I aktiebolagslagen (624/2006) finns bestämmelser angående utbetalning av bola-gets medel. Det finns flera sätt att betala ut medel ur bolaget på. Det vanligaste sättet är att betala ut vinst i form av dividend. Medel kan också betalas ut till ak-tieägarna genom minskning av aktiekapitalet, förvärv och inlösen av egna aktier samt genom upplösning och avregistrering av bolaget. Utbetalning av medel ba-serar sig alltid på det senaste fastställda bokslutet. Det är bolagsstämman som tar beslut om utbetalning av bolagets medel. (L 624/2006; Tomperi 2019, 73)
Vad gäller inlösen av egna aktier har den som äger mer än 90 % av bolagets aktier rätt att till gängse pris lösa in de övriga aktieägarnas aktier. Minoritetsaktieägare har på motsvarande sätt rätt att kräva att deras aktier inlöses. För att räknas som minoritetsaktieägare ska man äga 10 % eller mindre av aktierna. Förvärv och inlö-sen av egna aktier behandlas mera ingående i kapitel 6.6.2 Bolaget köper egna aktier. (L 624/2006.)
5.6.1 Dividend
Dividend som utdelas från olistat aktiebolag till dödsbo är antingen skattefri in-komst, kapitalinkomst eller förvärvsinkomst enligt företagets nettoförmögenhet.
Ifall dödsboet inte har några andra inkomster är det oftast ett förmånligare sätt att dela ut medel ur företaget via dödsboet eftersom delägarna inte betalar skatt på medel som delas ur boet. (Lindholm 2020a, 119; Tomperi 2019, 74)
Dividend som utdelas från ett olistat aktiebolag till en privat person eller dödsbo består av 25 % kapitalinkomst och 75 % skattefri inkomst om värdet motsvarar maximalt 8 % av den årliga avkastningen på bolagets matematiska värde. Ifall di-videnden överstiger 150 000 € per år beskattas 85 % av den överstigande delen som förvärvsinkomst och 15 % som skattefri inkomst. Om dividenden överstiger 8
% av den årliga uträknade avkastningen är 75 % förvärvsinkomst och 25 % skattefri inkomst. På dividend från ett olistat bolag dras 7,5 % förskottsskatt. Skulle divi-denden vara över 150 000 € är skatteprocenten 27. (Tomperi 2019, 48.)
Aktiernas matematiska värde fås då föregående års nettoförmögenhet delas med antalet aktier. Aktiebolagets nettoförmögenhet är tillgångarna minus skulderna.
(Tomperi 2019, 47.)
5.6.2 Upplösning av bolag
I aktiebolagslagen (624/2006) finns bestämmelser angående förändringar i ägar-strukturen. Enligt aktiebolagslagen kan ett bolag upplösas till följd av likvidations-förfarande, konkurs, fusion eller fission. (L 624/2006.)
Likvidationsförfarande går ut på att utreda bolagets ekonomiska ställning. Egen-domen säljs, bolagets skulder betalas och överskottet betalas ut till aktieägarna.
Om tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna ska bolaget försättas i konkurs.
Nettotillgångarna delas ut till aktieägarna enligt deras aktieandel. Ett avregistrerat bolag kan inte utan likvidation skifta sina tillgångar mellan aktieägarna. Likvidat-ionsförfarande är en långsam process som tar mellan sex månader och två år att genomföra. Eventuella tillgångar som delas ur företaget till aktieägarna beskattas som kapitalinkomst enligt överlåtelsevinster. (Petäinen 2016.)
Genom en fusion sammanslås två bolag, ett överlåtande bolag med ett överta-gande bolag. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder överförs till det över-tagande bolaget. Aktieägarna i det överlåtande bolaget får fusionsvederlag i form av pengar, annan egendom eller aktier i det övertagande bolaget. Fusion kan ske på olika sätt. Absorptionsfusion innebär att ett eller flera överlåtande bolag slås samman med ett övertagande bolag. Kombinationsfusion innebär att minst två överlåtande bolag slås ihop och bildar det övertagande bolaget. Aktieägarna i det överlåtande bolaget har rätt att kräva inlösen av sina aktier innan beslut om fus-ionen fattas. De som kräver inlösen måste ha röstat mot fusfus-ionen. (L 624/2006.)
Överlåtelser i form av fastigheter och aktier till det övertagande bolaget behöver man inte betala överlåtelseskatt på ifall verksamheten fortsätter. Det fusionerade bolagets aktieägare behöver heller inte betala skatt på aktier som de har fått från det övertagande bolaget. (L 931/1996; Tomperi 2019, 144; 147)
Enligt Tomperi (2019, 146) är fission motsatsen till fusion. Genom fission delas det ursprungliga bolagets tillgångar och skulder helt eller delvis till ett eller flera över-tagande bolag. Det ursprungliga bolagets aktieägare får pengar, annan egendom eller aktier i det övertagande bolaget. Fission kan också ske på olika sätt. Om det ursprungliga bolagets tillgångar och skulder övergår till två eller flera övertagande bolag och det ursprungliga bolaget sedan upplöses anses det ske en total delning.
Delningen kan också ske bara delvis, partiell delning, och då övergår en del av det ursprungliga bolagets tillgångar och skulder till ett eller flera övertagande bolag.
Likadant som med fusion har aktieägarna i det ursprungliga bolaget rätt att kräva inlösen av sina aktier innan beslut om fissionen fattas. Också i detta fall krävs att de som kräver inlösen har röstat mot fissionen. (L 624/2006; Tomperi 2019, 146.) 5.6.3 Ombildning av aktiebolag till annan företagsform
Enligt aktiebolagslagen kan ett privat aktiebolag som har minst tre aktieägare om-bildas till andelslag. Har aktiebolaget minst två aktieägare kan det omom-bildas till ett öppet bolag eller kommanditbolag. Har aktiebolaget endast en ägare, som är en fysisk person, kan ägaren fortsätta aktiebolagets verksamhet som enskild nä-ringsidkare. (L 624/2006.)
Aktiebolag kan inte ombildas till någon annan företagsform utan skattepåföljder.
Om man vill ändra ett aktiebolag till personbolag, anser man att aktiebolaget har upplösts. Gör man så kommer avskrivningarna på anläggningstillgångar att åter-ställas och värdeökningen realiseras i intäkterna. Eventuella reserveringar som har gjorts i bokföringen kommer också då att upplösas. (Tomperi 2019, 156.)
Om det finns avdragbara förluster i aktiebolaget, flyttas de över till det nya före-taget oberoende företagsform, om det nya föreföre-taget bevarar aktiebolagets iden-titet och bokföringens kontinuitet enligt inkomstskattelagen (1535/1992). En för-utsättning för detta är att det inte sker för många ägarbyten. (L 1535/1192; Tom-peri 2019, 156.)
5.6.4 Dold dividend
Eftersom det är frågan om bolagets medel som delas ut till aktieägarna då bolaget köper egna aktier, måste man beakta bestämmelser angående dold dividend. Om företaget betalar ett pris som är högre än gängse värde för aktierna, beskattas den överstigande delen över gängse värde som dold dividend. (Lindholm 2020b; Tom-peri 2019, 170.)
Oberoende av aktiernas pris kan det anses som dold dividend då man köper egna aktier av aktieägarna, om det är tydligt att man försöker dela ut medel utan att betala skatt. Skattemyndigheterna kan ge förhandsbeslut i ärendet. (Tomperi 2019, 170.)
I generationsväxlingsfall anser man det inte vara dold dividend i följande fall enligt skattemyndigheterna:
- då den som ska fortsätta verksamheten får en betydligt större andel i före-taget i och med köp av egna aktier
- då den avgående aktieägaren genom köpet mister sin majoritet och den kvarvarande andelen i företaget är högst 20 %
- då det använda priset är högst aktiernas gängse värde
- då de nya aktieägarna efter generationsväxlingen är kapabla att sköta bo-laget aktivt som företagare och de använder sin makt i företaget (Tomperi 2019, 171.)
6 SKATTEPLANERING FÖRE ARVSKIFTE
Varje dödsbo är unikt och det finns tillgångar av olika slag i boet. Arvskiften kan genomföras helt utan skattepåföljder eller så att delägarna hamnar att betala både överlåtelseskatter och skatt på överlåtelsevinster. Det är frågan om köp och försäljning om överlåtelser görs med medel som inte tillhör boet. Försäljaren kan bli tvungen att betala skatt på försäljning av egendomen. Genom att utföra arv-skiftet med endast boets egna medel så undviker man eventuella skatter på över-låtelser. (Koponen 2019, 264–265; Lindholm 2020a, 130.)
I praktiken är det svårt att dela hela boet utan att någon löser ut en annan ifall man inte vill äga något gemensamt. Det betyder att en del av delägarna blir tvungna att använda utomstående medel till detta. Ett skifte där man använder så lite utomstående medel som möjligt är oftast också skattemässigt det förmånlig-aste alternativet. Ifall ett ömsesidigt skifte inte är möjligt att genomföra, kan man sälja tillgångarna i boet och dela ut pengar istället åt delägarna. Utdelning av pengar orsakar sällan problem. (Koponen 2019, 266.)