Trovärdighet

För att säkerställa tillförlitligheten i gällande undersökning kontrollerades tolkningen av intervjuerna genom respondentvalidering. Syftet med en respondentvalidering är enligt Bryman och Bell (2017, s. 380) att få en bekräftelse på att det som forskaren beskrivit är riktigt tolkat. Som nämnts i studiens forskningsansats och design (se avsnitt 3.1. Studiens forskningsansats och design) har gällande studie i åtanke att vi som forskare saknar förmågan att tänka fullständigt rationellt. Detta medför att olika omständigheter kan påverka hur vi som forskare tolkar och förstår det respondenterna säger till oss. Genom att tillämpa respondentvalidering minimerar vi risken för att misstolka respondenternas uppfattning av verkligheten. Respondentvalideringen genomfördes i två steg för att säkerställa att empirin stämmer överens med respondenternas erfarenheter och uppfattningar. Efter transkribering av samtliga intervjuer gjordes en återkoppling med respondenterna för konfirmering, där ett återgivet intryck av resultatet av respektives intervju gavs från oss författare. Under återkopplingen återgavs respondentens uttalanden under intervjun och respondenten erbjöds tillfälle att förtydliga eller förklara om något som sagts hade tolkats fel. Vid ett senare tillfälle fick varje respondent ett utkast av studiens empiri skickat till sig för att ännu en gång säkerställa att inga missförstånd ägt rum. En sådan typ av dialog mellan intervjuare och respondent kan också medföra att maktbalansen blir mer jämlik mellan forskare och respondent då hen får större makt att påverka innehållet i undersökningen (Bryman & Bell 2017, s. 381). Den fullständiga transkriberingen förvaras av studiens författare och finns att tillgå vid förfrågan. Inom kvantitativ forskning talas det om generaliserbarhet som undersöker huruvida resultatet från en undersökning är generaliserbart utöver den gällande undersökningskontexten (Bryman & Bell 2017, s. 69). Föreliggande studie undersöker på djupet och eftersträvar inte den bredden som kvantitativa forskare ofta gör. Därför tillämpar denna studie kriteriet överförbarhet istället. Enligt Bryman och Bell (2017, s. 382) bör en studie ha fylliga och täta beskrivningar av metodval och resultat vilket kan bidra med en databas som är möjlig för var och en att bedöma huruvida resultaten är överförbara till en annan kontext. Föreliggande studie har därför använt sig av så detaljerade och tydliga beskrivningar som möjligt för att uppnå en överförbarhet. Det är alltså inte sagt att resultatet från föreliggande studie inte kan vara av relevans i andra kontexter men det kan inte sägas vara generaliserbart på det viset som kvantitativa forskare ofta eftersträvar.

För att stärka studiens pålitlighet har vi som forskare lagt stor vikt vid fullständiga och tillgängliga redogörelser för alla faser i genomförandet av undersökningen. Bryman och Bell (2017, s. 382) menar att fullständiga och tillgängliga redogörelser bidrar till att en studie uppnår högre pålitlighet. Genom att bifoga intervjuguiden som en bilaga och erbjuda läsaren att få ta del av transkriberingen ökar vi pålitligheten ytterligare. Detta möjliggör att en bedömning av föreliggande studies slutsatser kan göras av personen som läser den (ibid., s. 382).

Det är av stor vikt i denna studie att vi som forskare är så objektiva som möjligt i våra tolkningar och beskrivningar för att stärka studiens trovärdighet. I kvalitativa studier talar man då om konfirmering (Bryman & Bell 2017, s. 383). Vi som forskare är medvetna om att det inte går att få fullständig objektivitet i vår forskning men det finns en strävan genom hela processen att minimera påverkan av våra egna personliga värderingar. Med bakgrund i ovanstående diskussion kan föreliggande studie ses som trovärdig då strategiska åtgärder har vidtagits för alla fyra delkriterier.

3.5.2. Äkthet

För att uppnå en äkthet i föreliggande studie har vi som forskare strävat efter att ge en så rättvis bild av undersökningen som möjligt utifrån de resurser som kunnat tillhandahållas. Bryman och Bell (2017, s. 383) beskriver att en rättvis bild innebär att en undersökning ska ge en tillräckligt rättvis bild av de åsikter och uppfattningar som förekommer i den grupp av människor som studeras. Den grupp som undersöks i gällande studie är stor och det kan rymmas många olika uppfattningar och åsikter inom den vilket gör det svårt att ge en absolut rättvis bild. Hade det givits mer tid hade det varit en fördel att intervjua en större massa för att kunna uppnå en mättnad. Urvalet vid intervjuerna bidrar dock till en mer rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som kan finnas inom den grupp som ska studeras. De intervjuade har olika åldrar, kön, familjesituationer, hemvister och ekonomiska förutsättningar till exempel. Detta för att maximera bredden i urvalet inom den gruppen som ska undersökas som också nämnts tidigare under urval i semistrukturerade intervjuer. En annan åtgärd som tagits för att stärka äktheten är respondentvalideringen som beskrivits under avsnittet trovärdighet i detta kapitel (se avsnitt 3.4.1. Trovärdighet). Denna validering ska säkerställa att undersökningen redogör en rättvis bild av de intervjuades berättelser.

Autenticiteten har en stark koppling till hur en studie bidrar till de som varit med och deltagit i studien (Bryman & Bell 2017, s. 383). Den ontologiska autenciteten beskrivs enligt Bryman

och Bell (2017, s. 383) som ett kriterium för att se huruvida en undersökning hjälper deltagarna i den att bättre förstå sin sociala situation och den sociala miljö som de lever i. Under intervjuerna i gällande undersökning framkom det att respondenterna öppnade upp för reflektioner och tankar kring sådant som de inte hade funderat över innan. Den ontologiska autenciteten i gällande studie kan sägas vara uppfylld i den mån att den intervjuade kan få en tydligare bild av den sociala situationen och den sociala miljön som hen lever i genom att delta i undersökning. Kriteriet om den pedagogiska autenciteten innebär enligt Bryman och Bell (2017, s.383) att en undersökning ska bidra till att deltagarna får en bättre bild av hur andra i miljön upplever saker. Deltagarna i gällande undersökning kan ta del av varandras uppfattningar och erfarenheter genom att läsa den färdigställda uppsatsen och därmed få en insyn i hur andra kan uppfatta samma kontext. Den pedagogiska autenciteten kan därför sägas vara uppfylld. Att delta och ta del av resultatet och slutsatsen i gällande studie kan bidra till att deltagarna börjar reflektera mer över sitt och andras beteenden i gällande kontext.

Huruvida studien uppfyller kriterierna om katalytisk och taktisk autenticitet är svårt att fastställa. Bryman och Bell (2017, s. 383) beskriver att katalytisk och taktisk autenticitet båda handlar om hur deltagare i en undersökning kan förändra och vidta åtgärder som krävs tack vare studien. Den problematik som lyfts fram i gällande studie ägs av de klädföretag som driver försäljning via appar medan de som deltagit är konsumenterna som använder dessa appar. Det är därför inte deltagarna i studien som är tänkta att ta del av resultatet vilket gör att det inte är av lika stor relevans för gällande studie att uppnå dessa kriterier om autenticitet. Det är svårt att diskutera katalytisk och taktisk autenticitet inom ramen för gällande studie då deltagarna inte är de som behöver vidta åtgärder.

4. Empiri

I kapitlet presenteras den information som samlats in och sammanställts genom transkribering och kodning av de semistrukturerade intervjuerna. Dessa ligger till grund för de kategorier som utformats. De två första avsnitten i detta kapitel är mer generella och är inte direkt kopplade till de olika visuella elementen. Dessa är av intresse att redovisa då det kan säga något om intervjupersonerna och det visuella uttrycket på appar som är av relevans för slutsatsen i gällande studie. Varje visuellt element kommer sedan att redovisas var för sig. Respondenternas uppfattningar om shoppingnjutning, browsing och impulsivitet kommer att redovisas under varje enskilt element. Även eventuellt förekommande känslor utöver de som direkt kan kopplas till shoppingnjutning i relation till respektive element redovisas. Avslutningsvis redovisas en tabell över de miljömässiga elementen kopplade till de tre organismerna shoppingnjutning, browsing och impulsivitet samt de premisser som framkommit i empirin.