6.5 Utformning av intervjuguide
När vi utformade intervjuguiden utgick vi ifrån våra frågeställningar för att se till så att dessa skulle täckas upp under intervjuerna. Utifrån dessa kunde vi urskilja tre huvudområden som vi sedan bröt ner till lämpliga intervjufrågor, dessa är; kunskapsdelning, distansarbete och yrkesmässig utveckling. Detta gjorde vi för att skapa struktur men också för att försäkra oss om att vi inte glömde bort att fråga informanterna om ett visst område (Bryman, 2011). Under varje område har vi valt att blanda öppna och slutna frågor med en majoritet på öppna frågor för att möjliggöra för oss att ställa följdfrågor och få ut ett så komplext svar som möjligt. Då vi, som tidigare nämnt, använt oss av semistrukturerade intervjuer fick informanterna möjlighet att vara med och styra samtalet, vilket var avsiktligt från vår sida. Vi vill även poängtera att varken ordningsföljden eller intervjufrågorna var låsta vid intervjutillfället.
Detta gjorde att vi kunde anpassa frågorna efter informanterna på så vis att frågorna inte nödvändigtvis behövde ställas i samma ordning under samtliga intervjuer, så länge alla områden täcktes upp (Bryman, 2011). Vidare möjliggjorde detta för oss att ställa följdfrågor utifrån de svar som informanterna gav på de huvudfrågor vi formulerat i intervjuguiden. Den första delen av intervjuguiden består av ett gäng bakgrundsfrågor som ställdes till
informanten. Detta började vi med inför varje intervju för att få en mjukstart i samtalet och få en uppfattning om vem informanten var samtidigt som vi öppnade upp för att se potentiella mönster som vi inte tagit i beaktning eller reflekterat kring innan vi genomförde studien, vilket går i riktning med studiens metodval (Bryman, 2011).
6.6 Mättnad
Från början hade vi planerat att genomföra mellan åtta-tio intervjuer, men då vi fick avslag från fyra stycken och två intervjuer behövde ombokas, så räckte inte tiden till. Efter att vi genomfört sex intervjuer kunde vi urskilja vissa gemensamma teman där informanternas svarsmönster blev återkommande. När detta uppstår har man uppnått en så kallad mättnad, vilket gör det svårare för forskaren att finna ny kunskap genom att genomföra fler intervjuer (Ahrne & Svensson, 2015). Med hänvisning till detta valde vi således att genomföra åtta intervjuer, vilket gav oss två informanter i marginal för att säkerställa att vi verkligen uppnått en mättnad i svaren och kunde utesluta att svaren orsakats av slumpen. I området som
behandlade kunskapsdelningen hos informanterna upplevde vi en god mättnad redan efter fem informanter. I den del som behandlade den yrkesmässiga utvecklingen hos informanterna kunde vi däremot inte se en lika god mättnad då svaren skilde sig från varandra. Detta hade eventuellt kunnat motverkas genom att formulera intervjufrågorna på ett annat sätt eller genom att ställa ytterligare följdfrågor för att få mer specificerade svar (Ahrne & Svensson, 2015).
6.7 Databearbetning och Analys
För att kunna bearbeta och analysera det insamlade datamaterialet började vi med att lyssna igenom samtliga intervjuer och föra anteckningar som stöd för att säkerställa att vi inte missförstått något och uppfattat materialet lika eftersom vi valde att dela upp
transkriberingen.
Vi valde sedan att genomföra en tematisk analys av det framtagna datamaterialet från de genomförda och transkriberade intervjuerna. Genom denna metod började vi med att analysera varje intervju i ett försök hitta gemensamma teman och mönster i informanternas svar (Braun & Clarke, 2006). Således kom vi fram till dessa teman: “kunskapsöverföring”,
“distansarbete”, “yrkesmässig utveckling”. Dessa tre teman föll på plats ganska naturligt med hänvisning till att intervjuguiden var uppdelad på samma sätt. Utifrån dessa tre huvudteman kunde vi sedan urskilja tre underteman, vilket vi redogör för längre ner. Undermedvetet sorterade och reducerade vi även bort det material som vi fann mindre viktigt för studien för att säkerställa att materialet blev överblickbart och verkligen besvarade studiens
frågeställningar (Ahrne & Svensson, 2015). Detta möjliggjorde även för oss att strukturera upp materialet och på så vis bana väg för analysen. I samband med tematiseringen började vi även att vi koda materialet varpå vi placerade dessa koder under de teman eller kategorier som vi fann mest lämpliga. En kod kunde i sin tur bestå av ett eller flera citat från en
informants svar. Kodningen utförde vi genom att kommentera korta meningar till de stycken i det transkriberade materialet som vi fann intressanta och relevanta för studiens
frågeställningar. Detta underlättade bearbetningen då vi kunde få en mer överskådlig bild av resultatet. Ur dessa kommentarer kunde vi sedan urskilja ett återkommande mönster som la grunden för våra tre underteman i analysen: kommunikation, resultatfokus och lära genom andra. I sökandet efter att hitta teman i det empiriska materialet bearbetade vi koderna noga för att försöka förstå vad varje informant ville förmedla (Ahrne & Svensson, 2015). För att lättare kunna särskilja på koderna och se vilka koder som passade under vilket tema valde vi
att tilldela varje tema en färg (Braun & Clarke, 2006). Efter kodningen av det transkriberade materialet använde vi sedan de teoretiska perspektiven som ett instrument för att kunna analysera resultatet, vilket vi också trodde skulle underlätta för läsaren då denne enkelt skulle kunna följa med i resonemangen i förhållande till de teoretiska perspektiven. Vidare valde också vi att utesluta ord eller läten som vi inte ansåg fyllde någon mening för den vidare förståelsen. Vissa av informanternas svar har varierat i kvalitét, vilket gjort att vi valt att använda “...” i vissa citat för att verkligen komma åt kärnan i svaren och för att påvisa att en viss tidsskillnad ägt rum mellan svaren (Ahrne & Svensson, 2015). Vidare har vi från början varit måna om informanternas identitet varpå vi valt att ta bort samtliga av informanternas namn och byta ut dem till olika siffror. Siffrorna i sig följer inte någon kronologisk ordning utan är slumpmässigt tilldelade, vilket gör att man inte på något sätt kommer kunna koppla en viss siffra till en viss person. Detta har vi gjort eftersom flera av informanterna arbetar på samma företag och därmed kan identifiera ordningen för intervjuerna om dessa presenterats i enlighet med den kronologiska ordningen.
6.8 Etik
Under studiens gång vi har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna för
samhällsvetenskaplig forsknings enligt Vetenskapsrådet (2002). De forskningsetiska principer som vi här tagit hänsyn till är konfidentialitetskravet, informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet.
Till att börja med tog vi hänsyn till samtyckeskravet vars innebörd är att samtliga informanter ska ge sitt samtycke inför ett deltagande i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002). Vi fick informanternas samtycke vid tre olika tillfällen där det första skedde redan vid en första kontakt med informanterna muntligt och via mejl. Efter ett första godkännande från samtliga informanter genomfördes ett utskick av ett mer formellt mail där vi även bifogade ett
välformulerat missivbrev där vi bad informanterna att läsa igenom samtlig information för att sedan ge oss ett skriftligt samtycke om deras deltagande genom att svara på mejlet. Slutligen fick vi ytterligare ett samtycke av medverkan och inspelning av intervjuerna muntligen inför varje intervjutillfälle där vi frågade om de hade läst mejlet och gav än en gång information om de viktigaste punkterna. På så vis har vi följt Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska
princip gällande samtyckeskravet med mycket stor noggrannhet.
Informationskravet följdes i samband med att vi mailade informanterna med ett missivbrev för ett samtycke av medverkan i studien. I missivbrevet gav vi informanterna en så noggrann och detaljerad information möjligt om studien enligt Vetenskapsrådet (2002). Vi började med att presentera oss själva som studenter, projektansvariga och forskare för studien med namn, tillhörande institution och kontaktuppgifter. Därefter beskrev vi kort studiens syfte och bakgrund, dess genomförande och samtliga villkor för informanternas deltagande. Vi
förtydligade att genomförandet skulle ske i form av semistrukturerade intervjuer, hur lång tid dessa förväntades ta samt att vi med deras samtycke hoppades på att få spela in intervjun i syfte att bättre kunna fokusera på samtalet och för att i efterhand transkribera materialet. I missivbrevet informerade vi även informanterna att materialet enbart skulle användas i forskningssyfte för den aktuella studien samt att inspelningarna skulle förstöras när studien var fullbordad och gav information om vart den skulle publiceras och i vilket syfte. I missivbrevet framgick det även tydligt att deltagandet var frivilligt där vi tog upp deras rätt till att när som helst avbryta intervjun och deltagandet under studiens gång.
Vidare informerade vi om tystnadsplikten och att samtliga uppgifter skulle behandlas
konfidentiellt både skriftligen i missivbrevet och muntligen i samband med intervjuerna innan de påbörjades. Konfidentialitet innebär att det inte går att identifiera informanterna i studien vilket är en viktig etisk forsknings-princip att ta hänsyn till (Vetenskapsrådet, 2002).
Konfidentialitetskravet följde vi genom att inte på något sätt nämna informanternas kön, namn eller organisation. Att uppgifterna behandlas konfidentiellt innebär här att det inte går att spåra de specifika individerna genom studiens data. Anledningen till att anonymitet inte utlovas beror på att vi i vår studie däremot har inkluderat åldersgrupp, stad, bransch, längd gällande erfarenhet inom branschen samt vilken funktion som deras yrkesroll fyller.
Majoriteten av dessa punkter är dock något som samtliga informanter har gemensamt, bortsett från ålder och antal år i branschen då vi utgick från dessa kriterier i urvalet av informanter.
Eftersom det dessutom finns ett stort antal små till medelstora bolag inom HR-branschen i Stockholm anser vi att konfidentialiteten är stark nog att det inte är möjligt att kunna spåra eller på något sätt påvisa informanternas identitet utifrån studiens data.
Vidare följde vi nyttjandekravet vilket är den fjärde nämnda forskningsetiska principen som handlar om att endast använda det empiriska materialet som samlats in till studien i
forskningsändamål. Detta har vi som tidigare nämnt informerat om och även följt genom att
endast använda datainsamlingen i den aktuella studien och inte för några övriga icke-vetenskapliga ändamål.
Samtlig information kopplad till etiska överväganden som vi efterföljt är något som vi tagit upp både skriftligen och muntligen för att säkerställa så att alla som medverkat i studien har förstått och godkänt (Vetenskapsrådet, 2002).