3.3 Empirisk datainsamling
3.5.2 Trovärdighet och äkthet
Bryman och Bell (2017) hävdar att en kvalitetsbedömning för en kvalitativ studie bör grunda sig i två kriterier, dessa är trovärdighet och äkthet. Dessa beskriver hur väl en kvalitativ undersökning utförts och kan därmed delas in i fyra delkriterier. Dessa är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.
3.5.2.1 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet handlar om den sociala verkligheten, där Bryman och Bell (2017) konstaterar att när den sociala verkligheten som studerats kan beskrivas på ett korrekt sätt för att
uppfattningen i sin tur ska stämma överens med verkligheten, innehar studien en
tillförlitlighet. Genom en informantvalidering har det därför kunnat skapas en tillförlitlighet, vilket innebär att de valda informanterna tagit del av resultatet i syfte att säkerställa att den sociala verkligheten uppfattats på ett korrekt sätt (Bryman & Bell, 2017).
3.5.2.2 Överförbarhet
Överförbarhet innebär utsträckningen som undersökningen kan antas inom, vilket är svårt att uppfylla i en kvalitativ forskning och särskilt i denna undersökning, då det tidigare nämndes att denna studie ämnar undersöka en ständigt utvecklande och konkurrenskraftig marknad. Resultatet av denna undersökning är baserad på ett mindre antal informanter och dess åsikter vid en specifik tidpunkt och kontext. Detta medför således svårigheter att överföra studiens
resultat till andra sammanhang, däremot kan studien användas som ett direktiv för studier som ämnar undersöka liknande kontext. (Bryman & Bell, 2017)
I fall en undersökning i framtiden genomförs och innehar ett liknande syfte som denna studie estimeras att insamlingen av data kommer att se något annorlunda ut. Detta på grund av att företagen såsom dess marknad befinner sig i en ständig utveckling. Det är vitalt för
undersökarna att bringa klarhet av den anledningen att en annan person ska både förstå och kunna följa upp proceduren till att kunna föra en motsvarande studie och undersökning. Det är först då trovärdigheten eller reliabiliteten kan fullständigt bedömas. Då det råder
medvetenhet om detta konstruerades studiens tillvägagångssätt på ett tydligt och lättförståeligt sätt under hela studiens gång. (Bryman & Bell, 2017)
3.5.2.3 Pålitlighet
Pålitlighet handlar om hur relevansen mellan det som observerats under intervjuerna och teorierna som framställdes i studien presenteras och säkerställs. Det innebär att samtliga faser av undersökningens process behöver redogöras. Detta gjordes genom att spela in intervjuerna och transkribera dessa, vidare bifogas intervjuguiden som en bilaga och denna användes under intervjuerna. På så sätt skapas det förutsättningar för att öka pålitligheten till undersökningen, då läsaren kan få en inblick i de frågor som ställts och hur samtliga informanter svarat på de frågorna. (Bryman & Bell, 2017).
3.5.2.4 Konfirmering
Konfirmering innebär att säkerställa att undersökningen utförts ur ett objektivt perspektiv, däremot är en total objektivitet omöjlig att uppnå i en kvalitativ undersökning. Studien har i högsta grad eftersträvat en fullständig objektivet och detta genom att granska och
dubbelkontrollera insamlade data från intervjuerna. Insamlad data har därför analyserats på ett objektivt sätt, där diskussioner mellan intervjuarna förts med avsikten att förhindra snedvridning av informationen som informanterna givit, samt reducera att undersökningen innefattar någon typ av partiskhet eller bristande neutralitet. Detta har varit möjligt tack vare att båda medverkade vid samtliga intervjuer. De spelades också in för att i efterhand validera svaren informanterna försett med och diskutera dessa. Motivet till detta behandlingssätt var att studien strävade efter att öka trovärdigheten och belysa att denna genomförts genom en uppriktig metod (Bryman & Bell, 2017).
3.5.2.5 Äkthet
Det finns även delkriterier för äkthet, däremot handlar dessa mer om generella frågor gällande konsekvenser av den kvalitativa metoden. Syftet med kriterierna är att kunna få en djupare förståelse för hur informanterna som tillfrågas upplever den verklighet och miljö som de befinner sig i, samt för att ge en rättvis bild av de informanterna som studeras i samband med ämnet till undersökningen. En annan aspekt kriterierna syftar till är att beskriva hur undersökningen i fråga kunnat tillföra nytta till de som medverkat för att förändra situationen de befinner sig i, samt hur de kan arbeta för att ändra denna. (Bryman & Bell, 2017)
3.6 Metodkritik
Eftersom undersökningen enbart är baserad på ett begränsat urval, där företagen även skiljer sig storleksmässigt, kan det påverka möjligheten att generalisera det verkliga förhållandet, vilket kan minska den externa validiteten (Bryman & Bell, 2017). Detta har tagits till hänsyn genom att intervjua personer som arbetar nära marknadsföring avdelningarna i samtliga företag. Därför hävdas det att resultatet kan antyda hur vissa konsultföretag arbetar kring att stärka varumärkesuppbyggnaden. Generaliseringen har istället försökt kompletteras genom att utvidga det geografiska området, därav valet att intervjua konsultföretag från olika städer i Sverige. Informanterna som medverkade i denna studie arbetar i Stockholm, Eskilstuna, Västerås och Göteborg, där tre företag som innehar en större etablering verkar i Stockholm, Göteborg och Västerås och den fjärde verkar i Eskilstuna. I och med att etableringen skiljer sig kan de olika informanternas svar på ge ett perspektiv om hur och varför olika aspekter prioriteras samt bortprioriteras. Detta kan också ge en förståelse om vad som anses viktigt beroende på omständigheterna som företagen innehar och befinner sig i. Således avser studiens resultat beskriva dagens konsultmarknad och hur företag av olika nivåer och etablering betraktar vikten av ett varumärke samt hanteringen av denna.
Det råder medvetenhet om att informanterna som valdes till undersökningen kan idealisera verklighetsbilden, då samtliga besitter ledande positioner och är mer benägna att luta sina svar eftersom samtliga har ett ansvar om att värna om varumärket. Resultatet kan likaledes anses vara mer trovärdigt med tanke på att informanterna besitter ledande roller som innefattar mer kunskaper och erfarenheter om att stärka och bygga ett varumärke. Av den anledningen anses att denna studie erhåller en hög relevans. Detta då relevansen mellan det
som observerats under intervjuerna och de fastställda teorierna visade sig vara positiv (Denscombe, 2000).
4. Empiri
I detta avsnitt presenteras samtliga företag som informanterna representerat och intervjuats till undersökningen. Vidare presenteras värderingar, associationer, kvalitet, engagemang, differentiering, unikhet och relationer som är de teman som togs fram när transkriberingarna analyserades och där redovisas även resultatet och informationen ur en objektiv synvinkel som erhållits under intervjuerna.