Efter uppsatsens färdigställande offentliggjordes i media att Triangelfi lm tillsammans med S/S Fladen Film och Atlantic Film köper Sandrew Metronomes biografkedja på 22 biografer med 89 salonger i 15 städer. Det inbördes ägandeförhållandet blir Atlantic Film 60%, S/S Fladen Film 20,6% och Triangelfi lm 19,4%. Röstmässigt sätt har de tre parterna dock en tredjedel var. Sandrews biografförsäljning gav upphov till stora diskussioner i framförallt media då SF Bio lagt ett bud på 100 miljoner för biografkedjan. Affären anmäldes till konkurrensverket vilka efter utredning kom fram till att SF Bio skulle få allt för stor dominans på biografmarknaden om affären genomfördes och gick därför vidare med ärendet till Stockholms tingsrätt. Under tiden för utredningen drog SF Bio tillbaka sitt bud för att ge Sandrew Metronome en möjlighet att hitta andra intressenter. Triangelfi lms bud på biografkedjan var 56 miljoner, cirka hälften av vad SF Bio erbjöd. Anledningen till att affären genomfördes så snabbt var säkerligen att en rättsprocess med SF Bio som köpare skulle dra ut på tiden och orsaka Sandrew Metronome större ekonomiska problem.
Att Triangelfi lm nu tar över biografkedjan får ses som positivt för aktörssituationen på biografmarknaden. Det innebär att det fortfarande fi nns två starka aktörer i storstäderna vilka konkurrerar om fi lmsättningen. Om affären genomförts med SF Bio hade dessa fått en i det närmsta monopolsituation i landets största städer. Alternativet för Sandrew Metronome att fortsätta biografdriften, trots årliga förluster, hade kunnat leda till att hela biografkedjan gått omkull vilket också lett till att SF Bio blivit den dominerande aktören då konkurrenten helt enkelt försvunnit.
Men att köpa en biografkedja innebär inte att förlust vänds till vinst per automatik. Triangelfi lm och dess partners står nu inför en tuff utmaning att få biograferna att locka fl er besökare och vända de röda siffrorna i bokslutet till positivt resultat. För att detta ska vara möjligt måste riskkapital till, åtminstonde de första åren, för att rusta upp delar av biografparken samt att hitta nya nischer för biograferna, både vad gäller fi lmsättning och aktiviteter utöver fi lmvisningarna.
Att köpet skulle påskynda digitalbioutvecklingen är föga troligt. Än så länge handlar det om alltför stora investeringar i teknik och försumbart utbud. Dessutom lär Triangelfi lm knappast ha problem med att få huvudprodukten, (analog) fi lm, till sina nya biografer. De stora amerikanska bolagsdirektörerna har genomlidigt en svettig period sedan SF Bio offentliggjorde sitt bud på Sandrews. Utsikten att en enda fi lmsättare skulle styra fi lmutbudet i Sverige är inget bolagen tänker riskera igen. Därför lär nog fi lmtillgången,
9.2 Gestaltande arbete Calle Lager fi xar fi lmen
I examensarbetet ingår även ett gestaltande moment som ska ha en koppling till uppsatsens ämne. Då uppsatsen Film är bäst på bio och bio är bäst på fi lm. – Kommer
digitaliseringen att förändra biografen? behandlar biografens tekniska utveckling,
både dåtida och kommande, känns det naturligt att i det gestaltande momentet göra en upptäcktsfärd i främst biografens maskinrum men även i biografen i övrigt. Ämnet känns än mer angeläget då den beprövade analoga biograftekniken inom en överskådlig framtid kommer att ersättas med digital teknik. Våra ciceroner för detta är biografmaskinist Rut, kallad Filmrutan av sina vänner, och Calle Lager, en fi lmälskande och nyfi ken åttaåring. Gestaltningens form består av en barnbok illustrerade med foto och med barn i sju till åttaårsåldern som främsta målgrupp. Boken är skriven tillsammans med Eva Lindfors, läromedelsförfattare samt ordförande i Landskrona Filmstudio.
Idén att göra en barnbok om Calle Lager fi xar fi lmen har vi funderat på under något års tid. Upprinnelsen till idén var att vi lagt märke till hur barn som besöker biografen oftast fascineras över den lilla gluggen längst bak i biosalongen och hur ljusstrålen därifrån kan bli en så stor bild framme på fi lmduken. Då barnen ibland fått glimta in i maskinrummet uttrycks alltid samma förvåning över de stora fi lmhjulen och den stora fi lmprojektorn. Barnböcker om olika yrkeskategorier är inget ovanligt. Kalle möter Lokföraren eller
Kalle får köra bussen är exempel på vanliga kategorier av yrken. Ingen bok har dock
behandlat biografmaskinisten eller biografägarens yrken. Här såg vi en nisch. Så vi gjorde som uppfi nnarroboten Bigweld i fi lmen Robotar rekommenderade: ”Finn ett behov och RobotarRobotar
fyll det!” Den ursprungliga idén var att boken skulle illustreras med teckningar. Detta arbete får därför utgöra en dummie inför kommande kontakter med illustratörer av vilka vi planerar att kontakta Jan Löf först. I och med att arbetet är en dummie har inga större ansträngningar gjorts för att få tillstånd att använda de tre bilder som illustrerar fi lmhistoria och som är taget från nätet.
Vi ville inte bara att vår Calle skulle upptäcka vad som dolde sig i maskinrummet utan också hur arbetet bakom kulisserna ser ut på en biograf. Därför får Calle ta över de fl esta momenten på bion. Calle får även en liten kurs i fi lmhistoria för att öka förståelsen för den ”magi” som ligger bakom de rörliga bilderna. Naturligtvis refl ekterade vi även över genusperspektivet på biografen. Vanligast är att en man kör fi lmen och att en kvinna sitter i kassan. Tanken var att kasta om dessa vanliga föreställningar och låta Calle möta en kvinnlig maskinist och en manlig kassörska (i form av Danne). Storyn tappade dock tempo genom att gå igenom även kassan så Danne ströks ur manus. Att endast pojkar skulle tillhöra kategorin nyfi kna upptäckare är givetvis felaktigt. Vi hade likaväl kunnat använda oss av åttaåriga Sarah som huvudkaraktär i boken. Men då Calle Lager existerar
Arbetet med boken har förts parallellt med arbetet med uppsatsen. Jag och Eva har träffats vid ett fl ertal tillfällen för att skissa på bild- och textmanus. Vecka 9, då skolorna har sportlov i mellersta Sverige, var tillfället då fotografering kunde ske eftersom Calle, bosatt i Nynäshamn, var på besök i Landskrona. Barnen som förekommer i boken, som Calle släpper in i salongen, är autentiska biobesökare. Dessa bilder är inte arrangerade. Det är däremot bilderna i övrigt. Under arbetet med bokens färdigställande har vi testat den på olika personer, bland annat målgruppen barn. Testpersonerna upplever den som intressant och spännande att få ta del av vad som händer bakom kulisserna på en biograf. Att vår ursprungliga primära målgrupp var barn i åldern sju till åttaårsåldern visade sig stämma bra både bild och textmässigt. Arbetet med Calle Lager har gett mersmak och vi funderar Calle LagerCalle Lager
på att vidareutveckla konceptet i andra barnboks- och läromedels sammanhang.
Texterna i boken är författade av Eva Lindfors och bilderna är tagna av Marie Öhgren. Biografen som används som bakgrund är biografen Maxim i Landskrona.