Typfall 1

Järpesbo AB är ett fastighetsbolag i Sverige som hyr ut lägenheter. De vill utöka sina marknadsandelar genom att bygga lägenheter i Tyskland. Den 1 januari 2019 tog de ett lån i utländsk valuta för att kunna finansiera ett nytt projekt av en nybyggnation. Lånet uppgick till 1 000 000 euro vilket vid denna tidpunkt motsvarar en kurs på 9 SEK/EUR (9 000 000 SEK).

De erbjuds en rörlig ränta som löper under två år. Järpesbo AB är lite oroliga över ränteläget, att det i dagsläget känns väldigt osäkert om framtida utgifter samt de risker de kan utsättas för om det blir kraftiga fluktuationer på räntan. De vill kunna erbjuda sina hyresgäster överkomliga hyrespriser och inte tvingas att höja dem om räntan eller kursen skulle bli högre.

För att kunna stabilisera dessa risker vill de säkra det utländska lånet med hjälp av ränteswap.

Då företaget har lånat en så pass stor summa vill de minska sina risker och ha en tydlig riskstrategi. Om räntan eller kursen skulle förändras mycket under dessa två år kan det komma att bli stora effekter på resultatet. Genom att säkra räntan kommer inte framtida kostnader att fluktuera lika mycket och heller inte påverka resultatet extremt mycket. När företaget redovisar denna säkring gör de det enligt säkringsredovisning till verkligt värde. I detta typfall antar vi att alla villkor är uppfyllda för att säkringsredovisa enligt IFRS 9 kap. 4 p. 61 och K3 kapitel 12 p. 48.

Under dessa två år har det skett värdeförändringar på skulden och swapavtalet. Den 31 december 2019 har kursen stigit till 9,2 SEK/EUR, vilket gör att skulden uppgår till 9 200 000 SEK. Samtidigt har ränteswapen ett värde på 175 000 SEK. Året efter den 31 december 2020, har skulden det värdet som den hade från början och likaså räntan (tabell 4.1). För att uppnå god förståelse har vi valt att använda SEK vid illustration av värdeförändringarna samt hur dessa ska redovisas.

Tabell 4.1 Värdeförändringarna under ränteswapens löptid

Period Skuld (SEK) Swapavtal (SEK)

1 januari 2019 -9 000 000 0

31 december 2019 -9 200 000 175 000

31 december 2020 -9 000 000 0

Genom att Järpesbo AB ingår i ett swapavtal gör båda företagen besparingar på sina räntekostnader. Det finns en risk att den rörliga räntan kan förändras både åt det positiva och negativa hållet i förhållande till den fasta räntan. I detta typfall antar vi att den rörliga räntan har stigit rejält. Utfallet blir därför att det andra företaget får betala mellanskillnaden på räntekostnaden och ränteswapkostnaden. Kostnaden betalas när ränteswapen förfallit. I detta typfall kommer vi inte gå in på hur mellanskillnaden på den rörliga och fasta räntan ska redovisas, då vårt fokus kommer ligga på säkringsredovisningen.

4.2.1 Typfall 1 utifrån IFRS 9

Järpesbo AB väljer här att säkringsredovisa enligt IFRS 9 och som nämnts tidigare uppfyller de villkoren för att få säkringsredovisa. Detta innebär att de ska tillämpa IFRS 9 kap. 6 p. 5.8 när de ska redovisa enligt säkring till verkligt värde. Balansräkningen kommer att påverkas under löptiden som ränteswapen gäller. Den 31 december 2019 har skulden ökat med 200 000 SEK och ränteswapen har ett värde på 175 000 SEK. När ränteswappens löptid förfallit ska lånet återbetalas vilket gör att den 31 december 2020 kommer inte skulden och ränteswappen att redovisas i balansräkningen längre.

Tabell 4.2 Utfall på rapport över finansiell ställning under 2019 och 2020

Finansiell ställning Tillgångar EK & skulder

Period Ränteswap (SEK) Skuld (SEK)

31 december 2019 175 000 9 200 000

31 december 2020 0 0

Enligt metoden säkring till verkligt värde är syftet att ersätta omväxlingar genom att värdera säkringen till verkligt värde på den säkrade posten samt för säkringsinstrumentet (Ramirez 2015, s. 24). Den säkrade posten och säkringsinstrumentet kommer direkt att påverka resultatet, som i detta fall har posterna ökat i värde och sedan minskat. I tabell 4.3 illustreras hur resultaträkningen påverkas av dessa värdeförändringar.

Tabell 4.3 Utfall på rapport över totaltresultat under 2019 och 2020

Totalresultat 31 december 2019 31 december 2020

Säkrad post -200 000 200 000

Säkringsinstrument 175 000 -175 000

Resultateffekt -25 000 25 000

Den 31 december 2019 har skulden ett värde på 9 200 000 SEK vilket gör att skulden har ökat från 9 000 000 SEK till 9 200 000 SEK. Detta påverkar resultaträkningen negativt för Järpesbo AB, då skulden har ökat. Samtidigt har säkringsinstrumentet ökat med 175 000 SEK, vilket gör att när dessa matchas mot varandra påverkas inte resultatet lika markant som det hade gjort om de inte tillämpat säkringsredovisning. Gällande räntan antas det i typfallet att den rörliga räntan stigit och att Järpesbo AB tjänat på att ingå ett swapavtal där de bytt rörlig ränta mot en fast ränta. Detta innebär att motparten får betala mellanskillnaden på den faktiska räntan och fast ränta på lånet till Järpesbo AB.

4.2.2 Typfall 1 utifrån K3

Järpesbo AB väljer att redovisa enligt K3 kapitel 12 när de ska säkringsredovisa. De uppfyller villkoren i K3 kap. 12 pp. 48-59 vilket gör att de får säkringsredovisa. När K3 kapitel 12 tillämpas och det finansiella instrumentet värderas till verkligt värde finns det regler i ÅRL som ska följas. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet skall värderas enligt 4 kap. 14 a och e §§ ÅRL. I detta typfall handlar det om ett derivatinstrument och värdeförändringar ska då redovisas i resultaträkningen (K3 kap. 12 p. 61). Detta görs även i IFRS 9, vilket gör att det inte finns väsentliga skillnader gällande redovisning av säkring till verkligt värde mellan K3 och IFRS 9. Deloitte (2016, s. 13) anger i sin artikel att redovisningen är oförändrad mellan IAS 39 och IFRS 9. Eftersom K3 kapitel 12 bygger på IAS 39 är det inga större skillnader över hur det påverkar resultatet. Då det inte finns några väsentliga skillnader så hänvisar vi till tabellerna 4.2 och 4.3 där det framställs hur redovisning i praktiken påverkar balansräkningen samt resultaträkningen.

4.2.3 Analys av typfall 1

När vi jämför redovisningen mellan IFRS 9 och K3 i typfall 1 finner vi inga större skillnader.

Detta då IFRS 9 inte har gjort större förändringar gällande redovisning i praktiken i jämförelse med dess föregångare IAS 39 och därmed även K3. Enligt detta typfall hade det inte varit någon betydelse utifrån investerarens eller borgenärens perspektiv om företaget hade valt att tillämpat IFRS 9 eller K3 eftersom effekten på resultatet blir densamma. Däremot finns det andra skillnader mellan de två regelverken som inte har med redovisningen att göra, detta beaktas tydligare under typfall 2 och 3.

Vid tillämpning av säkringsredovisning reduceras volatiliteten i resultatet och detta framställs som mindre riskfyllt, vilket är positivt utifrån en investerare och borgenärens perspektiv (Grahm, Harvey & Rajgopal 2005, s. 5). Företag som ger ut redovisningsinformation ger stor användbarhet för investerare (Akmal, Syed & Shaikh 2012, ss. 40, 42). Investerarna ser

positivt på att företag använder säkringsredovisning då företaget tenderar till att få ett bättre kreditbetyg (Antonio et al. 2020, s. 52). Ekonomichefer är villiga att göra uppoffringar för att kunna uppfylla investerare och analytikernas förväntningar. En av sakerna de vill leva upp till är bland annat att hålla ett jämnt resultat för att kunna förutsäga framtida intäkter som kommer bidra till en ökad aktiekurs (Harvey & Rajgopal 2005, ss. 5, 66). Utifrån denna information är det ur många perspektiv bra att Järpesbo AB säkringsredovisar. Hade de valt att inte säkringsredovisa hade resultatet fluktuerat mellan åren ännu mer. Det hade då framställts som mer riskfyllt vilket inte hade varit positivt utifrån investerare eller borgenärers synvinkel. Målet är att skapa en stabil relation med sin omgivning och tillgodose intressenternas krav (Ax, Johansson & Kullvén 2015, ss. 22-23).