Triangulering är en forskningsstrategi där forskningsobjektet eller företeelsen un-dersöks med flera metoder. Triangulering ökar forskningens trovärdighet. (Kana-nen 2017, 154.)
Triangulering används för att få en ökad förståelse för företeelsen. För lösning av problem kan man använda flera metoder som observation, intervjuer och doku-ment. Ifall man från olika källor får samma resultat kan man anse resultatet vara pålitligt. På så vis hör triangulering till reliabilitet och validitet. Resultat från obser-vation kan bekräftas med intervjuer. (Kananen 2017, 154–155.)
Med triangulering försöker man uppnå samma tolkningar från flera olika perspek-tiv. Man kan använda sig av olika metoder, kvalitativa och kvantitativa, eller olika sätt inom metoden, enkäter och observation. (Kananen 2017, 155.)
I en kvalitativ undersökning kan pålitligheten/trovärdigheten ökas genom att samla information från flera olika källor. (Kananen 2017, 177.)
I teoridelen har jag använt mig av triangulering genom att samla information från flera olika källor för att öka pålitligheten. Jag har också använt mig av triangulering vad gäller den kvalitativa empirin. Jag har försökt få svaren bekräftade genom flera olika metoder såsom intervjuer och deltagande observation.
8 ANALYS
För att få en början på utredningen måste man veta vem som har rätt till arv efter arvlåtaren samt deras släktskap till arvlåtaren. All den informationen framgår av bouppteckningsinstrumentet. Jag använder bouppteckningsinstrumentet som grund för uträkningarna. Utdrag ur bouppteckningsinstrumentet finns som bilaga 1. Inget avtal har ingåtts om att hålla dödsboet oskiftat på bestämd eller obestämd tid (se 5.4 Oskiftat dödsbo). Därför har arvingarna rätt att kräva skifte när som helst.
8.1 Uppgifter att beakta vid skifte (sekretessbelagt) 8.2 Kvarlåtenskapens uträkning (delvist sekretessbelagt)
Ifall ett verkligt arvskifte ska ske måste egendomen värderas igen, eftersom kvar-låtenskapen ska värderas till gängse värde vid tidpunkten för skifte (se 5 Arvskifte).
I mina kommande uträkningar har jag endast värderat företaget till gängse värde.
Den övriga egendomens värde är taget från bouppteckningsinstrumentet och ut-gör alltså inte det aktuella värdet.
Kvarlåtenskapen består till största delen av aktiebolaget X. Bild 1 illustrerar hur egendomen i kvarlåtenskapen fördelas. Bild 2 illustrerar hur kvarlåtenskapen för-delas mellan änkan och barnen. Genom giftorätten i äktenskapslagen har änkan rätt till arvlåtarens egendom då inget äktenskapsförord finns. Med stöd av gifto-rätten får hon hälften av deras gemensamma egendom.
Bild 1. Egendomens fördelning i kvarlåtenskapen.
Bild 2. Kvarlåtenskapens fördelning mellan änkan och barnen.
60 % 40 %
KVARLÅTENSKAPEN
Aktiebolaget X Övrig egendom
30 %
20 % 30 %
20 %
KVARLÅTENSKAPEN
Barnens del av bolaget Barnens del av övrig egendom Änkans del av bolaget Änkans del av övrig egendom
8.3 Dödsbodelägarnas önskemål på skifte
Änkan vill bo kvar i huset och fortsätta med företagsverksamheten. Änkan har tagit över det gemensamma lånet som arvlåtaren och änkan hade. Barn A och B har egna skulder i form av huslån och vill gärna få ut sin del av arvet för att kunna amortera sina lån. Barn A och B har också meddelat att de inte vill fortsätta som delägare i företaget. Barn C och D har meddelat att de gärna fortsätter som delä-gare i företaget. Alla är eniga om att bostadshuset ska tillfalla änkan.
Änkan hade tidigare som önskemål att skifte skulle ske år 2021 då barn D har blivit myndigt. Barn A och B vill att skifte ska utföras år 2021 eftersom det är sista året som arvsskatten kan korrigeras. Barn C och D har inte haft åsikter om när skiftet borde äga rum.
Enligt änkan hade arvlåtaren haft planer på att skriva över hela företaget på änkan innan sin död. Det finns enligt änkan också dokumenterat hur arvlåtaren hade öns-kat att egendomen skulle delas. Enligt dessa dokument hade arvlåtaren velat att 60 % av företaget skulle gå åt änkan och barnen skulle få 10 % på var. Fastän inga överenskommelser som hade gjorts före arvlåtarens död är giltiga enligt lag (se 2.1.5 Avtal före arvlåtarens död vilka gäller arvingeställning) vill jag ändå studera dessa alternativ och jämföra med de övriga alternativen.
8.4 Alternativ 1 – företaget som gåva till änkan (sekretessbelagt) 8.5 Alternativ 2 – testamente till änkans förmån (sekretessbelagt) 8.6 Alternativ 3 – skifte mellan egendomen (sekretessbelagt) 8.7 Alternativ 4 – änkan löser in egendomen (sekretessbelagt) 8.8 Alternativ 5 – dividendutdelning till dödsboet (sekretessbelagt) 8.9 Jämförelse av alternativen från änkans synvinkel (sekretessbelagt) 8.10 Jämförelse av alternativen från barnens synvinkel (sekretessbelagt)
9 SLUTSATS
Enligt Hakala (2004, 9) ska lärdomsprovet träna oss att söka information för att lösa ett specifikt problem. Det krävs av oss förmåga att tillämpa kunskap och fär-digheter samt målmedveten planering av det egna arbetet. Vi ska också kunna dra slutsatser av det vi har lärt oss. För att klara detta måste vi dela in arbetet i flera processer. Vi ska dessutom kunna återge allt detta muntligt och skriftligt. Vi måste vara kritiska mot oss själva och källorna. En bra motivering är viktigare än världens bästa lösning. (Hakala 2004, 9–10; 20.)
Att utföra ett tillfredsställande skifte för ett dödsbo med fem delägare är inte lätt.
Det finns oändligt med alternativ och möjligheter till skifte. Jag har nu i arbetet behandlat sex olika alternativ för att få en inblick i hur det eventuellt kunde vara.
Varje alternativ går att vidareutveckla i önskad riktning. Man borde ändå sträva efter att utföra ett skifte med så lite utomstående medel som möjligt för att slippa skattepåföljder.
Överlåtelseskatten är högre på bostad än på aktier, vilket betyder att det är bättre att skifta hela bostaden åt änkan och istället använda utomstående medel till in-lösen av aktier i fall att det är nödvändigt att använda utomstående medel.
Jag anser mig ha fått svar på mina forskningsfrågor som lydde:
Vad har dödsboets delägare för önskemål gällande arvskiftet? Barn A och B vill inte fortsätta som ägare i företaget. Barn C och D är villiga att fortsätta som ägare i företaget. Änkan vill vara majoritetsägare i företaget.
Vilka är möjligheterna med aktiebolag vid arvskifte? Då det inte finns övriga peng-amedel i dödsboet ger företaget större möjligheter. Det är också bra för allas del att medel skaffas via företaget eftersom ingen personligen då behöver ta på sig skulder för att köpa någons del eller lösa in aktier.
Hur gör man ett skifte som tillfredsställer delägarna? Om alla vet sina rättigheter och skyldigheter samt är medvetna om konsekvenserna av olika alternativ är det mycket lättare att få en helhetsbild av vad som är lönsamt och inte. Ett skifte som tillfredsställer alla måste vara ett skifte där allas önskemål uppfylls. Därför anser jag att alternativ 6 är det som uppfyller flest önskemål. Men som sagt, alla alter-nativ går att vidareutveckla. Då får barn C och D delar i företaget som de önskat, men änkan är fortfarande majoritetsägare. Alternativet med dividend från företa-get till dödsboet är väldigt ogynnsamt eftersom stor del går i skatt. Ett betydligt förmånligare alternativ är att lösa in aktier.
Som vidare forskning kunde man ta fram flera alternativ. För att ett verkligt skifte ska göras måste fler alternativ gås igenom eller befintliga omarbetas. Men med dessa några alternativ har man en bra grund till att utveckla fler varianter. Ifall dödsbodelägarna ändrar sig och inte alls vill ha kvar företaget borde man forska i hur en avveckling av ett aktiebolag ska ske. Eftersom företaget hade fastställda förluster från tidigare år skulle företaget med stor sannolikhet inte råka ut för skat-tepåföljder fastän det uppstår överlåtelsevinster vid försäljningen. De förluster som företaget har preskriberas snart, och blir avveckling aktuellt så borde det ske inom något år för att kunna utnyttja de fastställda förlusterna.
KÄLLOR
Böcker:
Andersen Øyen, S. & Solheim, B. 2015. Akademiskt skrivande. Falkenberg.
Gleerups.
Bell, J. 2006. Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur.
Björklund, M. & Paulsson, U. 2012. Seminarieboken. Studentlitteratur. Lund.
Hakala, J. 2004. Opinnäytetyöopas ammattikorkeakouluille. Helsinki. Gaudea-mus.
Holme, I. & Solvang, B. 1997. Forskningsmetodik. Lund. Studentlitteratur.
Kananen, J. 2017. Laadullinen tutkimus pro graduna ja opinnäytetyönä. Jyväskylä.
JAMK.
Kangas, U. 2004. Introduktion till familjeförmögenhetsrätten. Helsingfors. Forum Iuris.
Kangas, U. 2015. Familje- och kvarlåtenskapsrättens grunder. Helsingfors. Talen-tum.
Koponen, J. 2019. Kuolinpesän osakkaan opas. Helsinki. Verotieto Oy.
Lindholm, T. 2020a. Perintöverokirja. Helsinki. Verotieto Oy.
Norri, M. 2010. Perintö ja testamentti. Helsinki. Talentum.
Tomperi, S. 2019. Yritysverotus ja tilinpäätössuunnittelu. Helsinki. Sanoma Pro Oy.
Artiklar:
Huolman-Lakari, M. 2016. Osakeyhtiön sukupolvenvaihdos. Taloustaito 11/2016, 39–41.
Hämeenaho, T. 2016. Näin pannaan perintö jakoon. Taloustaito 6/2016, 6–13.
Ijäs, J. 2018. Myytävänä: Peritty asunto. Taloustaito 10/2018, 46–52.
Koponen, J. 2017. Halvalla myyminen voi käydä kalliiksi. Taloustaito 3/2017, 26–
30.
Koponen, J. 2020. Jäin yksin – kuka perii omaisuuden? Taloustaito 7/2020, 12–18.
Lindholm, T. 2016. 10 vinkkiä lahjaverosta. Taloustaito 5/2016, 6–12.
Lindholm, T. 2020b. Mikä määrää omaisuuden arvon? Taloustaito 10/2020, 57–
61.
Loikkanen, J. 2020. Jakamaton kuolinpesä. Taloustaito 9/2020, 14–19.
Petäinen, M. 2016. Pienen osakeyhtiön lopettaminen. Taloustaito 4/2016, 30–34.
Rosbäck, G. 2016. Sijoittaja, tuliko turskaa? Taloustaito 10/2016, 6–13.
Rosbäck, G. 2020. Varat ja verot naimisissa. Taloustaito 3/2020, 26–29.
Verotieto Oy. 2020a. Perintö ja lahja. Taloustaito 12/2020, 46–48.
Verotieto Oy. 2020b. Veroilmoitus 2019. Taloustaito 4/2020, 50–87.
Elektroniska publikationer:
L 13.6.1929/234. Äktenskapslag. Finlex. Hänvisat 17.12.2020. https://www.fin-lex.fi/sv/laki/ajantasa/1929/19290234
L 12.7.1940/378. Lag om skatt på arv och gåva. Finlex. Hänvisat 17.12.2020.
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1940/19400378
L 5.2.1965/40. Ärvdabalk. Finlex. Hänvisat 17.12.2020. https://www.fin-lex.fi/sv/laki/ajantasa/1965/19650040
L 24.6.1968/360. Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Finlex.
Hänvisat 2.1.2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1968/19680360 L 29.11.1996/931. Lag om överlåtelseskatt. Finlex. Hänvisat 4.1.2021.
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1996/19960931
L 15.5.2003/352. Statsrådets förordning om yrkeshögskolor. Finlex. Hänvisat 19.1.2021. https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2003/20030352
L 21.7.2006/624. Aktiebolagslag. Finlex. Hänvisat 4.1.2021. https://fin-lex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060624
L 18.12.2014/1129. Statsrådets förordning om yrkeshögskolor. Finlex. Hänvisat 19.1.2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2014/20141129
Kasi, S-M. 2014. Opas kuolinpesän osakkaalle. Vaasan ammattikorkeakoulun opinnäytetyö.
Lehmus, H. 2018. Alaikäisen asema perinnönjaossa. Vaasan ammattikorkeakou-lun opinnäytetyö.
Leppälä, E. 2014. Sukupolvenvaihdos osakeyhtiössä : Case: Elintarvikeyritys. Vaa-san ammattikorkeakoulun opinnäytetyö.
Mäkiketola, S.A. 2005. Osakeyhtiömuotoisen perheyrityksen sukupolvenvaihdos : case: Saken Pubi Oy. Vaasan ammattikorkeakoulun opinnäytetyö.
Saksa, J. 2020. Osakeyhtiön sukupolvenvaihdos: Case Yritys X. Vaasan ammatti-korkeakoulun opinnäytetyö.
Skatteförvaltningen. 2019. Beskattning av besittningsrätt vid överlåtelse av egen-dom. Hänvisat 7.2.2021.
https://www.vero.fi/sv/Detaljerade_skatteanvis- ningar/anvisningar/75136/beskattning-av-besittningsrätt-vid-överlåtelse-av-egendom/
Skatteförvaltningen. 2021a. Besittningsrättens värde vid gåvobeskattningen.
Hänvisat 17.1.2021. https://www.vero.fi/sv/privatpersoner/egendom/gava/for- behall_for_besittningsratt_i_gavobes/besittningsrättens-värde-vid-gåvobeskatt-ningen/
Samtal och intervjuer:
Skattebetalarnas Centralförbund rf. 2021. Hänvisat till telefonsamtal 27.4.2021.
Skatteförvaltningen. 2021b. Hänvisat till telefonsamtal 12.1.2021.
BILAGOR
BILAGA 8
KOEFFICIENTER FÖR UTRÄKNING AV BESITTNINGSAVDRAG