som har en varm ton. Fasaderna föreslås jobba med en variation mellan liggande och stående panel i olika dimensioner för att skapa en dynamik och lekfullhet.
Metall
Metall introduceras som nytt material för området. Sadeltaken på skolbyggnaden gestaltas med takplåt på två olika sätt. Idrottshallen, mot Eriksgatan/Västmannagatan, gestaltas med metallfjäll som ger en rödskiftande färgskala. De mönster som fogarna ger upphov till kan med fördel nyttjas vid utformningen för att skapa en detaljrikedom och en identitet på byggnaderna.
Övriga tak på skolbyggnaden gestaltas med ljus falsad plåt som skapar en kontrast till de varma tegelfasaderna och mörka träpartierna. Även
bostadskvarteret får inslag av metall då terrasser och loggior gestaltas med smidesräcken.
Glaspartier
Bostädernas glaspartier och loggior bryter upp fasadens strikthet och ger en känsla av lätthet och transparens. De hämtar inspiration från modernismens arkitektoniska ideal att släppa in ljus i lägenheten och skapa en öppenhet mellan inne och ute.
Mönsterverkan och detaljer
Förutom material och kulör är en viktig gestaltningsprincip att arbeta med mönsterverkan och materialmöten. En variation av olika mönster, material och färger kan skapa en lekfullhet och intressant miljö att vistas i. Ett närliggande exempel är Villa Asea som har en mörkbrun fasad där mönsterverkan uppstår genom byte mellan liggande panel, stående panel och träspånsytor.
Materialpalett
Bilderna i paletten innebär en vägledning över vilka material och kulörer som ny bebyggelse inom planområdet bör få.
Materialpalett.
17 (46)
Kulturmiljö
Då planområdet ligger inom en värdefull kulturmiljö samt är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård, har en kulturmiljöutredning tagits fram.
Utredning analyserar både planförslagets påverkan på områdets kulturhistoriska värden samt riksintresset.
Planförslaget kommer att påverka befintliga byggnader i området Fridnäs, bland andra Villa Asea, vilken har höga kulturhistoriska värden. Utformningen av den nya bebyggelsen kommer enligt planförslaget bli ett tydligt tillägg i det äldre villaområdet. Det nya kvarteret kommer att skilja sig mot det närliggande villaområdet då bostadshus samt skolbyggnad kommer att uppföras inom en kortare tidsperiod och därmed spegla ett snävare intervall av tidstypisk arkitektur. Planförslaget är gestaltat för att ge den nya bebyggelsen så stor variation som möjligt. Det finns även generell planbestämmelse för att säkerställa denna variation (Ny bebyggelse ska utformas med hög
arkitektonisk kvalitet och variation gällande gestaltning och upplevd skala.
Materialval och färgsättning för fasader, tak och gårdar ska anpassas för att samspela med områdets befintliga materialpalett). Antikvarisk sakkunnig bör medverka vid bygglov.
Bedömning är att en utbyggnad av planerat område enligt planförslagen kommer innebära en påverkan på den befintliga bebyggelsens kulturhistoriska värde samt de kvaliteter som är utpekade i motiveringen av riksintresset.
Påverkan anses utifrån kulturmiljöutredningen vara acceptabel och bedöms inte utgöra någon påtaglig risk för skada på riksintresset, påverkan på riksintresset bedöms bli begränsad.
Planförslaget är gestaltat för att ge en så stor variation som möjligt, bland annat är bostadshusen uppbrutna till fristående enheter som växlar i höjd och
utseende med varierande material och fönstersättning. Bostadshusen har flacka tak för att inte blockera vyer från Villa Asea och skolan har ett förskjutet sadeltaksmotiv. Variationen i gestaltningen samt de gröna förgårdar som är planerade i området bidrar även till att minimera påverkan på kulturmiljön.
Ovannämnda hänsynstaganden samt värdefulla siktlinjer säkerställs i plankartan genom en kombination av olika planbestämmelser, exempelvis prickmark.
Solstudie
En solstudie har gjorts på planförslaget under 21 mars, 21 juni och 21 september. Höjder på nya byggnader i solstudien är satta efter
illustrationsplanen. Hela solstudien finns som separat dokument.
Utkast ur solstudien.
Kl. 09.00 Kl. 15.00
MarsJuniSeptember
18 (46)
Fornlämningar
Om fornlämningar påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen.
Skyddsrum
Nya skyddsrum kan vara möjligt i källarplan för bostadsbebyggelsen. Tillgänglighet
Parkstråket med den genomgående gång- och cykelvägen öppnar upp området mer för allmänheten än vad de tidigare tennisbanorna, som endast var
tillgängliga för klubbmedlemmar, gjorde. Gång- och cykelvägen är låglutad och tar upp höjdskillnaden mellan Eriksgatan i norr och Tennisgatan i söder.
Stråket är därmed tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Från gång- och cykelstråket finns angöring till skolans entréer och bostadsområdet.
Det diagnola stråket, från den befintliga skolbyggnaden till den nya, är låglutad för att ta upp höjdskillnaderna, öka tillgängligheten och skapa en kontakt mellan skolbyggnaderna. Skolgårdens nivåer nås via ramper eller låglutande mark och anpassad lekutrustning ska finnas för alla.
Parkeringar för rörelsehindrade finns i markplan inom 25 meter till entréerna både för skolan och bostäderna eller via garage (för bostäderna). Samtliga entréer ska vara nivåfria. Entréer till skolan och bostäderna ska vara tydliga och tillgängliga enligt tillgänglighetskraven i Boverkets byggregler (BBR). De ska skapa en god orienterbarhet och en välkomnande samt trygg miljö.
Samtliga bostadshus och lägenheter ska uppfylla tillgänglighets- och funktionskrav enligt Svensk standard BBR.
Trygghet
Planförslaget kommer påverka överblickbarhet, orienterbarhet och ödslighet, vilket kan påverka den upplevda tryggheten. Nya byggnader kommer medföra en försämrad överblickbarhet och siktförhållanden över området jämfört den öppenhet som finns idag. Samtidigt kan området idag upplevas som ödsligt. De spår som finns från de tidigare nedlagda tennisbanorna, exempelvis staket, underhålls inte i väntan på exploatering. Det kan tillsammans med en upplevd ödslighet medföra en ökad otrygghet.
Med förslaget kommer området befolkas på dagtid genom skolans verksamhet och på kvällstid och helger genom boende i bostäderna. Det innebär en ökad social kontroll och ett informellt övervakande med uppsyn mot gator, Stallhagsparken och området i stort, vilket vidare kan öka den upplevda tryggheten. Förslaget medför bland annat ny bebyggelse med fönster och entréer samt en ny gata längs Stallhagsparken, vilket medför ökad aktivitet, rörelse samt överblickbarhet mot parken. Ett antal träd inom planområdet, längs parken föreslås även tas ned (förutsatt kompensationsåtgärder), vilket kan öka den upplevda tryggheten då sikten in i parken förbättras. Planförslaget kan dock innebära mörka områden, särskilt i delarna mellan de högre
byggnaderna längs Stallhagsparken. Här är det särskilt viktigt med belysning och materialval. Det är även viktigt med placering av entréer för att minska antalet ''baksidor''. Belysning skapar även förbättrade siktförhållanden.
Skolans verksamhet vänder sig inåt mot parkstråket och blir skyddad från trafik. Detta bidrar till en trafiksäkrare miljö för barnen och kan öka den upplevda tryggheter.
Genomgående gång- och cykelväg samt diagonalt stråk mellan skolbyggnaderna markerade med röda linjer.
19 (46)
Mark och vatten
Naturmiljö
Planförslaget är anpassat med hänsyn till den befintliga naturmiljön i så stor utsträckning som möjligt. Inga mistelträd enligt artskyddsförordningen eller alléträd som omfattas av biotopskydd behöver tas bort.
En grön slänt planeras längs den nya gatan och Stallhagsparken för att hantera nivåskillnaden. Bredden på slänten beror på hur gatans höjder möter befintlig mark men uppmuntras till att bli smalare med kort och brant fall snarare än långt och plant för att minska påverkan på omkringliggande träds rotsystem.
Slänten ska även rena det dagvatten som rinner av från gatan. Den gröna slänten kommer medföra att ungefär 14 träd inom Stallhagsparken tas bort (se rödmarkering nummer 1 i illustrationen). Det handlar om ett antal granar och en tall som har undersökts och bedöms vara uttjänta. Anläggning av gatan kommer även påverka trädens stammar och rotsystem negativt. Sex lövträd (ekar och lönnträd) berörs även av den nya gatan med tillhörande slänt. En av ekarna är relativ stor och grov och har ett högre naturvärde. Eken har sin stabilitet i rötterna i väst, mot parken, vilket är positivt ut bevarandesynpunkt.
Eken ska djupstuderas i samband med projektering för att se om det går att bevara den. Resterande ekar och lönnträd anses inte vara av högt naturvärde.
Deras rotstock samt andra delar av träden ska sparas för att kunna utgöra faunadepå i parken, vilket är en godtagbar kompensationsåtgärd.
Borttagning av de aktuella träden medför även mer solljus in i parken, vilket får positiva följdeffekter för den biologiska mångfalden. Borttagning av särskilt granarna ökar även tillgängligheten för de som vill ta sig dit. Fler kompensationsåtgärder för borttagning av de aktuella träden kan exempelvis vara att komplettera med brynvegetation och plantering av nya ekar som kan växa upp på bättre avstånd från den nya gatan. Viktigt att schaktning kring övriga ekars samt andra träds rotsystem utförs på ett varsamt sätt, med exempelvis rena snitt och varsam återfyllning enligt Teknisk beskrivning för grävning och andra åtgärder i allmän platsmark 2016-02-17, TN §23 Dnr:
2015/382-TN. I den nordöstra delen av planområdet finns det bland annat en ask och en björk (se rödmarkering nummer 2 i illustrationen). I vidare skede bör det ses över om det går att bevara dessa.
Aktuella träd i Stallhagsparkens ytterkant som berörs.
Träd inom planområdet som berörs av planförslaget.
1 2
3
20 (46)
Ett antal björkar längs Västmannagatan väntas försvinna som en följd av planering av gång- och cykelväg och skolgård. Björkarna bedöms vara uttjänta (se nummer 3 i illustrationen på sid 19). En trädrad samt lägre vegetation ska ersätta dessa björkar. Detta regleras i plankartan med planbestämmelsen plantering1 (Plantering av trädrad ska planteras längs hela gatan).
Vidare kan täta snår försvinna med planförslaget, vilket är viktigt för
småfåglar. Det växer även ängsvädd i en del av området som är en viktig växt för många pollinerare och som är värdväxt för en del rödlistade arter. I och med sanering av området kommer dessa att försvinna. Detta behöver
kompenseras inom planområdet med nya planteringar i form av buskage och ny ängsyta. De nya planteringarna bör ha så lokalt ursprung som möjligt för att inte påverka genetiken hos ängsväddspopulationen som finns i Västerås negativt. Förslagsvis kan frön samlas in från befintlig ängsvädd och sås i svackdiket inom allmän platsmark PARK.
Generellt kommer grönstrukturen inom planområdet förstärkas genom nya planteringar jämfört med nuläget. Att förstärka området med växter och träd bidrar även till ett hälsosamt mikroklimat för elever och personal då delar av skolgården under sommarhalvåret är solbelyst under större delar av skoldagen.
Park, torg och lek
Planområdet ska genomgående präglas av parkkaraktär och grönska med gräsmattor och planteringar.
I den centrala delen av planområdet planeras ett parkstråk, som separerar skolområdet med bostadskvarteret och som knyter samman grönstrukturen vid Eriksgatan i norr med grönstrukturen i söder, norr om järnvägen. Parkstråket ligger både inom allmän platsmark som regleras med planbestämmelsen PARK samt inom kvartersmark som regleras med prickmark (Marken får inte förses med byggnad) och n1 (Parkering får ej anordnas ovan mark. Parkering för rörelsehindrade är undantagen). Parkstråket är till för de boende i
bostadskvarteret och för allmänheten samt ska utgöra utrymme för infiltration och rening av dagvatten genom exempelvis växtbäddar. Då området idag utgörs av blommande växter som är viktiga för pollinerande insekter ska även parkstråket utformas för att bibehålla denna funktion inom området. Det är även viktigt att träd och buskar inom parkstråket placeras på ett sådant sätt som undviker att skymma siktlinjen mellan Eriksgatan och Stora Fridnäs.
Intill parkstråket vid Eriksgatan planeras ett offentligt entrétorg inom allmän platsmark (PARK). Entrétorget bildar en välkomnande plats som markerar entrén till området och skolan. Planbestämmelse PARK möjliggör även för en flexibilitet då ytan kan utformas till park istället för ett entrétorg beroende på framtida behov. Offentlig konst uppmuntras uppföras inom planområdet.
Del av illustrationsplan som visar entrétorget, inringat i rött.
Inom den nya och befintliga skolgården kommer det finnas lekmöjligheter.
Bostadsgården utgör de boendes privata rum och kommer kunna innehålla lekmöjligheter, cykelparkering, parkering för rörelsehindrade och en
torrdamm. Detta regleras i plankartan med bestämmelserna prickmark och g1 (Markreservat för gemensamhetsanläggning för vistelseytor,
cykelparkeringar och dagvattenhantering).
Idrott och rekreation
De två fotbollsmål som är placerade på de äldre tennisbanorna tas bort i och med förslaget. Det bedöms inte av utrymmesskäl möjligt med en ny offentlig idrottsyta utomhus för allmänheten inom planområdet där både skola och bostäder ska inrymmas. De lek- och aktivitetsmöjligheter som kommer att erbjudas inom skolgårdarna är främst till för Fridnässkolans verksamhet, även om det i praktiken inte kommer förhindra att barn i närområdet kan använda dem på kvällar och helger. Förslagsvis ska även befintlig skolgård utvecklas med ytterligare aktivitetsytor. Befintlig grusad bollplan föreslås vara kvar.
Eventuellt kan beläggningen på den ändras.
21 (46)
I den nya skolbyggnaden (S) planeras en ny gymnastiksal och matsal. Salarna ska ges möjlighet för att hyra ut lokaler till allmänheten och föreningar, däribland idrottsmöjlighet i gymnastiksalen.
Del av illustrationsplan som visar föreslagen placering av gymnastiksal, inringat i rött.
En friyteanalys har tagits fram på förslaget som visar att närheten till
Stallhagsparken gör att hela planområdet ligger inom 200 meters gångavstånd till en grönyta. Planförslaget tillför även en mindre kvarterspark som ökar närheten till anlagd grönyta i området. Rekommendationen om max 1000 meters gångavstånd till idrottsytor uppnås från samtliga fastigheter i
planförslaget. Närheten till bland annat Lögarängen gör även att idrottsbehovet bedöms vara uppfyllt för närområdet och tillkommande planerad byggnation.
Geotekniska förhållanden
Enligt framtagen geoteknisk utredning föreslås det att bostadsbyggnadernas stommar och utanförliggande betongdäck grundläggs på spetsbärande pålar, stoppslagna mot berg eller i fast lagrad morän. Markplanets golv kan
grundläggas som platta på mark. Slutligt utförande av suterräng- och källarplan behöver utföras i samråd mellan konstruktör och geotekniker. Skolbyggnaden behöver även grundläggas på spetsbärande pålar, längs den östra sidan. Innan grundläggningsarbeten kan påbörjas ska närliggande byggnader besiktas och gränsvärden för vibrationer fastställas.
Vattenområden, dagvatten och översvämning
Genomförandet av planen bedöms inte medföra en negativ inverkan på
gällande miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, avseende god kemisk och ekologisk status för ytvatten samt grundvattnets kemiska och kvantitativa status. Det här förutsätter att området är fritt från markföroreningar efter åtgärder och att rekommenderade åtgärder i dagvattenutredningen för rening av vägdagvatten genomförs. Framtagen dagvattenutredning redovisar hur
dagvatten kan hanteras inom planområdet samt hur vattnet kan användas i gestaltningen av planområdet och bli en del av en attraktiv utemiljö.
Detaljplanens genomförande ska följa föreslagna åtgärder i dagvattenutredningen, vilket står som information på plankartan (…Föreslagna åtgärder i dagvattenutredningen ska följas).
Marken inom planområdet sluttar idag från nordväst mot sydost bortsett från en mindre, avgränsad del i nordligaste spetsen av planområdet som sluttar åt sydväst. Nivåskillnaden är ungefär fem meter (från ca +9,80 till +4,8 meter i höjdsystemet RH 2000). Dagvatten från omkringliggande områden kan vid extrema skyfall befaras rinna in i området via en lågpunkt (+8,19 meter) ungefär mitt på planområdets nordvästra sida och riskerar då att orsaka skador inom planområdet. För att inte riskera att byggnader och annan infrastruktur kommer till skada och för att undvika översvämningar inom området vid extrem nederbörd (till exempel 100-årsregn) ska höjdsättningen efter
exploatering möjliggöra att dagvatten från området avleds ytledes på lokalgator och i avrinningsstråk/diken (skyfallsvägar) med hög kapacitet. För att
säkerställa att byggnader och garage inte skadas finns planbestämmelsen Färdigt golv och infart till garage ska anläggas på minst 0,2 meter över intilliggande skyfallsväg.
22 (46)
I förslaget föreslås två svackdiken, ett inom parkstråket och ett längs den nya gatan vid Stallhagsparken. Dessa diken finns även för att hantera
nivåskillnaderna. Mellan Tennisgatan och Stallhagsparken planeras en grön slänt. Bredden på slänten beror på hur gatans höjder möter befintlig mark men uppmuntras till att bli smalare för att minska påverkan på omkringliggande träds rotsystem. Slänten ska även rena det dagvatten som rinner av från gatan.
I detaljplanen säkerställs att dagvattnet från kvartersmark kan tas omhand på ett sådant sätt att flödet inte överstiger 15 l/s och ha, det vill säga motsvarande flödet från naturmark. Planerad exploatering innebär att den hårdgjorda ytan på detaljplaneområdet ökar, vilket innebär förväntade ökade flöden vid 10-
årsregn. Därför finns information på plankartan Enligt Västerås stads
dagvattenpolicy ska dagvatten fördröjas på kvartersmark till ett flöde om 15 l/s/ha. Föreslagna åtgärder i dagvattenutredningen ska följas.
För att flödet vid ett 10-årsregn inte ska överstiga 15 l/s och ha (flödet motsvarande naturmark) på kvartersmark krävs en utjämningskapacitet på 76 kubikmeter på skolområdets kvartersmark och 80 kubikmeter på
bostadsområdets kvartersmark om flödesregulator inte används. Utredningen ger förslag för dagvattenhantering som uppfyller detta krav samt som ser till att dagvattnet renas i så stor utsträckning som möjligt. Utrymme för
dagvattenhantering inom kvartersmark säkerställs genom prickmark (Marken får inte förses med byggnad) och korsmark (Endast komplementbyggnad får placeras).
Dagvattenhantering hanteras inom gemensamhetsanläggning och regleras i plankartan med bestämmelsen g1 (Markreservat för gemensamhetsanläggning för vistelseytor, cykelparkering och dagvattenhantering). Allmän platsmark såsom gator och park är dimensionerade med utrymmen för dagvattenlösningar (infiltration, fördröjning och rening). Information finns på plankartan att dagvatten från trafikerade ytor ska renas.
Skyfallsvägar från dagvattenutredningen.
23 (46)
Översikt av åtgärdsförslag för dagvattenhantering.
24 (46)
Infrastruktur
Gång-, cykel- och biltrafik
Planområdet innefattar de befintliga gatorna
Västmannagatan, Eriksgatan och Backgatan. Backgatan är idag dragen från Västmannagatan till dagcentret och avslutas med en vändplan.
Planområdet föreslås få en delvis ny trafikstruktur som tillgodoser de nya funktioner som planläggs inom området. Då det är av stor vikt att den nya
skolbyggnadens skolgård kopplas samman med befintlig skolgård, tas Backgatans nuvarande koppling till
dagcentret bort. Den här sträckan ersätts med en ny kommunal dubbelriktad gata, Tennisgatan, som planeras längs planområdets östra del intill Stallhagsparken.
Tennisgatan ska även anslutas med dagcentret i söder och avslutas med en vändplan. Vändplanen ska utformas på ett sådant sätt att erforderliga fordons framkomlighet säkerställs. Den delvis nya trafikstrukturen tar även utgångspunkt i att minimera störningar på omgivande bebyggelse.
Nya gång- och cykelstråk genom planområdet knyter an till befintlig gatustruktur och har tydliga kopplingar till både Stallhagsparken och till den befintliga skolan i sydväst. Mellan bostadskvarteret och skolområdet anläggs en ny gång- och cykelväg som ansluter till det gång och cykelstråk som finns på norra sidan av järnvägen.
Västmannagatan
Eriksgatan
Tennisgatan
Ny gatustruktur.
Nuvarande gatustruktur.
25 (46)
Sektion Eriksgatan. Restrerande sektioner finns i trafikutredningen.
Sektion Västmannagatan. Restrerande sektioner finns i trafikutredningen. Längs Tennisgatan anläggs en ensidig trottoar mot bostadskvarteret på ungefär 2 meter. Eriksgatan smalnas av till en 6 meter bred körbana med sidoparkering på gatans södra sida. På södra sidan av Eriksgatan anläggs även en 3 meter bred gång- och cykelväg. Västmannagatan ligger kvar i befintligt läge. På gatans östra sida ska en grön zon med trädplantering anläggas. Detta regleras i plankartan med bestämmelsen plantering1 – Plantering av trädrad ska
planteras längs hela gatan. En 3 meter bred gång- och cykelväg ska även placeras längs gatan.
Längs Västmannagatan, under där den gröna zonen planeras, sträcker sig befintliga ledningar (VA, spillvatten och el). Då det råder hinder att ha ledningar under träd är det sannolikt att ledningarna kommer behövas flyttas västerut, under körbanan.
En trafikutredning har tagits fram som studerat planförslagets trafikpåverkan på befintlig bebyggelse och trafikstruktur samt redovisar förslagets förslag på trafikstrukturer och sektioner. För tillkommande bebyggelse förväntas viss tillkommande trafik. Flödena är i sådan storleksordning att det inte uppstår några framkomlighets- eller kapacitetsproblem. Om fler elever än antagandet i trafikutredningen skjutsas med bil kan det dock finnas en risk att kapaciteten och framkomligheten blir begränsad i anslutning till skolan i samband med hämtning och lämning under morgon och eftermiddagstider.
Tennisgatan får en ny uppdelning med vändplan i slutet av den nya
sträckningen vilket gör att fördelningen av befintligt trafikflöde, främst till och från dagcentret, förändras något. Ökningen är så pass låg att det framtida flödet på gatorna fortfarande ligger inom normala flöden för lokalgator.
Trafikflöde, fordon per dygn: nuläge (svarta siffror, planförslaget (röda siffror).
26 (46)
Parkering och angöring.
27 (46)
Parkering och angöring
Parkeringsbehovet för bil beräknas enligt Västerås stads parkeringsriktlinjer (zon 2). Parkeringsbehovet för cykel beräknas enligt Västerås stads riktlinjer för cykelparkeringsplatser (zon 2). Preliminära siffror baserade på planerad bebyggelse redovisas nedan. Parkeringar för rörelsehindrade (förkortat RHP) placeras utspritt inom planområdet.
Bostäder
För de nya bostäderna anordnas 51 bilparkeringsplatser inklusive
besöksparkeringar i underjordiskt garage, med infart från Tennisgatan. 166 cykelparkeringar planeras där 120 av dem planeras vara i garaget och 46 på bostadsgården. Minst 10% (17 stycken) av cykelplatserna ska vara större så att exempelvis lådcyklar och cyklar med cykelkärror får plats.
Bilar kan köra in i bostadskvarteret i låg hastighet för angöring men marken utformas primärt för gående och cyklister. Sophämtning sker från Tennisgatan.
Skolan
För den nya och befintliga skolan finns ett behov av 22 parkeringsplatser för bil, varav 5 besöksplatser. Vid befintligt dagcenter, utanför planområdet utformas en parkering med 16 parkeringsplatser intill den nya vändplanen.
Parkeringen bedöms kunna anordnas inom gällande detaljplan som anger allmänt ändamål (kvartersmark). 12 av platserna är till för dagcentret och 4 är till för skolan (besöksparkering). Väster om befintliga skolbyggnaden finns idag 8 parkeringsplatser som dock inte kan räknas in för att tillgodose behovet då dessa är inom parkmark i gällande detaljplan. Totalt behöver därför
ytterligare 18 bilparkeringar tillskapas för skolan för att täcka in behovet av parkering. De här bilparkeringarna kan inte lösas inom Fridnäsområdet eftersom bedömningen är att friyta för skolan prioriteras före bilparkeringar.
Parkering bedöms inte heller kunna tillskapas i garage under skolbyggnaden.
Enligt kommunens riktlinjer för personalparkering bör dessa anordnas max 800 meter från verksamheten. Detta gäller förutsatt att angöring och parkering för rörelsehindrade anordnas inom 25 meter från tillgänglig entré. I det nya parkeringshuset vid Oxbacken centrum, som ligger ungefär 500 meter norr om planområdet, ska det resterande parkeringsbehovet om 18 platser lösas genom parkeringsköp. Här finns möjlighet till ytterligare parkeringsplatser vid behov.
Totalt planeras 10 parkeringsplatser för hämtning och lämning till skolan att tillskapas längs Eriksgatans södra sida med en uppdelning om 4+6 platser.
Platserna är enbart för hämtning och lämning och inte för angränsande parhus.
Parkeringsplatser för parhusen finns i garaget under mark. Platserna för hämtning och lämning anordnas här för att få undan så mycket trafik som möjligt från skolområdet, dagcentret och Västmannagatan. Leveranser och hämtning av sopor till nya skolbyggnaden sker på en parkeringsficka från Eriksgatan. En parkeringsplats för rörelsehindrade planeras längs
Västmannagatan i höjd med fastighetsgränsen mellan Västmannagatan 3 och Eriksgatan 5. Parkeringen kommer även nyttjas 1 gång per termin för leveranser till slöjdsal.
Cykelparkering till skolområdet planeras med 182 platser varav 18 för personal. De här platserna finns fördelade över skolområdet på tre strategiska platser. En vid norra infarten längs gång- och cykelstråket i direkt anslutning till huvudentrén, en i södra delen av gång- och cykelstråket samt en vid entrén från Västmannagatan i väster för elever och personal till den befintliga skolan.
Framtagen trafikutredning föreslår att mobilitetsåtgärder ska genomföras i området för att främja ett hållbart resande och öka trafiksäkerheten i anslutning till skolområdet.
Kollektivtrafik
Förslaget medför inga ändringar för kollektivtrafiken.
Flygtrafik
Då föreslaget innehåller byggnadsverk över 20 meter har en flyghinderanalys utförts där det framkommer att flygtrafiken inte påverkas av förslaget.
Avfallshantering
Avfall ska hanteras enligt Västerås stads lokala renhållningsordning. Organiskt avfall och restavfall ska sorteras inom varje fastighet i miljöbodar eller
liknande.
Teknisk försörjning
Ett u-område (u1 - Markreservat för underjordisk ledning) markeras i plankarta för den spillvattenledning som går mellan skolområdet och
bostadskvarteret inom fastighet Västerås 2:1. Ingen ny nätstation behövs inom
28 (46)
planområdet för ny exploatering, den befintliga nätstationen som ligger längs Eriksgatan vid Stallhagsparken kan användas för att byggas ut eller bytas mot en större.
Den befintliga mobila fjärrvärmepannan kommer i och med förslaget att tas bort och ersättas. Föreslagen lösning är att bygga en ungefär 200 meter lång ledning i Floragatan för att vid ett eventuellt ledningshaveri under järnvägen kunna mata området från nordöst.
Risker och störningar
Trafikbuller
Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, SFS 2015:216, innehåller riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggnader och ska tillämpas vid
bedömningar enligt plan- och bygglagen samt enligt miljöbalken.
Planområdet utsätts främst för buller från järnvägen Mälarbanan och
Sjöhagsvägen. En bullerskyddskärm längs järnvägens norra sida planeras som en förutsättning för att få acceptabla bullernivåerna inom Fridnäsområdet, både för planområdet och den befintliga skolgården. Bygglov har beviljats för bullerskärmen och byggnation planeras. Att riktvärden för trafikbuller ska uppfyllas innan byggnation säkerställs med planbestämmelsen Riktvärden för trafikbuller ska uppfyllas för skolgård och bostadsbebyggelse. Gemensamma uteplatser ska anordnas för att uppfylla riktvärden för buller. I beräkningarna för maximalnivåer för uteplatser vid bostäder och skolgård har tågtypen x50- 54 varit dimensionerande för bullerberäkningar, då trafikbullerförordningen medger maximalt 5 överskridanden per timme och där ett överskridande av 5 gånger per maxtimme från godståg på Mälarbanan bedöms högst osannolikt.
Bostäder
Den mest utsatta fasaden för bostäder mot järnvägen beräknas bli upp mot 60 dBA ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter för bostäder kan därmed utformas utan att hänsyn behöver tas till bullersituationen. Den ekvivalenta ljudnivån beräknas ligga under 50 dBA och den maximala ljudnivån på större delen av bostadsgården beräknas ligga vid 70 dBA. Gemensam uteplats behöver ordnas för att klara uteplatsvärden för samtliga bostäder.
Skola
I Naturvårdsverkets vägledning och riktvärden för buller från väg- och spårtrafik på ny och gammal skolgård, bör beräkning utgå ifrån
dygnsekvivalent ljudnivå (klockan 00-24, medelvärde under ett genomsnittligt dygn under ett år).
På Mälarbanan går dock stor del av godstågstrafiken på kvälls- och nattetid, vilket gör att ljudnivåerna under dagtid (klockan 06-18), då skolgården nyttjas, blir lägre än ljudnivåer under medelsårsdygn (klockan 00-24). Därför har detaljplanen utgått ifrån dagtid (då verksamheten är igång) som underlag för beräkning av ljudnivåer på skolgård. Detta gäller enbart för skola och skolgård och inte för bostadskvarteret. Bostadskvarteret utgår från dygnsvärden då området kommer nyttjas under hela dygnet.
Riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggnader från förordningen.
29 (46)
Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller på ny skolgård.
Naturvårdsverkets riktvärden för trafikbuller på befintlig skolgård.
Ekvivalenta och maximala (x50-54 dimensionerande tågtyp) ljudnivåer skolgård (dagtid klockan 06-18).
Naturvårdsverkets riktvärden för skolgårdar skiljer på ny och befintlig skolgård (se tabellerna till vänster). Den nya och den befintliga skolgården får under dagtid bullernivåer som inte överskrider Naturvårdsverkets riktvärden. Den nya skolgården får nivåer under 50 dBA ekvivalent nivå och 65 dBA maximal nivå. Den befintliga skolgården, som elever i den nya skolbyggnaden ska vistas på, får nivåer som är under 55 dBA ekvivalent nivå och 65 dBA maximal nivå.
Delen närmast järnvägen får nivåer som är under 70 dBA maximal nivå.
Vibrationer
Gränsvärden för vibrationer ska fastställas innan grundläggningsarbete för skolbyggnad och bostadsbyggnader. Utredningar och eventuella åtgärder för att minska störningar sker senare i bygglovsskedet och i planeringen av byggarbetsplatsen. Naturvårdsverket har riktvärden (NFS 2004:15 Allmänna råd om buller från byggplatser) som reglerar hur mycket det får bullra och vibrera och även under vilka tider.
Farligt gods
Det sydöstra hörnet av planområdet är placerat cirka 80 meter från järnvägen Mälarbanan som är en transportled för farligt gods. En riskutredning med avseende på personrisker kopplade till olyckor på Mälarbanan är framtagen för planområdet samt befintlig skola och skolgård. Detta då tillkommande elever kommer att nyttja även den existerande skolgården. Befintlig skolgård omges av ett staket som i de södra delarna är placerat inom 15-20 meter från
järnvägen.
Resultaten visar att individrisken och samhällsrisken är acceptabel inom alla delar av planområdet. Den södra delen av den befintliga skolgården (cirka 25 meter från staketet) ligger inom det undre ALARP-området (as low as reasonably practicable). Risken inom det här området värderas som tolerabel om rimliga åtgärder vidtas. Åtgärd som föreslagits är att kommande
bullerskyddskärm ska utföras i en brandteknisk klass, förslagsvis EW30.
Följande riskreducerande åtgärder föreslås för byggnader inom 50-100 meter från närmsta spårmitt:
• Friskluftsintag, entréer, och utrymningsvägar placeras så långt bort från järnvägen som möjligt.
• Minst en utrymningsväg på motsatt sida järnvägen
• Friskluftsintag placeras högt upp.
