Typfall 2

Te skaparna ABs huvudverksamhet är att tillverka te som sedan säljs runt om i världen. I dagsläget har de ett stort kontrakt med en amerikansk återförsäljare som därigenom köper omfattande partier te från fabriken. I kontraktet är det överenskommet att försäljningen bolagen emellan skall ske i USD. På grund av detta kontrakt kan Te skaparna AB i början av året 2019 med stor sannolikhet veta att de kommer ske en stor försäljning och förväntar sig därför ett inflöde av 1 000 000 USD om två år. Te skaparna AB önskar att minska den risk som uppstår vid utlandsförsäljningen och önskar därför att tillämpa säkringsredovisning i form av kassaflödessäkring. För att skydda sig mot valutakursförändringarna väljer företagsledningen därför att terminssäkra beloppet. En termin skapas därmed i januari 2019

för att valutasäkra 1 000 000 USD, vilket ger möjlighet att växla 1 000 000 USD till 10 000 000 SEK, till kursen 10 SEK/USD.

31 december 2019 ingår Te skaparna AB ett bindande avtal med återförsäljaren i USA om att sälja te till ett värde av 1 000 000 USD, vilket ska levereras hösten 2020 och betalas i december 2020. På grund av en ekonomisk kris och politisk osäkerhet inom USA faller kursen ordentligt gentemot SEK under året 2019. Den 31 december 2019 är kursen därför

nere på 7,5 SEK/USD vilket har resulterat i att terminskontraktet har fått ett värde på 2 500 000 SEK. Detta har även resulterat i en värdeförändring på den säkrade posten som

numera endast har ett värde på 6 700 000 SEK och därmed har värdet minskat med 3 300 000 SEK. Anledningen till varför värdeförändringen på terminskontraktet samt värdeförändringen på den säkrade posten inte är lika stor är på grund av att det inte föreligger ett perfekt säkringsförhållande. Te skaparna AB upprättar årsbokslut enligt kalenderår.

Under 2020 faller valutan lite till innan den stabiliserar sig och den 31 december 2020 då betalning skall erhållas är kursen 7 SEK/USD. Därmed är det nya värdet på terminskontraktet 3 000 000 SEK och värdet på den säkrade posten är numera 6 200 000 SEK.

4.3.1 Typfall 2 utifrån IFRS 9

För att få säkringsredovisa enligt IFRS 9 krävs det att man uppfyller kraven i kap. 6 p. 4.1. Vi förutsätter här att all dokumentation som krävs är gjord och att därmed i kap. 6 p. 4.1 a och b uppfylls. Rörande effektivitetskravet som berörs i c uppfylls även det då det finns ett ekonomiskt samband, effekten av kreditrisken dominerar inte och de kritiska villkoren för säkringsinstrumentet stämmer överens med den säkrade posten. Då kraven är uppfyllda för att säkringsredovisa har Te skaparna AB rätt att tillämpa kassaflödessäkring på sin säkrade post

och säkringsinstrument. Dock får inte säkringsredovisning tillämpas den 1 januari 2019 då planerade framtida transaktioner inte kan vara en tillgång eller skuld, oavsett hur troliga de är, enligt IFRS 9 bilaga B kap. 3 p. 1.2.

Te skaparna AB kan börja säkringsredovisa från och med den 31 december 2019 då ett avtal har ingåtts. I december 2019 har vi även en värdeförändring som har resulterat i att terminskontraktet har fått ett värde på 2 500 000 SEK. Vi får därför en effektiv del och en ineffektiv del i säkringsinstrumentet. Den effektiva delen är lika med terminskontraktets värde, 250 000 SEK, medans den ineffektiva delen är skillnaden mellan den säkrade postens värdeförändring och terminskontraktets värdeförändring, 3 300 000 SEK - 2 500 000 SEK = 800 000 SEK. Enligt IFRS 9 kap. 6 p. 5.11 skall den effektiva delen redovisas i övrigt totalresultat som sedan går att finna i eget kapital och den ineffektiva delen skall direkt påverka resultatet. Vinsten på den säkrade terminen kommer först att påverka resultatet då den säkrade posten realiseras.

Tabell 4.4 Utfall på rapport över finansiell ställning och rapport över totalresultat den 31 december 2019 vid tillämpning av IFRS 9

31 december 2019 (SEK) Effektiv del Ineffektiv del

Eget kapital 2 500 000 0

Årets resultat 0 800 000

Summa 2 500 000 800 000

År 2020 realiseras köpet samtidigt som valutan har fallit ytterligare lite. Den realiserade intäkten baseras på kursen den 31 december 2020. Då den säkrade posten realiseras skall även den effektiva delen som tidigare beträffat eget kapital påverka resultaträkningen. Utöver det har även en ytterligare vinst uppstått till följd av säkring med hjälp av terminskontrakt. Denna vinst består endast av en effektiv del då värdeförändringarna på terminskontraktet är lika stora som värdeförändringarna på den säkrade posten. Detta redovisas i sin helhet i resultaträkningen då den säkrade posten har realiserats.

Tabell 4.5 Utfall på rapport över totalresultat den 31 december 2020 vid tillämpning av IFRS 9

31 december 2020 (SEK) Påverkan på årets resultat

Realiserad intäkt 7 000 000

Effektiv del hämtad från EK 2 500 000

Ytterligare vinst på terminskontrakt 500 000

Årets resultat 10 000 000

4.3.2 Typfall 2 utifrån K3

För att få säkringsredovisa enligt kassaflödesmetoden i K3 kapitel 12 krävs det att kraven i K3 kap. 12 p. 48 är uppfyllda. Dessa krav är att företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi är dokumenterade, det finns en ekonomisk relation mellan instrumentet och den säkrade posten som följer företagets riskhanteringsstrategi och säkringsförhållandet anses vara mycket effektivt. I typfallet ovan förutsätts att kraven uppfylls i början av 2019 då säkringen ingås.

I och med att Te skaparna AB skall genomgå ett bokslut den 31 december 2019 måste företaget genomföra ett effektivitetstest för att se om säkringsförhållandet fortfarande anses vara effektiv enligt K3 kap. 12 p. 48. Den säkrade postens värde har minskat till 3 300 000 SEK medans terminskontraktet säkrat upp 2 500 000 SEK. Detta resulterar i att säkringsinstrumentets effektiva del är 2 500 000 SEK och den ineffektiva delen är 800 000 SEK (3 300 000 SEK - 2 500 000 SEK).

Med hjälp av dollar offset-metoden kan vi beräkna säkringens effektivitet vilket innebär att vi dividerar det förändrade värdet på den säkrade posten med det förändrade värdet på säkringsinstrumentet samt vise versa:

3 300 000 SEK / 2 500 000 SEK = 132,00 % 2 500 000 SEK / 3 300 000 SEK = 75,56 %

För att säkringsförhållandet ska anses vara mycket effektivt krävs det att säkringens faktiska effektivitet hamnar inom intervallet 80-125 procent. I detta fall anses därför inte säkringsförhållandet att vara tillräckligt effektivt för att få tillämpa säkringsredovisning.

Enligt K3 kap. 12 p. 69 krävs det därför att Te skaparna AB upphör med säkringsredovisningen.

Med informationen om att säkringsredovisningen var tillåten den 1 januari 2019 men inte den 31 december 2019 kan vi studera hur det skall redovisas. För att den första januari 2019 få redovisa ett finansiellt instrument krävs en motprestation för rätten att erhålla pengar, ett avtal är inte tillräckligt (BFN 2019, ss. 109-110). Detta innebär att man inte får ta upp den säkrade posten i balansräkningen den 1 januari år 2019 och säkringsredovisning kan därför inte användas initialt.

Då inte säkringsredovisning får tillämpas skall, enligt K3 kap. 12 p. 71, både säkringsinstrumentet och den säkrade posten värderas och redovisas enligt bestämmelserna då de ska redovisas första gången, dock till det förhållande som råder vid den aktuella perioden.

De resultateffekter som uppstår då säkringen upphör skall redovisas i resultaträkningen.

Enligt K3 kap. 12 p. 19 skall det finansiella instrumentet, den säkrade posten, redovisas till verkligt värde och eventuella värdeförändringar redovisas direkt i resultatet. Därmed skall hela vinsten på terminskontraktet redovisas direkt i årets resultat år 2019.

Tabell 4.6 Utfall på balans- och resultaträkning 31 december 2019 vid tillämpning av K3

31 december 2019 (SEK) Vinst terminskontrakt

Eget kapital 0

Årets resultat 2 500 000

Summa 2 500 000

I slutet av 2020 förfaller terminskontraktet samtidigt som kursen har fortsatt att minska. Det leder till ytterligare en vinst på terminen som skall redovisas direkt mot resultatet. Då vi sen tidigare har redovisat 2 500 000 SEK som vinst är det endast den nya delen som överstiger detta belopp som redovisas, 3 000 000 SEK - 2 500 000 SEK = 500 000 SEK. Samtidigt får Te skaparna AB betalt för sin kundfordring och den rådande kursen på 7 SEK/USD resulterar i att den blir 7 000 000 SEK.

Tabell 4.7 Utfall på resultaträkningen 31 december 2020 vid tillämpning av K3

31 december 2020 (SEK) Påverkan på årets resultat

Realiserad intäkt 7 000 000

Vinst terminskontrakt 500 000

Årets resultat 7 500 000

4.3.3 Analys av typfall 2

I typfallet ovan ser vi både likheter och olikheter mellan de olika standarderna. Den huvudsakliga och största skillnaden är att man enligt IFRS 9 får tillämpa säkringsredovisning och enligt K3 inte får tillämpa det på grund av effektivitetskravet. Singh (2018, s. 158) anser även att detta var den största förändringen då man gick från IAS 39 till IFRS 9. I detta typfall blev det även avgörande för företaget Te skaparna AB.

Frestad och Beisland (2015, s. 38) anger att effektivitetskriteriet, som finns vid tillämpning av IAS 39 och därmed även K3, är det svåraste kriteriet att uppfylla vilket vi kan se i typfallet.

Det är ofta det som har en avgörande betydelse för företagets säkringsbeteende, framförallt vid kassaflödessäkringar. Detta kan vi tydligt se i typfall 2 vid tillämpningen av K3 i och med att de inte fick säkringsredovisa. Därmed blir det tydligt att effektivitetskravet har en stor inverkan samt stora konsekvenser. Mavhiki (2014, s. 22) framför även att effektivitetskravet under IAS 39, därmed även K3, är anledningen till varför många företag har säkrade poster men inte tillämpar säkringsredovisning. De uppfyller inte kraven och därför får de inte tillämpa säkringsredovisning även om så önskas.

Frestad och Beisland (2015, s. 39) framför att de strikta linjerna med effektivitetstestning finns för att säkringsreodvisning som genomförs ska vara korrekt. Med den nya standarden IFRS 9 och dess nya effektivitetstestning resulterar i att vad som anses vara säkringseffektivt

kommer skilja sig avsevärt mellan olika företag. Mycket baseras fortfarande på spekulationer vilket anses vara problematiskt (Frestad & Beisland 2015, s. 51). I typfall 2 är det svårt att se om det skiljer sig vid spekulation då företagets agerande i de två olika situationerna beror på standarden. Däremot leder de strikta effektiviteskrav till att informationen som ges ut anses vara korrekt följer i linje med vad IASB eftersträvar med sina standarder. De vill att informationen ska vara tillförlitlig och användbar för investerare och borgenärer (Akmal, Syed & Shaikh 2012, ss. 40, 42).

Det är viktigt att notera att trots att Te skaparna AB som tillämpar K3 inte får säkringsredovisa får de ändå säkra sin post. Därmed kan de fortfarande tillämpa terminskontrakt och därför påverkar det i princip resultatet lika mycket, dock vid olika tillfällen. Vid exemplet med K3 påverkas resultatet marginellt både år 2019 och 2020 medans vid tillämpning av IFRS 9 påverkas resultatet mestadels år 2020. Detta innebär att företaget fortfarande kan få den positiva inverkan som Antonio et al. (2020, s. 52) anser uppstår hos investerarna då säkringsinstrument används.

I avsnitt 4.3.1 där IFRS 9 tillämpas, påverkas resultatet med 800 000 SEK mer än vid K3. Det är på grund av den ineffektiva delen som uppstår vid kassaflödessäkring. Denna del hade inte uppstått ifall man istället tillämpat verklig värdesäkring. Däremot hade samma effekt uppstått om företaget fått säkringsredovisa enligt K3. Den ineffektiva delen är därmed något som är kopplat till kassaflödessäkring.

En av de primära anledningarna till att använda säkringsredovisning är att minska volatiliteten på resultatet (Drefeldt & Törning 2013, s. 246). I typfall 2 ser man dock att företaget får en påverkan på resultatet på totalt 800 000 SEK. Detta är på grund av att det inte är en perfekt säkring. I ovanstående fall går företaget 3 000 000 SEK plus på grund av att de termin säkrat de belopp de önskar växla över från USD till SEK, vilket annars kunnat vara pengar de gått miste om. Det är dock viktigt att notera att en sådan säkring, som tidigare nämnt i denna analys, kan tillämpas även om inte säkringsredovisning används.