Jag kommer växla mellan att återge och analysera empiri i form av transkript med och utan infogade bilder och bildserier liknande den tecknande seriens format. Detta är ett försök att hitta former för att synliggöra hur förkroppsli-gade handlingar och det talade sekventiellt samordnas, både hur en enskild deltagare gör och hur deltagare samordnar sig med varandra. Nu kommer jag att med ord och bild förklara hur analysen i bildserier resp. transkript ska läsas.
Hur man definierar något som en tecknad serie menar serieforskaren He-lena Magnusson (2005) att det finns olika sätt att se på. Jag väljer här att utgå från vad Magnusson (2005) framhåller som utmärkande drag för teck-nade serier, att den är en överblickbar sekvens av bilder som har ett tids-mässigt förhållande till varandra. De huvudsakliga beståndsdelarna i serien är ”bild, text och yta” (Magnusson, 2005, s. 30). Dessa delar använder jag mig av när jag i analysen transkriberat film till tecknade bilder som satts samman med text till bildserier. Seriens yta är det område där text och bild är sammansatt till en bildserie på en boks yta.
Även i mina mer traditionella transkript är bildytan betydelsebärande.
Transkriptets bildyta ska förstås som en enhet där text, bild och andra sym-bolers placering och färg har betydelse för hur man läser framför allt tempo-ralitet.
43 Bild II Exempel på samma excerpt återgivet som transkript och bildserie I bild II visas hur samma del av en excerpt ser ut som transkript i tradition-ellt samtalsanalytiskt format och som bildserie. I transkripten ovan framträ-der att verbala handlingar bara görs av pedagogen Maria. De små barnens deltagande görs i huvudsak med olika förkroppsligade handlingar. I bildse-rien har jag visat hur och att barnens handlingar samordnas med pedagogens tal. Här visas att i bilderna blir det tydligare än vad barnen gör, hur de rör sig och vart åt de tittar.
Stillbilder, frame grabs ur filmen är ögonblick i filmen frysta i tiden. När dessa bilder sätts samman som bildserier ger den tecknade seriens format möjlighet att i bildövergången, dvs. det som läsaren tolkar mellan rutorna (Magnusson, 2005) visa temporalitet och sekventialitet. I bildserier och ge-nom det underförstådda gege-nom bildövergången kan man visa hur interaktion görs handling efter handling, talad så väl som förkroppsligad. Med seriefor-matet utnyttjas läsarens kunskap, medveten eller omedveten, om bildkon-ventioner. Exempel på bildkonventioner en västerländsk läsare använder är:
att rutorna läses från vänster till höger, hur och att man kan se perspektiv, avstånd och rörelse i en bild, att man förstår att någon är i rörelse genom hur de avbildas osv. Genom att göra bildserier med element ur både samtalsana-lytisk konvention kombinerat med teckningar från stillbilder är mitt mål att göra representationer av de mycket detaljerade analyserna som gjorts av excerpter ur filmerna.
I den kommande texten är excerpt och bilder numrerade i enlighet med-följande:
kanten av bildfältet. Detta gör att själva framställandet av bilder är en del av analysen och att en bild i ett transkript är en del av analysen i sig (jmf Goodwin, 1994; Melander, 2009).
Transkript och bildserier
Jag kommer växla mellan att återge och analysera empiri i form av transkript med och utan infogade bilder och bildserier liknande den tecknande seriens format. Detta är försök att hitta former för att synliggöra hur förkroppsligade handlingar och det talade sekventiellt samordnas, både hur en enskild delta-gare gör och hur deltadelta-gare samordnar sig med varandra. Nu kommer jag att med ord och bild förklara hur analysen i bildserier resp. transkript ska läsas.
Hur man definierar något som en tecknad serie menar serieforskaren He-lena Magnusson (2005) att det finns olika sätt att se på. Jag väljer här att utgå från vad Magnusson (2005) framhåller som utmärkande drag för teck-nade serier, att den är en överblickbar sekvens av bilder som har ett tids-mässigt förhållande till varandra. De huvudsakliga beståndsdelarna i serien är ”bild, text och yta” (Magnusson, 2005, s. 30). Dessa delar använder jag mig av när jag i analysen transkriberat film till tecknade bilder som satts samman med text till bildserier. Seriens yta är det område där text och bild är sammansatt till en bildserie på en boks yta.
Även i mina mer traditionella transkript är bildytan betydelsebärande.
Transkriptets bildyta ska förstås som en enhet där text, bild och andra sym-bolers placering och färg har betydelse för hur man läser framför allt tempo-ralitet.
Bild II Exempel på samma excerpt återgivet som transkript och bildserie
Maria: nä det där e Almas plats Oskar ()
44 numrering oavsett i vilken form det visas.
När samma transkript visas flera gånger används svart text och bild för det som står i fokus för analysen och grått för övrigt i transkripten (se tran-skriptionsnyckel bilaga 6). Detta sätt att använda svart och grått är till för att underlätta för läsaren att följa analysen av interaktion med deltagande av många personer samtidigt.
Alla bilder oavsett vad de föreställer eller har för funktion är numrerade med löpande numrering med romerska siffror.
41 I bild II visas hur samma del av en excerpt ser ut som transkript i tradition-ellt samtalsanalytiskt format och som bildserie. I transkripten ovan framträ-der att verbala handlingar bara görs av pedagogen Maria. De små barnens deltagande görs i huvudsak med olika förkroppsligade handlingar. I bildse-rien har jag visat hur och att barnens handlingar samordnas med pedagogens tal. Här visas att i bilderna blir det tydligare än vad barnen gör, hur de rör sig och vart åt de tittar.
Stillbilder, frame grabs ur filmen är ögonblick i filmen frysta i tiden. När dessa bilder sätts samman som bildserier ger den tecknade seriens format möjlighet att i bildövergången, dvs. det som läsaren tolkar mellan rutorna (Magnusson, 2005) visa temporalitet och sekventialitet. I bildserier och ge-nom det underförstådda gege-nom bildövergången kan man visa hur interaktion görs handling efter handling, talad så väl som förkroppsligad. Med seriefor-matet utnyttjas läsarens kunskap, medveten eller omedveten, om bildkon-ventioner. Exempel på bildkonventioner en västerländsk läsare använder är:
att rutorna läses från vänster till höger, hur och att man kan se perspektiv, avstånd och rörelse i en bild, att man förstår att någon är i rörelse genom hur de avbildas osv. Genom att göra bildserier med element ur både samtalsana-lytisk konvention kombinerat med teckningar från stillbilder är mitt mål att göra representationer av de mycket detaljerade analyserna som gjorts av excerpter ur filmerna.
I den kommande texten är excerpt och bilder numrerade i enlighet med-följande: numrering oavsett i vilken form det visas.
När samma transkript visas flera gånger används svart text och bild för det som står i fokus för analysen och grått för övrigt i transkripten (se tran-skriptionsnyckel). Detta sätt att använda svart och grått är till för att under-lätta för läsaren att följa analysen av interaktion med deltagande av många personer samtidigt.
Alla bilder oavsett vad de föreställer eller har för funktion är numrerade inom kapitlet med löpande numrering med romerska siffror.
45