Tillförlitlighet eller reliabilitet är enligt Bell (2000) ”ett mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter” (s. 89).
För att få så stor tillförlitlighet som möjligt av vår undersökning, så ge- nomförde vi en pilotundersökning, varvid frågornas lämplighet testades. Vi testade både elevernas frågor och de frågor som vi ställde till lärare. Vi dis- kuterade frågorna med dem som var våra försöksobjekt. Deras åsikter var viktiga eftersom de var de första som sett våra frågor och inte sett dem tidi- gare. Om våra frågor visade sig fungera utan större problem på dem skulle de nog fungera på andra med. Efter några små justeringar ansåg vi att frå- gorna skulle fungera.
Under våra intervjuer har vi medvetet försökt att inte påverka våra in- formanter utan låtit dem berätta fritt, och bara brutit in för att öka vår för- ståelse. Tack vare att vi båda befinner oss i skolans värld blir vår förförstå- else stor och vi har inte alltid behövt ställa frågor för att förstå. Det är gi-
har varit att vara så noggranna som möjligt. Vi har försökt att så noga som möjligt beskriva vårt tillvägagångssätt och detta stärker vår validitet. Vi har dessutom genom omfattande litteraturstudier försökt ge vår undersökning en god teoretisk bakgrund.
Vi är två olika personer som intervjuar och intervjuerna görs på både högstadier och gymnasier vilket kan ge upphov till viss skevhet i resultatet. Orsaker till detta kan vara att två olika individer utför intervjuerna, och att vi på olika sätt kan ha påverkat dem vi intervjuat (Bell, 2000). Vi befinner oss också på olika stadier och har olika kontakt med dem som intervjuats. Det är viktigt att hålla sig neutral till vad som sägs, men på samma gång måste samtalet hållas igång. Det gäller enligt Merriam (1994) att upp- muntra både elever och lärare, och då kan det vara svårt att förhålla sig helt neutral.
Validitet eller giltighet handlar om att undersökningen undersöker det den ämnade undersöka (Bell, 2000). Validitet kan enligt Kvale (1997) delas upp i sju stadier. Dessa är: tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, validering och rapportering. Vi har under hela undersökningen försökt att följa dessa steg, samtidigt som vi har haft huvudfrågeställningen i våra tan- kar. Vi har sökt relevant litteratur för att på ett logiskt sätt kunna knyta an till våra frågeställningar. I intervjuerna gick vi ut både till lärare och elever för att kunna belysa våra frågeställningar från mer än ett håll. En pilotun- dersökning har utförts för att utprova relevanta frågor. Kvale (1997) säger att ha validitet, innebär att kritiskt granska och ifrågasätta sina resultat. 5.9 Etik
5.9.1 Informationskravet
Vi kontaktade rektor på de skolor som vi ville utföra vår undersökning på, för att få hans/hennes tillåtelse att utföra undersökningen. De personer som ställde upp på vår undersökning gjorde så helt frivilligt. De blev informe- rade om syftet med undersökningen och i de fall de var minderåriga, fick de medföra ett skriftligt tillstånd från föräldrarna. Detta benämner Kvale (1997) ”Informerat samtycke”. Föräldrarna hade möjlighet att kontakta oss via telefon om det var något de undrade. Gullveig & ∅yen (1998) pekar på vikten av att få medgivande via en svarstalong från föräld- rar/vårdnadshavare. Härmed anser vi att informationskravet att alla som berörs av den aktuella forskningen är informerade på ett adekvat sätt, är uppfyllt. Vi har lämnat en detaljerad information om forskningens syfte. Syftet är formulerat och utförandet av undersökningens genomförande pre- senterat på ett sådant sätt att det går att använda undersökningen för vidare forskning.
I Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (www.vr.se/publikationer), står att ”Forskarna skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin med- verkan. Information skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersök- ningen som rimligen tänkas påverka deras villighet att delta.”
5.9.2 Samtyckeskravet
Alla informanter blev informerade om frivilligheten i deras deltagande, både muntligt och genom den informationslapp som gick ut till alla be- rörda. I det fall eleverna var minderåriga, fick de medföra ett skriftligt till- stånd från föräldrarna, ”Informerat samtycke” enligt Kvale (1997). Föräld- rarna hade möjlighet att kontakta oss på telefon om det var något de und- rade över och fick som sagt lämna sitt medgivande via en svarstalong, vil- ket Gullveig & ∅yen (1998) framhåller som en viktig del av samtycke. I regel två i Forskningsetiska principer (2006) står att: ”Forskaren skall inhämta uppgiftslämnarens och undersökningsdeltagarens samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär)”
Vi anser att vi, genom att de elever vi intervjuade fick med en lapp med information hem och föräldrarna var tvungna att ge sitt medgivande till in- tervjuerna, helt följt regeln om samtyckeskravet.
5.9.3 Konfidentialitetskravet
De inspelade intervjuerna har behandlats konfidentiellt och kommer inte att få ses eller höras av några andra än av oss två som har utfört undersökning- en. Banden kommer att raderas efter undersökningen, och de utskrivna in- tervjuerna att förstöras.
Vi har dessutom kodifierat alla namn, vilket medför att ingen som delta- git i undersökningen kommer att kunna identifieras på något sätt.
När vi började våra studier till specialpedagog fick vi skriva på ett pap- per där vi förband oss att följa tystnadsplikten, och det skulle gälla under hela vår utbildning. Vi har dessutom redan tystnadsplikt genom vårt arbete. Vi tycker alltså att vi helt uppfyller de krav på konfidentialitet som står i regel fem och sex i Forskningsetiska principer (2006). I regel fem står ”All persona i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbin- delse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter”. I regel sex står ”Alla
ras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstå- ende. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt käns- liga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna”. Vi kommer inte att låta någon annan få tillgång till våra intervjuer. Allt material kommer att förstöras efter att vi har analyserat intervjuerna färdigt.
5.9.4 Nyttjandekravet
I regel sju i Forskningsetiska regler (2006) står ”Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kom- mersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.” Vi kommer inte att låta någon annan få tillgång till våra intervjuer. Allt material kommer att förstöras efter att vi har analyserat intervjuerna färdigt.
6 RESULTAT
6.1 Svårigheter i engelska