Jim: Ja, men kolla här, om vi tänker så… Om vi ska liksom förklara varför, åka mycket mindre flyg, förklarar vi inte varför vi vill att man ska åka mindre flyg.
Tilde: Men då får du skriva för att det kommer bli mindre… Jim: Avgaserna…
Tilde: … Avgaser.
Jim: … Och värmen studsar mot ozonlagret som studsar tillbaka till isen så den smälter.
Isabella: Nej.
Wilma: Asså, man fattar ingenting av vad du säger. Isabella: Nej.
Jim: Nej, men vadå?
Isabella: Asså, dom som lyssnar kommer tycka det är… Jim: Ja, men, asså, liksom, kan du inte skriva för att det släpps väldigt mycket avgaser ur flygplan.
Isabella: Ja.
Wilma: Man använder mycket bensin till flyg så därför ska vi min- ska det för att avgaserna… det är ändå högt upp i luften.
Tilde: Ja, och då kommer det nära. Wilma: Och det sprids ju överallt då.
Tilde: Men asså, tåg dom måste va rätt så miljövänliga. Isabella: Ja.
Tilde: Eftersom det inte kommer ut avgaser utan bara elektricitet. Wilma: Men dom går inte på elektricitet. Jo, det gör dom.
Tilde: Jo, det gör dom. Isabella: Ja.
Wilma: Men inte dom förra, dom va tut-tut kol. Isabella: Ja.
Tilde: Ja, men dom moderna tågen går på elektricitet. (Geijer 3)
60 Se till att lyssna på oss!
Diskussionerna speglar av barnens vardagsliv, om hur de vill berätta om sig själva och om sina värderingar. Men även kunskaper inom olika ämnen visar sig. I förra avsnittet kunde vi läsa om att Nova, Love, Olof och Hanna hade viss insikt i svårigheterna med att lagstifta om människors fruktätande (vilket man som vuxen bara kan instämma i). I dialogen ovan använder sig Jim, Tilde, Isabella och Wilma av naturveten- skapliga kunskaper för att förhålla sig till problemet. De diskuterar komplexa samband som rör ozonskikt, klimatför- ändringar, spridning av avgaser i atmosfären och olika tran- sportmedels energiförbrukning. Gruppen försöker få ihop hur växthusgaser och klimatförändringen hänger ihop. De har klart för sig att flyg påverkar den globala uppvärmningen i högre omfattning än tåg. Men det råder en viss begreppsför- virring och kunskapen som framträder är inte helt korrekt. Vad som är intressant här är att de använder de naturveten-
skapliga kunskaper som finns tillgängliga inom gruppen för att lösa problemet med transporter. Samtidigt är de invol- verade i ett samtal där de faller varandra i talet och bygger vidare på varandras
yttranden.
Ett annat exempel på användning av naturvetenskapliga kunskaper kommer från Segevångskolan, när Johanna gör ett inlägg i diskussionen:
Johanna: Men det värsta är att vi släpper ut avgaser, asså då förstörs träden. Och när träden förstörs då kan inte vi andas, för det är träden som ger oss syre. (Segevång 2)
Johannas inlägg som kommer från en längre dialog visar att hon ser samband mellan avgaser, träd, syreproduktion och andning. Den naturvetenskapliga kunskap som hon använder här har hon sannolikt tillägnat sig under skoltid. Samma typ av resonemang kommer tillbaka i följande diskussion om träd och pappersproduktion:
Mostafa: Eller det är egentligen just träden som släpper ut… egentligen är det träden som ger oss luft. Så ju mer man hugger av träden, desto mindre luft får vi.
Loke: Och det är… Och det är inte så viktigt med papper, egentligen. Om man tänker på det…
Mostafa: Inte lika viktigt som miljön.
Loke: Precis… Det är inte lika viktigt med miljön, som ett par pap- per… Dom lever inte papprena, direkt.
Fatih: Hur skulle vi kunna skriva? På marken? Loke: … Men det är inte lika viktigt…
Mostafa: … Som miljön. Loke: Exakt!
Mostafa: Miljön är mycket viktigare!
Loke: Om miljön försvinner, dör vi. Om miljön blir dålig så dör vi… Mostafa: … Om miljön försvinner, försvinner vi…
Loke: … Papperna är inte lika viktiga. Om papperna försvinner så dör vi inte… Det är bara att vi inte kan skriva brev…
Mostafa: Om träden försvinner dör vi! För vi får luften av träden… Luften ger oss… Träden ger oss luft!
Loke: Precis! (Segevång 1)
Det här resonemanget handlar om en av de mest grund- läggande reaktionerna, det vill säga fotosyntesen. Det märks att Mostafa, Loke och Fatih använder sin kunskap om foto- syntesen för att föra ett resonemang och komma fram till att gröna växter är en förutsättning för mänskligt liv på jorden. De fortsätter lite senare med att tala om vad man kan göra för att minska utsläpp av avgaser från biltrafik:
Mostafa: … Och inte göra det… Och låta Vägverket sänka hastigheten på exakt alla gator och vägar. Exakt alla.
Loke: Fast om det är… man kör långsammare så tar det längre tid, borde det inte ta lika mycket avgaser som när man kör lite som när man kör snabbt? /---/
Fredric: Man ska inte köra fort på gatorna, annars släpper man för mycket ut avgaser.
Loke: Men om man kör långsamt tar det bara längre tid. Fredric: Ja, men det går inte ut lika mycket.
Fatih: Ja, att vi ska… /---/
Loke: Det är också bra om man inte kör alls. För när man kör långsamt, så blir det ju lika långt som när man kör snabbt… Mostafa: … Ju långsammare man kör, desto… renare blir miljön. Loke: Men ändå, man kör lika långt. Alltså blir det lika mycket, bara att man kör långsamt och man släpper ut mindre per minut och så…
Mostafa: Till exempel, nån ska till jobbet kvart över sju. Han måste vara framme klockan åtta, han kör för fort, det tar 45 minuter då kan han gå, om man ska tänka på miljön så ska man köra långsammare, då kan man gå ut mycket tidigare än vad man brukar, då kommer man… då kommer man till jobbet lika, samma… Då kommer man inte för sent om man kört
långsammare…
Loke: Men det blir ändå lika långt! Avgaserna kommer ändå ut. Och det kommer ut lika mycket, bara att man kör långsammare och det kommer ut mindre i taget… När man kör snabbt kanske det kommer ut… så mycket… Och sen när man kör lång-
sammare så kommer det bara mindre ut… Men man kör ändå lika långt, och det kommer ändå ut lika mycket.
(Segevång 1)
Ja, vad har hastigheten för betydelse? Förbrukas det mer energi om man kör i hög hastighet än när man kör i låg hastighet? Uppfattningen i gruppen är att när man kör bilen i höga hastigheter så förbrukas mer energi. När de talar om hastighetens betydelse för energiförbrukningen kommer de fram till, efter ett logiskt resonemang, att det är sträckan som är avgörande. De har inte kunskap om att luftmotståendet ökar med kvadraten på hastigheten. Men det har å andra sidan inte många vuxna heller. Samma resonemang och slut-
ledningar som tioåringarna har kan höras när vuxna talar om hastighet och utsläpp.
Några grupper jämför bilens utsläpp med flygplans:
64 Se till att lyssna på oss!
Oliver: Jag tycker att tvåan är bra för att då förminskar man ju jättemycket avgaser och så, så det blir mindre… avgaser, så att inte… de stora isarna smälter.
Thea: Men… då gör man typ inte så mycket.
Linnea: Nä, och jag tycker förslag ett, att liksom, det gör inte heller så mycket avgaser.
Alva: Jag tycker också ettan.
Thea: Men det är ju inte… så lång bit. Jag menar, det minskar ju inte så jättemycket. (Djupadal 4)
Ida: Och så nu – eller om detta går då får man bara åka en gång. Men sen kan man ju åka bil.
Olle: Men bilen släpper kanske ut lika mycket på två veckor som ett flygplan till Spanien kanske. Om man kör till jobbet och lämnar barnen det tar en halvtimme per dag, och sen till träning, det tar tio minuter. Då blir det kanske bara 50 minuter per dag. Och till Åre kan man ju åka med tåg nu, utan att behöva byta. Ida: Härifrån till Sälen kan man ju köra bil, men det är ju inte bra. Ojsan! (Djupadal 5)
Samtalet går ut på hur mycket koldioxid ett par veckors bilkörande innebär i förhållande till en flygresa till Spanien. Är det möjligt att minska utsläppen i vardagen så att man kan kosta på sig en längre utlandsresa.
Följande citat är utdrag ur en lång diskussion mellan Viktoria, Bassam, Sofia och Ebba angående möjligheten att ersätta bensindrivna bilar med elbilar:
Viktoria: Ja! Varför skulle man inte kunna ha elbilar, elflygplan… Då är det ju inga kolutsläpp!
Bassam: … Elbilar finns redan… Sofia: … Nämen batteri.
Viktoria: Nämen batteri, det var ju det jag sa… eeh… Ja, man kan cykla… Men då till exempel kan man sätta på natten.
Ebba: Jag har börjat gå till stan.
Sofia: Ska vi cykla till ett annat land då?
Viktoria: Nä, men man kan ha, till exempel en bensinmack, men det är inte bensin det är el.
Ebba … En elmack.
Viktoria: … En elmack, så stoppar man in och laddar. Och så borde alla få ha en sån i sitt hem.
Sofia: Man ska förbjuda bensinbilar.
Bassam: Vadå, ska vi byta ut våra bilar till en sån bil?
Viktoria: Nämen det behövs ju inte, man tar bort den tanken och sätter in elbatteri som man laddar varje natt.
Sofia: Då kostar det ju pengar? Om man ska laga den bilen? Viktoria: Ja. Men det är ju inget kolutsläpp, det blir ju bättre för miljön. Men det kostar ju bara pengar i början när man… det tar ju på räkningen, men man laddar ju inte hela tiden, man kopplar ju av när man inte ska laddas, så ska man ha en liten sån så att man kan ladda. /---/
Bassam: Batterierna… Om det regnar då kommer ju… om det går på el, då kommer ju fan hela bilen att explodera.
Viktoria: Varför det?
Bassam: Elektricitet tål ju inte vatten ju. Viktoria: Vadå, tål inte vatten?
Ebba: … Oj, när det regnar, man får ha ett sånt stort paraply över hela bilen.
Bassam: Som den lampan, den tål ju inte vatten. Om jag hade hällt vatten över den lampan där hade den inte funkat.
Viktoria: Jag vet, om man går med paraply till skolan, eller till kompisar eller…
Bassam: Ja, men om man ska åka bil, elbil, och det regnar. Viktoria: Det finns faktiskt en viss el som kan tåla vatten.
Bassam: Asså, om det regnar och man har batteriet, då går hela batteriet i sönder.
Ebba: Som en elektrisk ål, den är ju i vatten!?
Viktoria: Ja!… Varför skulle man inte kunna använda dens energi? Man trycker ut livet, eller trycker ut energin… Bassam: Men då har vi ju inga ålar kvar?
Viktoria: Jamen, vem äter en elektrisk ål? Ebba: … Det kan göra ont, ajajaj.
Viktoria: Därför är det bättre att man…
Bassam: Man dödar ju den sen så kan den ju inte göra så… Steker den och sånt. (Bäckagård 2)
Här ser man svårigheten för eleverna att sortera i sina kunskaper. De har fragmentariska kunskaper om
elektricitet – det är bra med elbilar, el kostar pengar, det är inte bra att ha elektriska saker i vatten, det finns elektriska ålar (som simmar i vatten…). Samtidigt har barnen, genom sin diskussion, börjat reda ut vissa begrepp. Vi menar att här har en intressant lärprocess startat, som kan ligga till grund för kunskapssökning och bredare förståelse.