3. TEORETISK INRAMNING
4.3 Tillvägagångssätt
Tillvägagångssättet kommer presenteras nedan, först presenteras urval och datainsamlingsmetod, därefter redogörs det för hur syntaxen i de skriftliga dokumenten har översatts till ett analysverktyg. Därefter beskrivs våra tre analysverktyg, samt en avslutande redogörelse för etiska övervägande i förhållande till sekretess och offentlighetsprincipen.
4.3.1 Urval & Datainsamlingsmetod
Genom att urskilja på vilket sätt beläggningsdiskursen framställs ämnar vi besvara studiens syfte och frågeställning, genom att beskåda interna offentliga dokument. Vi har därmed gjort urval baserat på beläggningen (annat ord för plats) inom Kriminalvården, vilket innefattar ett beslutsunderlag, samt en promemoria som båda fastslogs och presenterades samma dag som lagstiftningen började gälla, den 1 april 2019. Dokumenten är hämtade från myndighetens interna system. Genom en direkttillgång till det interna systemet har vi haft en forskarmässig fördel genom att vi har möjligheten att följa ifall flera liknande dokument uppkommer, vilket inte blev aktuellt under vår studieperiod. Därmed är det två dokument som är av intresse för denna studie.
4.3.2 Syntax som analysverktyg
Att göra analyser av text i Kriminalvårdens dokument, förutsätter att det finns ett verktyg till hands, vilket kan vara problematiskt gällande kritisk diskursanalys då inga färdiga analysverktyg finns. Varje forskare utvecklar sitt egna analysverktyg
117Czarniawska, Barbara, En teori om organisering, s 11–12. 118 Czarniawska, Barbara, En teori om organisering, s 15–16. 119Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Diskursanalys, s 308. 120 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Diskursanalys, s 306.
för att synliggöra diskursen.121 Detta kräver en extra tydlighet för läsaren gällande
hur vi, i vår studie, har strukturerat vår analys. Kritisk diskursanalys kan hjälpa oss skapa ett epistemologiskt konstruktivistiskt verktyg som passar sig till vår studie. Syftet med vår studie är öka kunskapen om användandet av organisationskommunikation som redskap i en förändringsprocess, under en kritisk tidpunkt. Forskningen har också understrukit vikten med en god kommunikation för meningsskapande, och faran med information som metod för förändringsarbete. Båda perspektivet menar vi i slutändan bygger på vad som skrivs och hur det skrivs i våra analysobjekt. För denna studie är det därmed av vikt hur texterna konstruerar verkligheten, vilket vi tror att vi kan uppnå genom en analys av textens syntax, vilket innebär ett intresse för textens meningsuppbyggnad. Vi kommer till denna analys därmed särskilt undersöka modalitet, transitivitet samt den sociala konstituerande praktiken. I ett försök att tydliggöra vårt analysverktyg för studien har vi ritat upp en modell, och den beskrivs därefter i löpande text.
Figur 1, egen skapad modell
Modalitet:
Fokus för modalitet är talets grad av instämmande i en sats. Valet av modalitet ger konsekvenser för diskursens konstruktion av såväl sociala som kunskaps- och betydelsesystem. Genom att tillföra ett påstående med tydlighet som exempelvis ”det är farligt att bada kallt” så graderas dess affinitet som hög dvs att det finns ett släktskap mellan objektiv sanning och ställningstagande. Då tillskrivs påståendet en viss grad av säkerhet, varpå påståendet upplevs som självklart. Om skribenten tillskrivs ett påstående som otydligt och värderande, exempelvis ”det kan vara kallt att bada” så tillskrivs en låg grad av affinitet dvs släktskapet mellan ställningstagande och individuell åsikt vilket innebär att påståendet är tolkningsbart. Genom att ett påstående tillskrivs en hög affinitet, med hög objektivitet så medför det att ett påstående uppfattas som objektivt självklart (hög affinitet) och på så vis kan skribenten ta kontroll över sanningshalten i en meningsbyggnad.122
Transitivitet
Detta är en satskonstruktion som används för att fånga perspektivvalet i textens beskrivning av ett skeende, vilket går att se genom hur syntaxen används. Genom att granska processer, deltagare och omständigheter. Processer kan antingen vara mentala, fysiska eller materiella, men grunden ligger i skribentens intention. Deltagare är antingen ett tings handlande eller vem som påverkas (mänsklig som ickemänsklig) d.v.s. textens innehållsliga subjekt. Omständigheter är tid och plats. Genom en transformation av dessa tre element kan en analys se ifall skribentens
121 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Diskursanalys, s 329.
122 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000, s 87–
88.
Nivå Analys
Text Modalitet Hög säkerhet Låg säkerhet
Text Transitivitet Objekt/subjekt Process eller
omständighet Sociala praktiken Medvetande och förhållningsätt
aktörer är substantiv eller mottagare, och på så sätt suddas den ansvarige aktören bort. 123
Den sociala konstituerande praktiken
Den sociala praktiken urskiljs genom hur texten framställer en bestämd organisering för att möta kommunicerade utmaningar. Vad vi säger och vad vi gör.124 Genom produceringen av text, samt uppbyggnad av text, skapas en social
praktik som bidrar till att konstituera den sociala världen, vilket medför att den sociala praktiken har ett dialektiskt förhållande till den ”skrivna kommunikationen” som framförs i text, därmed är text både konstruerad och konstituerad. Samtidigt finns det ett motsatsförhållande mellan hur den sociala praktiken formar den skrivna diskursen.125 Den sociala praktiken är ett organiserande och formande av den
sociala världen, vilket innebär att interaktioner och förhållningsätt påverkas av den producerade texten och tvärtom. Sammantaget använder vi texten och dess meningsbyggnader som underlag till vad som förväntas ske på en myndighet, och hur de anställda skall agera utifrån vad som uppmanas i text.
Vår uppsats har därmed sitt fokus för analys inriktat på syntaxen; modalitet, transitivitet uppnå en social praktik; hur myndigheten vill framställa och producera ett medvetande och ett förhållningsätt gentemot platssituationen.
4.3.3 Etiska överväganden
Inför denna studie informerade vi Kriminalvårdens forskning och utvärderingsenhet där vi beskrev vad vi i vår studie avsåg att göra. Vi uppmanades att skicka in ett utkast/PM med information gällande undersökningsupplägg samt institution och den kursansvariges kontaktuppgifter. Under denna studie har vi dock ändrat inriktning på urval och analys, men avser inte att varken avslöja eller uppvisa information som faller under offentlighet och sekretesslagen. I vår mening har inte inriktningen på urval eller analys förändrat sakfrågan för studien, för vilket vi har myndighetens godkännande (se bilaga 3). Således har vi både informerat och fått ett samtycke till studiens kärnfråga, medan urvalet av analysobjekt tål att diskuteras, vilket vi ämnar göra i eget stycke (se nästkommande avsnitt). Vår studie har som ändamål att hypotetisk-abduktivt pröva empirin gentemot två på förhand uppställda organisationsteorier, och således är intresset för studien inriktat på det skrivna och inte på det upplevda. Vår studie vill öka kunskapen om användandet av organisationskommunikationen i en kritisk tidpunkt, för att bidra med en ökad förståelse för kommunikation som redskap i en förändringsprocess. Vår förhoppning är att urskilja och beskriva förändringsprocesser under pressade situationer, varpå Kriminalvården som aktör endast står som modell. Vi ämnar därmed att varken kritisera eller förställa myndigheten, utan snarare beskriva hur myndigheten använder kommunikation som medel vid ett processarbete. Vår förhoppning är att framställt resultat kan nyttjas för att skapa förståelse om förändringsprocesser från ett tillstånd till ett annat.
123 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Lingvistisk textanalys I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening
och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl, s 28280–286& Winther Jørgensen &
Phillips, Diskursanalys som teori och metod, s 87.
124Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Diskursanalys, s 346 – 347. 125Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod, s 68.
Interna dokument och sekretess
Ett viktigt inslag för denna studie är forskningskravet på konfidentialitet, vilket är nära sammanbunden med offentlighet och sekretess. På grund av tjänstgöring på myndigheten så har en av oss två haft intern tillgång till myndighetens intranät, och därav kan vi bekräfta att ingen övrig information har framkommit till personalen och personalmöten har främst informerat om införandet av beredskapsplatser. Då vår studie undersöker beslutade dokument som förmedlats internt så blir en viktig sakfråga om framställt material är offentliga och inte faller under sekretess.
Enligt 2 kap. 1§ tryckfrihetsförordningen (TF), är syftet att tryckfriheten skall säkerställa ett fritt meningsutbyte, varpå friheten att ta del av och offentliggöra allmänna handlingar är fastställd. Begränsningar i denna rätt återges i 2 kap. 2 § TF där en handling kan skyddas med hänsyn till rikets säkerhet, rikets centrala finanspolitik, myndigheters verksamhet för inspektion, förebygga eller beivra brott, det allmännas ekonomiska intresse, skydd för enskildas personliga förhållande samt intresset för att bevara djur och växtart. En allmän handling för vår studie är vad som faller under 2 kap. 4§ TF samt 2 kap. 10§ TF, som fastställer att en handling anses offentlig när den har upprättats och expedierats/diarieförts. Likväl finns rätten att ta del av handlingen med stöd av 2 kap. 15§ TF.126 Vid hantering av
myndighetsdokument så måste också hänsyn tas till att inte avslöja sekretessbelagda uppgifter varpå en diskussion om sekretess är behövligt. Enligt 6 kap. 6 § Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) så skall myndigheten ge enskilda tillfälle att själva använda tekniska hjälpmedel som myndigheter förfogar över, för automatiserad behandling av handlingar som anses offentliga hos myndigheten.127
Vi har inför detta arbete själva inhämtat dokumenten via Kriminalvårdens interna intranät. Vid en sådan hantering finns det risk för meddelandebrott enligt 5 kap. 4§ 2 st. yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ifall uppgifterna inte är tillgänglig för alla, eller om handlingen är tillhandahållen utan myndighetens förbehåll vid dess utlämnande. Samma agerande anses som ett tryckfrihetsbrott utifrån 7 kap. 20 § 1 st YGL.128 Likväl kan agerandet hamna under sekretessbrott enligt 13 kap. 4§
OSL129 Det finns därmed mycket underlag som vägleder hanteringen av interna
dokument, så att ingen lag bryts.
Våra dokument är diarieförda och beslutsdokument samt skapta av myndigheten Kriminalvården, varpå tryckfrihetsförordningen gäller avseende dokumenttyp och tillgång. Samma information som presenteras i våra dokument, presenteras på Kriminalvårdens hemsida, dock i annat format, och därmed anser vi att uppgifter i vår studie faller under allmän handling.130
4.4 Metoddiskussion
Vi valde en kritisk diskursanalys som metod för att vi ansåg att den metoden var bäst lämpad för att hjälpa oss skapa en uppfattning om vilken verklighetsuppfattning som redogörs i dokumenten. Den har hjälpt oss att verkligen gå ner i djupet i våra analyser, och metoden har även gjort det möjligt för oss att kunna analysera materialet från olika infallsvinklar. Inom den kritiska diskursanalysen ser man till språkbruket i en text, och vi har valt den kritiska inriktningen. Det vi eftersöker med vår metod är de språkliga mönster som sätter gränser i medarbetarnas sätt att tänka och handla. Vi har i vår analys utgått från tre
126 SFS nr: 1949:105 Tryckfrihetsförordningen. 127 SFS nr: 2009:400 Offentlighet & sekretesslag. 128 SFS nr: 1991:1469 Yttrandefrihetsgrundlag. 129 SFS nr: 2009:400 Offentlighet & sekretesslag.
perspektiv, vilka är modalitet, transitivitet och den socialt konstituerande praktiken. Dessa tre perspektiv ämnar till att fånga upp hur starkt något påstås samt hur ett påstående eller en tolkning framställs som objektiv, självklar och/eller sann, samt perspektivvalet och slutligen ”vad vi säger och vad vi gör”.
Positiva aspekter av den valda metoden är att vi har haft tydliga gränser för vad som skall analyseras och vad som inte skall analyseras. Vidare har det varit positivt att kunna använda sig utav en modell när man analyserar materialet, då det skapar struktur och ordning. Negativa aspekter av den valda metoden är att det är en tidskrävande metod som innebär att man måste studera texten flertalet gånger för att kunna synliggöra de olika perspektiven.
Vi uppfattar metoden som lämplig utifrån det syfte vi har valt och anser att metoden ger fler positiva aspekter än negativa. En möjlighet om det funnits en längre tidsram för studien, så skulle det kunnat gett oss möjlighet att dels analysera mer material eller använda oss utav en mixad metod och därmed exempelvis komplettera med kvalitativa intervjuer.
4.4.1 Diskussion om vår metodologiska utgångspunkt
Vår uppsats tar sin utgångspunkt i en socialkonstruktivistisk forskningsprocess genom att studera epistemologisk konstruktivism. Epistemologisk konstruktivism ämnar förklara hur kunskap konstrueras, och att kunskap inte skall ses som en spegelbild av verkligheten. Genom ett konstruktivistiskt perspektiv på en organisation kan man genom en analys av texter och språkbruk bilda sig en uppfattning om vad en organisation gör, framför vad den säger att den gör. Vi har resonerat kring olika metodologiska utgångspunkter, men anser att ett epistemologiskt konstruktivistiskt perspektiv är det som är mest gynnsamt i vår studie, där vi försöker öka kunskapen om organisationskommunikation som redskap i en förändringsprocess. Positiva aspekter av att använda sig utav ett sådant perspektiv är att det gör det lättare att arbeta med ett textmaterial om man har en förutbestämd infallsvinkel, tydlig metodologisk modell och en ansats som är väl avvägd. Detta då det synliggör om man som forskare går för tunt eller för djupt i en analys.
4.4.2 Diskussion om vår textanalys
En textanalys har både fördelar och nackdelar, först och främst när man arbetar med en textanalys behöver man reflektera om det skriftliga materialet är trovärdigt. I vår studie har vi använt oss utav två statliga dokument som båda har datering och ärendenummer. Beslutsunderlaget har en signatur och dokumentet innehar rätt sidhuvud. Detta i samband med att vi har fått tillgång till dessa dokument genom kriminalvårdens intranät gör så att vi bedömer dokumenten som primärkällor. Fördelar med skriftligt material är att det är lättare att få tillgång till en stor mängd data i jämförelse med att t.ex. genomföra intervjuer och få informanter som är villiga att dedikerade, både med tid och energi. Nackdelar med skriftligt material skulle kunna vara att man sällan kan uppfatta vart skribenten befann sig när dokumentet skapades, det kan även vara svårt att avgöra trovärdigheten.
Med ovanstående i åtanke, upplever vi att en diskursanalys har varit det bästa sättet för oss att kunna uppfylla studiens syfte, även om andra metoder kunde ha använts. 4.4.3 Validitet & reliabilitet
Ett särskilt stycke tillskrivs för beskrivning och hantering av validitet och reliabilitet. Validitet innebär hur väl som en studie har systematik i sitt
analysverktyg. Systematiskt mätfel innebär att studien överskattar omfattningen av det fenomen som den ämnar undersöka, beskriva och presentera. Som exempel på vad som är ett systematiskt mätfel, skulle det kunna vara ”att allmänna val är detsamma som demokratiska val”, detta då flertalet val kan vara riggade. Mätningen blir systematiskt missvisande. När resultatet från en mätning ter sig skiftande så blir mätningen osystematiskt. Vid en god reliabilitet så förekommer ett konsekvent resultat oavsett av vem som utför mätningen, eller när mätning görs.131 Det innebär
att det skall finnas en möjlighet för läsaren, att med samma material, kunna urskilja samma resultat under samma förutsättningar – intersubjektivitet.132 Det måste
därmed finnas en transparens d.v.s. genomskinlighet i resultatbedömningen, som då kan understryka studiens resonemang och argumentation.
Våra analysobjekt är två dokument med inriktning beredskapsplatser vilket är ett specifikt ämne vid ett specifikt datum, den 1 april 2018 och vid en specifik händelse – ny lagstiftning. Vi har i vår analys använt kritisk diskursanalys med en epistemologisk konstruktivistisk analysmodell vars syfte är att fånga modalitet, transitivitet och social praktik. Vi hoppas därmed att fånga en konstruerad verklighet som kommuniceras till Kriminalvårdens anställda kring beredskapsplatser. Vi har endast valt stycken i dokumenten som diskuterar beredskapsplatser och endast tittat på meningsuppbyggnaden. Vi har vidare analyserat dokumenten och jämfört med våra teorier med inställningen att pröva empirin mot teorin dvs. hypotetisk-abduktivt prövning. Det finns alltid en risk med tolkning men vår förhoppning är att visa upp en systematik i vår analys som kan replikeras. Vidare i vår resultatdiskussion, försöker vi inta en opartisk inställning till vårt resultat där fördelar som nackdelar med både vår analys som vårt resultat diskuteras i ljuset av andra lämpliga metoder, resultat. Vi anser därmed att studien har god validitet och reliabilitet.
131 Teorell, & Svensson, Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod, s 55–57. 132 Teorell, & Svensson, Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod, s 280.