Tillämpad metod

För att ha möjlighet att utföra en granskning av nyhetsmaterialet har den diskursanalytiska hantering av en nyhetstext, som Peter Berglez redogör för i boken Metoder i

kommunikationsvetenskap och som är relaterad till konfliktrapportering, valt att användas.

Berglez har låtit sig inspireras av Teun A, van Dijk som menar att textorienterad diskursanalys handlar om att studera texten på såväl makro- som mikrostrukturell nivå. I det första fallet riktas fokus på nyhetstextens tematiska och schematiska struktur medan mikroperspektivet handlar om att analysera nyhetstexten på detaljnivå och närmare bestämt i fråga om koherens, implikationer och stil85. Berglez förklarar att om man planerar att analysera rapporteringen av exempelvis en militär konflikt som behandlats i massmedierna under en längre tidsperiod, är det viktigt att konstruera ett schema med vilket man ska kunna analysera de aktuella artiklarna86. Det schema med tillhörande moment som granskningen av nyhetsmaterialet utgår från presenteras utförligare nedan.

84 Folkesson, 2006:6 85 Berglez, 2000:204 86 Berglez, 2000:206f

5.4.1 Rapporteringens huvudsakliga innehåll

När man sitter med ett nyhetsmaterial som följaktligen ska bli föremål för analys är det inledningsvis betydelsefullt att försöka få ett grepp om artikelns huvudsakliga innehåll. Det här kan man göra genom att ställa sig frågan som vad artikeln handlar om. Den inledande översiktliga kartläggningen av innehållet hos ett nyhetsmaterial ska fungera som en analytisk uppvärmning, där det viktiga blir att bekanta sig med texten inför de kommande analysmomenten87. Om man exempelvis tittar närmare på bilaga nummer 1 som är bifogad i denna uppsats sammanfattar rubriken till stor del artikelns huvudsakliga innehåll. Det som sedan följer är också av intresse att studera då nyhetsdiskurser är organiserade på så sätt att den viktigaste eller mest relevanta informationen placeras först i texten88.

5.4.2 Nyhetstextens tematiska struktur

Den tematiska strukturen uppenbarar en hierarkisk organisering av de händelser som blir föremål för den aktuella verklighetsbeskrivningen. Det som hamnar högst upp i denna hierarki återfinns oftast i rubrik och ingress. Van Dijk förklarar att nyhetsdiskurser är organiserade på så sätt att den viktigaste eller mest relevanta informationen placeras först i texten. För varje ämne eller händelse som texten behandlar, presenteras den viktigaste informationen först89. Vad gäller textens övriga innehåll kan man konstatera att ju mindre relevant inslaget anses vara, desto mer marginaliserad position får detta inslag i relation till huvudhändelsen. En analys av den tematiska strukturen syftar således till att analytiskt registrera nyhetstextens hierarkiska karaktär genom att se hur de ämnen och händelser som förekommer i artikeln organiseras. Inom detta moment gäller det också att kartlägga hur huvudhändelsen i artikeln är knuten till andra sekundära händelser. Dessa sekundära händelser kan beröra händelser som inträffat ett dygn tidigare, men även en månad eller flera år tillbaka i tiden90. Som exempel kan denna analys tillämpas på artikeln i bilaga 1. Det som utgör huvudhändelsen i artikeln är att USA och Storbritannien har inlett sina militära aktioner i Afghanistan och att deras mål är baser och läger för terrorister. Det här sammanfattas i artikelns rubrik, som också innefattar president George W Bushs varning om att talibanerna kommer att få betala ett pris. Hanterandet av huvudhändelsen, som sammanfattas i artikelns rubrik, organiseras till stor del kring fem stycken underordnade teman. Det första temat omfattar President Bushs uttalanden om orsakerna till bombningarna och varför talibanerna får betala ett pris, något som senare 87 Berglez, 2000:207 88 van Dijk, 1988:43 89 Ibid. 43 90 Berglez, 2000:204

kopplas till talibanernas negligerande av USA:s krav på att utlämna bin Ladin, sluta ge stöd åt terrorister samt befria de utländska biståndsarbetarna. Det andra temat som kan kopplas till huvudhändelsen är president Bush, Storbritanniens premiärminister Tony Blair och USA:s försvarsminister Donald H. Rumsfelds uttalanden om att kriget i Afghanistan inte är ett krig mot islam, vilket bland annat omfattar Bushs påstående att USA är vänner med omkring 1 billion människor världen över som utövar den islamska religionen och Rumsfelds uttalande om att USA har skickat sin militär fem gånger det senaste årtiondet för att försvara förtryckta muslimska befolkningar. Det tredje temat omfattar den negativa responsen till bombningarna i Afghanistan, där bin Ladin är särskilt framträdande och hyllar kaparna som utförde terroristattackerna den 11 september och hotar att USA inte kommer att leva i frid förrän fred råder i Palestina och militären lämnat Afghanistan. Det fjärde temat omfattar det säkerhetspådrag som ägt rum i USA och världen över efter de inledda bombningarna i Afghanistan. Vice presidenten Dick Cheney fördes bland annat till en säker plats, medan Bush stannade i Vita Huset och amerikaner utomlands uppmanades till att vara försiktiga. Det femte och sista temat omfattar det internationella stödet till USA och bombningarna i Afghanistan. Ett uttalande från Israels premiärminister Ariel Sharon inkluderas: de kommer att bidra med sin hjälp men kommer dock inte att ta del i kriget. Kommentarer från frankrikes president Jacques Chirac inkluderas även: franska fartyg kommer att associeras med kriget i Afghanistan. Dessa fem teman representerar de huvudsakliga processerna i artikeln, de processer som således kan kopplas till artikelns rubrik och som sammanfattar artikelns huvudhändelse.

5.4.3 Nyhetstextens schematiska struktur

Den schematiska strukturen gäller journalistikens regelstyrda berättande. Analysen syftar till att kartlägga hur den aktuella verkligheten konstrueras diskursivt inom ramen för dessa regler. En sådan standardkonvention utgörs av rubriker och ingresser, vilka representerar en summering av nyheterna. Ett annat moment i denna analys utgörs av historisk bakgrund, som syftar till att placera den aktuella händelsen i relation till det förflutna. Till nyhetsberättandets konventioner hör även att ge utrymme för källor som kommenterar, reagerar och bedömer

konsekvenserna och orsak/verkan. Dessa källor ska i sin tur separeras från den enskilde

journalistens kommentarer, vilket Berglez menar stundtals kan vara svårt att urskilja eftersom journalistiken allt som oftast har som mål att låta verkligheten tala . Den tematiska och schematiska strukturen hos texten vittnar om nyhetsrapporterandets diskursiva karaktär i fråga om verklighetskonstruktion. Berglez förklarar att det nämligen inte är produktionen av en

nyhetstext som anpassas efter den verklighet som är föremål för rapportering, det är snarare verkligheten som måste anpassa sig efter nyhetsdiskursens specifika karaktär. Den komplexa verkligheten pressas således in i färdiga scheman 91.

För att analysera nyhetstextens schematiska struktur, delar Berglez in det i följande moment: a) Vad förmedlas i rubriker och ingress? b) Vilka aktörer förekommer i texten och vad representerar de aktuella aktörerna (institution, organisation, nationalstat, företag, sig själva etcetera)? c) Enligt vilket mönster redogörs för den historiska bakgrunden utifrån särskilda aktörers handlingar/kommentarer? d) Hur konstruerar nyheterna uppfattningar om konsekvenser och orsak/verkan-förhållanden med utgångspunkt från särskilda aktörers verbala kommentarer? Det handlar till stor del om att kartlägga vilka aktörer som får redogöra för och kommentera de olika förloppen som eventuellt skildras i texten. e) Vem/vad riktas aktörernas kommentarer till/mot? f) Hur kommenteras och beskrivs aktörerna av den aktuelle journalisten? g) Vilken aktör tillåts sammanfatta och/eller dra de huvudsakliga slutsatserna kring den aktuella händelsen? Något som inte bör uppfattas som motsägelsefullt är faktumet att såväl studiet av den tematiska som schematiska strukturen intresserar sig för samma textpartier. När till exempel rubrik och ingress studeras tematiskt handlar det om att kartlägga organisationen av händelser eller ämnen, medan den schematiska analysen av samma textparti snarare intresserar sig för hur den aktuella informationen konstrueras, det vill säga vilka aktörer som förekommer, vilka verklighetsperspektiv som i första hand framträder och så vidare92. Studerar man artikelns schematiska struktur i bilaga 1 upptäcker man att Bush fungerar som en aktör i nyhetstexten och representerar både USA:s militär och USA som nation och hans uttalanden riktas i hög grad till terroristnätverken i Afghanistan och talibanregimen som försvarar dessa. Hans uttalanden sammanfattar dessutom orsakerna till det inledda kriget i Afghanistan och han är den aktör som citeras mest. Den bakgrund som ges till bombningarna i Afghanistan, och som är mest framträdande i nyhetstexten, är Bushs uttalanden som indikerar att kriget är en del av kriget mot terrorismen och hänvisar till terroristattackerna den 11 september som dödade över femtusen oskyldiga människor.

5.4.4 Mikroorienterad analys av nyhetstexten

Med nyhetstextens tematiska och schematiska strukturer förvarade i bakhuvudet kan man utföra en mer detaljerad studie av texten. Till och börja med kan man analysera lokal

91

Berglez, 2000:205

92

koherens och frånvarande information vilket innebär att man undersöker i vilken mån en

förståelse av den närvarande informationen baserar sig på läsarens förståelse och förkunskaper om den aktuella händelsen. Berglez förklarar att man bör ha i åtanke att mening, betydelse och koherens inte finns i texten utan dessa processer finns enbart i relationen mellan text och uttolkare. Ser man närmare på relationerna mellan mindre textpartier, framkommer oftast att den aktuella informationen om något utelämnar potentiella informationer som läsaren på egen hand är kapabel att fylla i. Genom att läsaren förmår att förstå och skapa sammanhängande mening trots att det saknas information, indikerar närvaron av en underliggande textuell koherens, vilken läsaren följaktligen är införstådd i. Genom att man försöker fastställa det som utelämnas, registreras följaktligen förekomsten av kulturellt och socialt grundlagda kunskaper, verklighetsförståelser och möjligtvis ideologier. Vidare kan man analysera närvarande implikationer vilket innebär att man ställer sig frågor som: Kan det förehålla sig så att det förekommer onödig , överflödig eller irrelevant information i nyhetstexten och vad kan detta i så fall indikera i ideologisk bemärkelse? Eller: Varför betecknas person X som marxist eller liberal trots att det aktuella reportaget inte handlar om personens politiska åskådning? Vidare kan man analysera den lexikala stilen vilket handlar om att man undersöker ordvalet, det vill säga de ord som förmedlas, uttalas eller tillskrivs en aktör eller källa. Det är viktigt att uppmärksamma vilka ord som används av journalisten för att beteckna en särskild sak eller händelse. Den aktuella beteckningen kan analyseras i ideologisk bemärkelse genom att analysera om händelsen, ämnet, företeelsen eller personen X betecknas enligt ett lexikalt mönster istället för ett annat. Den analytiska utgångspunkten utgörs av antagandet att valet att använda ett särskilt ord för att beteckna någonting i den sociala verkligheten kan rymma ideologiska implikationer93.

Applicerar man denna mikroorienterade analys på artikeln i bilaga 1 finner man eventuellt att förståelsen av rubriken baserar sig på läsarens kunskap om att ett krig har inletts i Afghanistan och att kriget är en del av USA:s deklaration av kriget mot terrorismen. Om läsaren saknar kunskap om händelsen friskas minnet upp ganska snart i artikeln med hjälp av Bushs uttalanden om orsakerna till kriget, med tydliga kopplingar till terroristattackerna den 11 september. Vidare förekommer det överflödig information i artikeln. Denna information framträder i texten i form journalistens egen återgivning av vad som exakt skedde den 11 september 2001. Journalisten förklarar hur Bush gav order till attacken i Afghanistan tjugosex

93

dagar efter att flygplanskaparna ockuperade fyra flygplan och kraschade två av dem i World Trade Center i New York och det tredje i Pentagon i Washington, medan det fjärde kraschade på ett fält i Pennsylvania. Informationen som journalisten ger kan betraktas som överflödig eftersom den på ett uttryckligt sätt redogör för vad som inträffade den 11 september, en händelse som många redan är bekanta med. Den överflödiga information fungerar som en påminnelse av terroristattackerna den 11 september och väcker således känslor relaterad till händelsen som eventuellt resulterar i ett accepterande av USA:s aktioner i Afghanistan.