Tjänstemannens kunskap om de statliga principerna

Den andra delen av den empiriska undersökningen handlar om den befintliga kunskapen om de statliga principerna och Migrationsverkets värdeord bland de intervjuade. Enligt

undersökningens resultat råder det en svag kunskap om de statliga principerna. Dessutom önskas det utbildningsinsatser. En av de assistenter som intervjuades utryckte detta specifikt och menade att en utbildning bör erbjudas redan innan man börjar arbetet på myndigheten.

Regeringen har som projekt inför framtiden att skapa en förvaltning som byggs på tillit och som innebär att förvaltningen måste leva upp till sina egna principer. För detta har regeringen fattat ett beslut att ge Tillitsdelegationen i uppdrag att införa en obligatorisk

introduktionsutbildning för statligt anställda med deadline i maj innevarande år. Detta kommer inte som en överraskning då man har kommit fram till att den nuvarande styrningen (New Public Management) av förvaltningsverksamheter inte lever upp till demokratins krav och att det dessutom finns bristande kunskap kring principer och regler. Jag anser att

introduktionsutbildning med fokus på den statliga värdegrunden är en bra insats men som jag tidigare exemplifierat finns det fortfarande frågetecken kring de konflikter som uppstår mellan principer. Dessa konflikter handlar ofta om prioriteringar och etiska dilemman och behöver ytterligare förstärkning genom en yrkesetik.

Jag tycker att man kan komma ännu närmare tjänstemännen i den viktiga roll som de har och framhäva deras behov av att vara sedda som människor som har en egenetik, där

människovärdet spelar en oerhört viktig roll i utförandet av deras arbete. När tjänstemännens egna värderingar kommer i konflikt med lagstiftningen eller politiken som regeringen beslutar om är det viktigt att reflektera kring detta. Det är även betydelsefullt att inte tysta ner

tjänstemännens röst. Dessutom spelar respekten för mänskliga rättigheter en avgörande roll i detta därför att de ”vårdar och utvecklar den statstjänstemannens roll som kanske allt för ofta

47

tas för givet”62 så som Lena Marcusson påstår i sin artikel i Mänskliga rättigheter i det

offentliga Sverige.

Göran Collste presenterar den vanliga indelningen av etik i två huvudtyper. Den ena handlar om att göra rätt och kallas för handlingsetik. Den andra handlar om att vara god och kallas för dygdetik. Dessa två etiktyper utesluter inte varandra utan kompletterar varandra.

Jag föreslår en tredje typ av yrkesetik. Det som är speciellt med denna yrkesetik är det faktum att den är tänkt för statsanställda, det vill säga för de tjänstemän som representerar staten. Som statsanställd möter man människor som oavsett rättsligt status innehar rättigheter. Dessa människor har dessa rättigheter i kraft av att de är en människa. Det är då viktigt som statstjänsteman att förstå vad det betyder att respektera andras rättigheter, det vill säga vad detta innebär. Som tjänsteman måste man respektera mänskliga rättigheter och

människovärdet och detta är en skyldighet.

När moralen framstår som något oklart i ett pluralistiskt samhälle är mänskliga rättigheter genom sitt ursprung i människovärdet nyckeln till att ändra människors attityd och börja reagera på orättvisor. Att lyfta upp den moraliska dimensionen hos rättigheterna skulle kunna vara en möjlig väg mot en bättre hantering av konflikter av olika slag. Både Habermas och Benhabib förespråkar ett framhävande av människovärdet och dess viktiga roll i den globala ordningen.

När det gäller Migrationsverkets tillgång till etiska diskussioner finns det en grupp av experter som svarar på etiska dilemman som heter Etiska Rådet samt en bemötandeombudsman som tar emot klagomål. Etiska rådet får frågor endast av generaldirektören, som begär att Etiska Rådet ska yttra sig. Rådet svarar med ett skriftligt svar. Frågor och svar publiceras på

Migrationsverkets webbplats. Bemötandeombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från sökande samt utbildar Migrationsverkets tjänstemän. Linnea Marcusson och Konstantin Marcheridis har skrivit i en studie om kunskapen kring det etiska rådet. Enligt studiens empiriska undersökning framgår att av de fyra intervjuade tjänstemän som arbetade på Migrationsverkets asylenhet var det endast en som kände till det Etiska Rådets arbete och detta eftersom en av medlemmarna i Etiska Rådet hade kontoret i anslutning till

48

tjänstemannens enhet. Denna bristande kunskap om Etiska Rådet var påfallande, trots att detta råd har funnits sedan 2004. ⁶³

Elena Namli talar om en maktobalans och en kultur inom den offentliga förvaltningen som bör genomsyras av de grundläggande demokratiska principerna. Hon talar om en maktanalys som ett effektivt instrument där samhällsmedlemmarna och deras situationer bör vara i centrum av analysen. Genom att implementera de grundläggande principerna och söka upp modeller som passar enskilda verksamheter är det möjligt att tillsammans med tjänstemännen diskutera hur dessa normer ska praktiseras. Därmed behövs det inte några nya dokument då de statliga principerna finns fastställda i grundlagen. Namli är även emot att anlita konsulter som saknar den kompetens som behövs för att diskutera värdegrund eller rättigheter. ⁶⁴Jag håller med här och kan även tilläga att sådana konsulter torde sakna kännedom om de speciella etiska problem som förekommer inom Migrationsverket.

”En legitim modern förvaltning handlar om att leva upp till statens åtaganden inom mänskliga rättigheter.”⁶⁵ Enligt Elena Namli är respekten för människovärdet och ambitionen att

behandla alla människor som jämlikar och med respekt en grundläggande uppgift för de statliga myndigheterna.⁶⁶

Jag håller med Namli i det mesta förutom detta att de grundläggande principerna, det vill säga de statliga principerna, är tillräckliga för att försäkra den offentliga förvaltningens kvalitet. Jag anser att en rättighetsbaserad yrkesetik är ett mer komplett stödpaket med tanke på den styrningsform som råder på myndighetsnivå och som fortfarande fokuserar på

ekonomivärdena (effektivitet och produktivitet). Den rådande inkompetensen och okunskapen kring den statliga värdegrunden, som även Namli nämner ovan, samt saknaden av etiska diskussionsforum, som Lundquist bekymrar sig över, och som tydligt bevisas i den empiriska delen är betydande skäl (bland andra) för mig att hävda att en yrkesetik är ett steg i rätt riktning. Att kartlägga dilemman som kan uppstå och klargöra olika strategier för att visa civilkurage är något som behöver finnas till hands för varje statsanställd. För att höja kunskapen kring deras arbete och dess koppling med mänskliga rättigheter, vikten av deras roll i arbetet, för att komma till insikt och sedan ta ansvar, behöver tjänstemännen tydliga regler och instrument att arbeta med. En förankring i mänskliga rättigheter och

63Jacobsson, Linnea. Marcheridis, Konstantin ”Att handlägga människoöden En studie i hjälpmedel i etiskt arbete på Migrationsverket” 2012, s. 31–32

64 Lind, Anna-Sara. Namli, Elena. Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige, s.73

65 Lind. Anna- Sara, Namli, Elena, s. 73

49

människovärdet anser jag nödvändigt. Det krävs tydliga regler för att tjänstemännen ska kunna välja mellan de moraliska krav som uppstår i och med en konflikt. Mänskliga rättigheter och människovärdet bör genomsyra dessa.

50

Referenser:

Bengtsson, Hans. Offentlig förvaltning, att arbeta i demokratins tjänst, Gleerup, Malmö, 2012 Benhabib, Seyla. The rights of others, aliens, residents and citizens New York: Cambridge University Press, Cambridge, 2004

Carens, Joseph H. The ethics of immigration, Oxford University Press, New York, 2015 Collste, Göran. Inledning till etiken, Studentlitteratur, Lund, 2019

Habermas Jürgen. “The concept of Human Dignity and the realistic utopia of Human Rights” Artikel i Coradetti, Claudio. Philosophical Dimensions of Human Rights, Springer,

Dordrecht, 2012

Jacobsson, Linnea. Marcheridis, Konstantin “Att handlägga människoöden En studie i hjälpmedel i etiskt arbete på Migrationsverket” Lund 2012

Lind, Anna-Sara. Namli, Elena. Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige, Studentlitteratur, Lund, 2017

Lundquist, Lennart. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och vårt offentliga etos. Studentlitteratur. Lund. 1998

Markusson, Lena, Offentligrättsliga principer, Iustus, Uppsala. 2017

Namli, Elena, Human rights as ethics, politics and law, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala, 2014

Webbsidor:

Migrationsverket Handbok i migrationsärende - Handläggning av återvändandeärenden (Uppdaterad 2019-01-08)

www.migrationsverket.se/om - migrationsverket/vart-uppdrag/mänskliga-rättigheter.html

Verksamhetsstrategi 2019 - 2021, Utfärdad av Migrationsverket Generaldirektör, 2019-09-01 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016752-om-tillfalliga-begransningar-av_sfs-2016-752

51 Bilagor:

Bilaga 1- migrationsverket.se