7 Kan visum beviljas för humanitära skäl?
7.1 Tillämpning av undantagsregeln i Schengens viseringskodex
Som jag tidigare redogjort för står huvudregeln i Schengens viseringskodex vid en strikt tillämpning i ett direkt motsatsförhållande till rätten att söka asyl i EU. Desto större anledning den sökande har att söka asyl inom unionen, desto mindre bedöms densamma ha för avsikt att återvända till hemlandet.149 En strikt tillämpning av huvudregeln medför i ett sådant läge att ansökan ska avslås.
Flera politiska partier har föreslagit att införa ett politiskt asylvisum som ett medel för att komma tillrätta med problematiken.150 Förslaget har dock avvisats i Riksdagen. Inga medlemsstater utfärdar i dagsläget humanitära visum. En trolig orsak till detta är att en annan politik än övriga unionsmedlemmar skulle kunna möta motstånd från andra
148 Law no. 94 of 15 July 2009 gör det straffbart att resa in eller vistas i Italien illegalt. Se www.poliziadistato.it
149 Se diagram i bilagan
medlemsländer. Detta då de som beviljats asyl har fri rörlighet inom unionen, samtidigt som de kan dröja innan de människor som har skyddsskäl och ofta är traumatiserade är fullt integrerade i samhället. Samtidigt är det nationella intresset ofta svalt då en sådan regel utan anslutning av övriga EU skulle kunna innebära en oproportionerlig börda för den berörda medlemsstaten.
Gregor Noll, Professor i folkrätt i Lund har skrivit mycket inom området. Han uttryckte följande om regleringen, i Sveriges Radio:151
”Det är klart att det finns en grundläggande motsägelse i att å ena sidan då hålla fram Europas tradition om humanitet och asylinstitutet, /…/ å andra sidan då förskansa sig bakom allt högre murar som gör det omöjligt för personer med skyddsbehov att faktiskt åberopa de rättsliga regler som gäller”
Jag är beredd att hålla med ovanstående. Gregor Noll menar dock att det finns en möjlighet för utlandsmyndigheter att bevilja visum av humanitära skäl med nuvarande reglering, genom undantagsregleringen i viseringskodex artikel 25. Bestämmelsen öppnar för visum med begränsad territoriell giltighet. Undantagsregeln anger villkoren för att utfärda dessa så kallade ’Limited Territorial Visas’ (LTV). En sådan visering är endast giltig i de medlemsstater som godkänner den, vare sig det är samtliga medlemsstater utom en eller en enstaka medlemsstat. Enligt Gregor Noll kan begränsade viseringar utfärdas i en större utsträckning än vad som görs idag av humanitära skäl, utan att det krävs någon större anslutning av andra medlemsländer i EU.152 Undantagsregeln i Schengens viseringskodex kan vid en sådan tillämpning användas för att låta tredjelandsmedborgare resa in i Sverige, lagligen på ett visum, för att sedan inom Sveriges gränser få sina skyddsbehov prövade.
Gregor Noll betonar att de enskilda medlemsstaternas handlingsfrihet på viseringsområdet finns kvar, trots att vi har en omfattande gemensam reglering. Om Sverige i en ökad utsträckning börjar bevilja begränsade viseringar (LTV) av humanitära skäl skulle detta sända en viktig signal till övriga medlemsländer; Sverige vill gå i förväg i denna fråga. Förhoppningsvis skulle enligt Gregor Noll detta kunna få
151 Programmet konflikt; ’Flyktinglotteriet’, Sveriges Radio, sänt 9 November 2013 152 Programmet konflikt; ’Flyktinglotteriet’, Sveriges Radio, sänt 9 November 2013
verkan att fler av Schengens medlemsländer beviljar visum av humanitära skäl, för att möjliggöra att utvalda grupper kan ta sig lagligen till Europa för att här få sina skyddsskäl prövade.153 Från svenskt håll bör en möjlighet för utlandsmyndigheterna finnas att utfärda visum med begränsad territoriell giltighet av humanitära skäl till personer som omfattas av det humanitära biståndet. Sådana grupper kan till exempel vara människor utsatta för politisk förföljelse, då Sverige är internationellt drivande för ökad yttrandefrihet och för fri åsiktsbildning.
Ett lagligt alternativ för att ta sig till EU för att få sina asylskäl prövade skulle självfallet inte utrota existensen av migrantströmmar till Europa. Aldrig har så många människor varit på flykt som nu, och orsakerna är fler än de som berättigar till det internationella skyddet. De flesta som nu tar sig till EU över Medelhavet och via unionens yttre gränser är flyktingar.154 Somliga menar dock att den rätt som finns till asyl, för de som förmås att söka, är för extensiv.155 Rätten till asyl har kommit att inkludera människor som traditionellt var exkluderade från skyddsstatus, och inkluderar nu även de som flyr etniska konflikter och inbördeskrig samt vissa andra typer av traditionella ingrepp mot enskilda så som könsstympning. Vissa menar att asylinstitutet av såväl teoretiska som praktiska skäl inte bör utvidgas för mycket, utan bevaras för de som flyr just förföljelse, vilket ursprungligen var vad som krävdes för asyl. Bistånd och hjälp till andra bör istället ske genom andra former av flyktingpolitik. Att rätten till asyl har blivit mer extensiv kan vara en anledning till att staternas hindrande åtgärder har blivit hårdare och fler.156
En laglig väg in till EU för att kunna lämna in en ansökan om asyl skulle dock ge de människor, som idag lever i förföljelse och har giltiga asylskäl, ett alternativ från att resa in i EU via irreguljära kanaler. I nuläget finns risk att denna grupp människor tvingas utsätta sig själva för människosmuggling eller ta livsfarliga vägar mot Europa, endast i ambitionen att tillvarata sin rätt att söka asyl. Även i detta finns en motsägelsefullhet, då EU åtagit sig att förhindra människohandel, ett starkt
153 Göteborgsposten 1 juli 2015
154 The sea route to Europe: The Mediterranean passage in the age of refugees, 2015-07-01, UNHCR 155 ’Rethinking Asylum – History, Purpose, and Limits’, Price, Matthew E. 2009
sammankopplat element med människosmuggling, samt motverka att mänskliga rättigheter kränks.157