Undersköterskeutbildningens betydelse för arbetet Flera av respondenterna nämner en önskan om förändring i organisationen, att deras

utbildning ska komma till användning och att en skillnad mellan de utbildade och outbildade borde finnas. Fler arbetsuppgifter önskas övertas från sjuksköterskorna som till exempel såromläggning och att utföra blodprovtagning samt ett närmre samarbete med

sjuksköterskorna. Flertalet respondenter önskar även borttagning av vissa arbetsuppgifter så som till exempel städning, tvätt och inköp. Det framkommer även i tidigare forskning att städning nedprioriteras i förmån för andra prioriterade arbetsuppgifter (Eliasson-Lappalainen & Szebehely, 1998; Ellström, Ekholm & Ellström, 2009). Ändringen som önskas kan ses som en process till professionalisering där undersköterskorna vill skydda sin kunskapsbas och ta arbetsuppgifter från sjuksköterskorna som de outbildade inte ska få ta del av vilket Abbott (1988) benämner som jurisdiktion. Det framkommer även att en snabbutbildning skulle kunna

39

vara gynnsam för att få fler till vården och att ny hjälpare redan från början har någon kunskap än icke införstådda personer som inte vet vad arbetet innebär.

Tabell 6. Undersköterskornas upplevelser om de anser sig ha befogade arbetsuppgifter inom

hemtjänst och på särskilt boende. Befogade arbetsuppgifter innebär bland annat att sätta kateter och ta blodprov, medan städning och tvätt räknas till obefogade arbetsuppgifter.

Sig. 0,000 Befogade arbetsuppgifter Obefogade arbetsuppgifter

Särskilt boende 42 st 18 st

Hemtjänst 23 st 22 st

Tabellen visar med hjälp av ett chi2-test att både de i hemtjänsten och inom särskilt boende anser sig ha befogade arbetsuppgifter utifrån dess utbildning.

Av enkätsvaren framkommer det att fler respondenter anser sig ha befogade arbetsuppgifter i relation till sin utbildning än de som inte anser sig ha befogade arbetsuppgifter. Många av respondenterna hoppas på en förändring i organisationen där de får utföra så kallade befogade arbetsuppgifter som till exempel sätta kateter, utföra såromläggningar, ta blodtryck och blodprov. Dessa arbetsuppgifter har även tidigare setts som befogade arbetsuppgifter, vilket undersköterskorna förväntat sig att få utföra efter utbildningen (Wikström, 2003). En respondent påtalar att hon tidigare haft fler delegerade arbetsuppgifter som till exempel blodtryck, blodprover och såromläggningar men att de över tid har plockats bort från

undersköterskorna. Detta överensstämmer med uppgifter som framkommer i Burell, Jansson & Svenska kommunalarbetareförbundet (1997) att arbetsuppgifter som tidigare setts vara befogade för undersköterskorna har försvunnit över tid, vilket skapat känslor av misstrohet och kränkning hos omsorgspersonalen.

Vissa respondenter anser att de har obefogade arbetsuppgifter, till dessa innefattas tillexempel städa, tvätta, duscha och handla. Flertalet respondenter beskriver även att utbildningen inte genererat i några andra arbetsuppgifter vilket får vissa respondenter att anse utbildningen vara onödig och icke uppskattad. Detta stämmer överens med tidigare forskning där det

framkommer att utbildningen ses bortkastad eller oväsentlig då de utför obefogade arbetsuppgifter (Ahnlund & Johansson, 2006; Wreder, 2005). En respondent beskriver missnöjet över arbetssituationen på fäljande vis:

40 Vi som är undersköterskor får göra samma saker som omsorgsass. Det är

mycket tråkigt. Då känns det at man har gått utb. i onödan. Känner sig undanknuffad. (Respondent 49)

Respondenten beskriver sitt missnöjde över att ha lagt tid på en utbildning som inte genererat i något nytt mer än en känsla av onödighet och bortkastning av nyförvärvad kunskap. Detta framkommer även i tidigare forskning att utbildning ses vara onödig då sådana

arbetsuppgifter ändå inte får utföras (Ahnlund & Johansson, 2006; Törnquist, 2004). I intervjudelen antyder vissa respondenter att det inte finns någon skillnad i arbetsuppgifter mellan de utbildade och outbildade vilket skapar en irritation hos de respondenterna att kunskapen som införskaffats inte fått komma till användning. Detta kan jämföras med att outbildad personal ses som ett hot för yrket och att det finns en brist av stolthet över arbetet (Wikström, 2003) och att yrket tidigare inte har setts som ett yrke där utbildning är nödvändig (Burell, Jansson & Svenska kommunalarbetareförbundet, 1997; Szebehely, 1995). En

respondent uttrycker missnöjet över kunskaps slöseri på följande vis:

Jag tycker att det är tråkigt att man inte får göra mer efter man är utbildad. I utbildningen lär man sig ta veprover och sätta kateter och det får man inte göra. Man har mer kunskap än man får använda och det är synd, man tappar den kunskapen om man inte får använda den. Om man ska arbeta inom kommunalverksamhet skulle man kunna korta ner utbildningen med i alla fall ett halvår för man får inte utföra de arbetsuppgifterna ändå. Man får ändå bara utföra samma arbetsuppgifter som en outbildad och ibland kan man få städa nästan en heldag och det var inte det utbildade mig inom. Jag tycker att man borde få utföra mer hälsosjukvårdsuppgifter och arbeta närmre

sjuksköterskorna, att det blir ett steg till mellan utbildade och outbildade. (Intervju 2)

Respondenten menar att utbildningen inte utgör någon nytta enligt arbetsgivaren då den inte genererar i några nya arbetsuppgifter och att den av den anledningen skulle kunna kortas ned om man vill arbeta inom kommunalverksamhet. Flertalet av respondenterna nämner att de vill ha fler sjuksköterskeuppgifter. Detta kan tolkas som att respondenterna vill minska den rådande hierarkin mellan dem och sjuksköterskorna och höja skillnaden mellan dem och de outbildade undersköterskorna för att få fler befogade arbetsuppgifter (jmf. Burell, Jansson & Svenska kommunalarbetareförbundet, 1997). Med andra ord vill undersköterskorna markera gränsen mot de outbildade som de anser befinna sig lägre i hierarkin. Undersköterskorna vill

41

samtidigt flytta upp gränsen mot sjuksköterskorna som befinner sig över dem i hierarkin genom att framställa den kompetens de besitter. Yrkesgruppen behöver gå ihop och arbeta tillsammans för att få tolkningsföreträde (Larsson, 1977). Kunskapen ses vara viktig för arbetet och inte minst för att höja statusen för yrket (Fahlström, 1999).

För att lyckas med en förändring som vissa respondenter vill behöver alla aktivt jobba mot en förändring (jmf. Czarniawska & Joerges, 1996). Detta kan bli svårt då inte alla ses vara intresserade av att uppnå förändring, detta uppger en respondent i en intervju. Välutvecklade organisationer har redan från början ett sämre utgångsläge att uppnå förändring då

människans handlande behöver ändras vid en omorganisering (Eriksson-Zetterquist, m. fl., 2015). En respondent nämner att det finns många i organisationen som anser att det gamla arbetssättet är det rätta och att de inte vill ta in något nytt, varken från organisationen eller från nyutbildade. Detta kan vara en liknelse med vad Bing-Jonsson, Hofoss, Kirkevold, Bjørk och Foss (2016) studie kommer fram till att det fanns en skillnad i kompetens där de yngre sets ha mer kompetens än de äldre. Däremot ses merparten vilja se en förändring där undersköterskorna får en mer betydande roll med andra arbetsuppgifter där utbildning är en förutsättning. Detta är viktigt för en yrkesgrupp för att kunna skydda intressen och få monopol, vilket innefattar en uteslutning av de outbildade (jmf. Abbot, 1988; Berntsson, 2006; Brante, 2005). För att klara av den demografiska ändringen behöver fler arbeta inom vården. Ett sätt att få fler att söka till vården är att lyssna på de som arbetar inom yrket och försöka få till en förändring i organisationen. Detta kan ses som en samhällsförändring och arbetsuppgifter från sjuksköterskorna kan komma att behöva lämnas över till

undersköterskorna (jmf. Abbot, 1988). Detta för att öka undersköterskornas tillfredsställelse i arbetet.

Vidare framkommer det att en snabbutbildning kunde vara fördelaktig vid särskilda situationer som till exempel nu vid Covid -19 och inför sommaren. Utbildningen ska ge respondenterna kunskap kring de viktigaste områdena för att ge dem en viss trygghet och kunskap i arbetet. Genom att tillföra en utbildning kan det generera i fler sökande och en lättare arbetsbelastning hos hjälparen då de inte behöver förklara allt vid till exempel introduktionen.

Ja typ som nu och inför sommaren, i vissa lägen. En kort utbildning för de som ska jobba en kort tid inom vården. För de som vill jobba inom vården långvarigt behöver gå en lång utbildning. På en kort utbildning går man

42 miste om mycket. Att få in någon som har ett hum om lite är bättre än att få

in någon som inte har något alls med sig i bagaget. På en kort utbildning kommer bara det viktigaste och vanligaste med, det kan göra dem lite säkrare. För oss ordinarie skulle det även underlätta, det skulle kännas lite lugnare och man skulle inte behöva förklara lika mycket. Medicin och lyft är viktigt att få med på en snabbutbildning. (Intervju 6)

Citatet beskriver respondentens idé om en snabbutbildning för de som tänkt arbeta en kortare period inom yrket, detta för att kunna ge alla hjälpare en bra grund och rätt förutsättningar för arbetet. Runesson och Eliasson-Lappalainen (2000) menar även de att utbildningen genererar i en baskunskap för arbetet som skapar förutsättningar för att klara av det vardagliga arbetet. Den explicita kunskapen ger förutsättningar för den implicita kunskapen i den bemärkelse att teoretisk kunskap ger en förutsättningar att känna trygghet i beslut som fattas innan de blir en vana (jmf. Ellström, 1999).

Merparten anser sig ha befogade arbetsuppgifter, denna fråga kan uppfattas på två vis. Antingen att de anser sig ha befogade arbetsuppgifter och att de har de arbetsuppgifter de ska ha i relation till utbildningen eller att de anser sig ha befogade arbetsuppgifter men att de även skulle önska få fler arbetsuppgifter då de har mer kunskap från utbildningen än vad de utför på arbetsplatsen. Att utbildade undersköterskor önskar att det sker en förändring i

organisationen är inte konstigt då utbildning kräver både tid och resurser för att sedan inte generera i några förändringar på arbetsplatsen i arbetsuppgifter utan ger mer en känsla av icke uppskattning och missnöje. Hjälparna är de som arbetar närmast hjälptagarna och har av den anledningen den bästa kunskapen kring förändringar i dennes allmäntillstånd. Genom

utbildning och förmågan att omsätta kunskapen i praktiken i det nära arbetet med hjälptagarna har undersköterskorna förutsättningar för att gå ihop och hävda deras speciella kompetens i arbetet. Flera av respondenterna från intervjuerna önskar även att det blir en snabbutbildning för de som ska arbeta kortvarigt inom vården. Snabbutbildningen skulle underlätta för organisationen på det vis att alla som kommer ut i arbetet har en grundkunskap. Att det finns personer som inte vill ta in nytt och hålla fast vid det gamla är inte så konstigt då nytt är skrämmande innan man vet vad det innebär och hur det kommer att påverka en i arbetet.

43

7. Diskussion

7.1. Metoddiskussion

Syftet med att använda förklarande sekventiell design till denna studie var först och främst för att få in så många åsikter som möjligt via enkäter för att få en överblick över

undersköterskornas syn på kompetens, personliga egenskaper, erfarenhet och undersköterskeutbildningen. För att sedan få en mer fördjupande insyn i vissa

undersköterskors syn på yrket och de kvalifikationer som ses vara nödvändiga för yrket, utfördes intervjuer. Intervjuerna utfördes via telefon på grund av Covid -19 som gjort att det blivit besöksförbud på kommunens äldreboenden. Fördelarna med telefonintervjuer var att det inte var så tidskrävande för respondenterna vilka kan uppleva att de har ont om tid.

Studiens urval var undersköterskor som hade en fast anställning eller var schemalagda vilket uteslöt de hjälpare som var outbildade och timanställda. Anledningen till urvalet var att jag ville få en inblick i hur de utbildade tänkte kring utbildningen och kompetensen i yrket för att fånga upp åsikter som kan ses som en önskan om förändring och professionalisering av yrkeskategorin. Att utesluta timvikarier blev ett val då jag ansåg det vara lämpligt att be enhetscheferna gå ut med enkäterna via dess arbetsplatsträffar, där timanställda inte medverkar, för att förhoppningsvis nå ut till så många som möjligt, samt för en lättare hantering att få kontakt med samtliga undersköterskor för perioden. Detta kan även ses som etiskt problematiskt om respondenterna känt sig tvingade att delta i enkäten men i och med svarsfrekvensen för studien tror jag inte att det varit någon som känt sig tvingad.

Genom mina tidigare erfarenheter och förförståelse för yrket anser jag det varit lättare att förstå vissa termer och uttryck som respondenterna berörde under intervjuerna. Detta gjorde att samspelet flöt på bättre än om respondenterna hade behövt förklara vad de menat med vissa termer. Förförståelsen kan ha påverkat resultat och analysdelen då det redan innan funnits en föreställning om studiens inriktning vilket kan ha uteslutit vissa aspekter som kanske annars skulle tagits i biaktande. Detta fanns med i åtanke under hela studien och jag försökte vara så öppen som möjligt för alla delar i processen. Jag har även varit noga med att ställa mig frågan om studiens syfte är tydligt i studiens process för att inte blanda in andra

44

intressanta åsikter i den aktuella studien. Informationen till respondenterna har tagits fram och delgetts för att vara så tydlig som möjligt. Även informationen till enhetscheferna, som varit den förlängda armen i vissa situationer, har bearbetats för att vara så tydlig som möjligt. Detta för att öka studiens replikerbarhet. Då det mesta skett via mail har jag inte haft någon större personlig påverkan på respondenterna vilket gör att resultatet förmodligen hade sett liknande ut oavsett vem som hade samlat in data. Det som jag anser spelat störst roll i insamlandet av data är hur enhetschefen agerat utifrån de instruktioner som angivits.

7.2. Resultatdiskussion

Formell kompetens anses vara viktig för arbetet enligt respondenterna. I resultatet syns även att många respondenter anser informell kompetens vara viktig då det är människor de arbetar med. Det kan vara problematiskt att ställa dessa två komponenter emot varandra då den ena komponenten inte utesluter den andra. Rätt egenskaper och inställning gör att arbetet utförs på ett tillfredställande vis samtidigt som kunskapen från en utbildning genererar kompetens som behövs för att kunna tillgodose arbetsuppgifternas fulla betydelse. Genom kunskap förvärvas fler sätt att se på en situation och en annan förståelse vilken inte kan erhållas på annat vis. Fler respondenter uttryckte att de ville se en organisationsförändring där utbildningen generar i nya arbetsuppgifter och där kunskapen som är förvärvad via utbildningen ska komma till användning. Blir utbildningen lika över landet och undersköterskorna tilldelas en skyddad titel kan de lättare få andra arbetsuppgifter då de blir en skillnad mellan dem och de outbildade. Det blir även lättare att skapa ett yrkesrevir och jurisdiktion (Abbot 1988). Ett problem som undersköterskorna har för att bli en profession utöver alla faktorer som kopplar dem till en semi-professionen är att personer utan formell kompetens kan utföra

arbetsuppgifterna vilket kan försvåra revirskapandet. Däremot är utbildning tidskrävande och en investering som borde försäkra vissa arbetsuppgifter i och med kunskapen som förvärvas. Blir det en förändring gällande utbildning och arbetsuppgifter kan det bli mer attraktivt yrke där arbetsuppgifter ses vara befogade utifrån utbildning.

Är det befogat att undersköterskorna ska få en skyddad yrkestitel då de i huvudsak ser att det är informell kompetens som är det viktigaste? Jag tror att en skyddad yrkestitel kan hjälpa undersköterskorna att bli en profession där de tar över arbetsuppgifter från sjuksköterskorna

45

och lämnar över vissa så kallade obefogade arbetsuppgifter till de outbildade inom yrket. Vidare anser jag att explicit kunskap som genererats från en undersköterskeutbildning borde ställas som ett krav från arbetsgivaren, på så vis kvalitetssäkras vissa arbetsuppgifter. Genom att enbart ge undersköterskor vissa arbetsuppgifter säkerställs det att hjälparen besitter de kunskaper som behövs för att utföra vissa arbetsuppgifter och göra vissa bedömningar på ett korrekt sätt. Den explicita kunskapen ger även hjälparen en trygghet i arbetet samt rätt förutsättningar för att bygga upp implicit kunskap på rätt grunder.

Eliasson-Lappalainen och Szebehely (1998) menar att det redan påbörjats en process mot ökad legitimitet för hemtjänsten eftersom alla inte har rätt till vård och att hjälpen som ges utformas utifrån satta mål. Detta utgör början på professionaliseringen som fortfarande har en lång väg kvar om det någonsin kommer kunna ses som en profession. Men ska vi fortsätta på den påbörjade vägen kan nästa steg vara att ge undersköterskorna arbetsuppgifter som går i linje med utbildningen. Får undersköterskorna fler sjuksköterskeuppgifter kan det vara resurssparande för samhället, både för att kunskap inte ska gå förlorad, att fler finner intresse för att gå utbildningen och för att stanna inom yrket. Respondenterna ses vilja utmana

sjuksköterskorna i dess arbetsuppgifter och har viljan att bli en profession. Lyckas

undersköterskorna professionalisera sig får de en annan utgångspunkt i samhället där de går ut som en starkare yrkesgrupp än vad de ses vara idag, med en tydlighet i vad yrket står för på arbetsmarknaden. Genom att avlasta sjuksköterskorna från arbetsuppgifter som

undersköterskorna kan utföra får sjuksköterskorna mer tid för andra arbetsuppgifter och undersköterskorna känner att de får användning för sin utbildning samtidigt som det blir ett glapp mellan undersköterskorna och de outbildade. De outbildade kan således utföra

arbetsuppgifter som inte kräver någon utbildning. Detta kan öka säkerheten på arbetsfältet då arbetarna utför de arbetsuppgifter de har kunskap för att utföra, vilket minskar risken för felaktig hantering. Resultatet kan ses som en vägledning för yrket där undersköterskorna kommit till tals för att visa hur de anser att yrket på bästa sätt ska kunna drivas för samhällsmedborgarnas bästa.

Studien lämnar luckor om hur en omorganisering skulle kunna ske för att uppnå önskat resultat, huruvida utbildade och outbildade tänker kring yrket och utbildning och hur omsorgstagare känner gällande hjälparen och hjälparens kompetens.

46

8. Slutsats

Respondenterna i studien ansåg att personliga egenskaper var viktiga för yrket då det är människor de arbetar med men att utbildning också är nödvändig för att ha grundkunskap i arbetet och rätt förutsättningar för att fatta rätt beslut i arbetet. I resultatet framkom det att undersköterskorna ansåg yrket vara varierande och utmanande, där tid för de äldre värdesätts tillsammans med arbetsuppgifter som är av sjuksköterskekaraktär. Efter analysering av materialet ansåg jag det vara lämpligt att koppla data till professionsteori, skandinavisk institutionell teori och människobehandlande organisationer för att tydligt kunna belysa undersköterskornas syn på formell kompetens, informell kompetens och

undersköterskeutbildningens betydelse för organisationen. Respondenterna uttryckte att undersköterskeutbildningen är viktig för arbetet samtidigt som personens personliga egenskaper är relevanta för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett lämpligt sätt. För att uppnå förändring i en organisation som leder till att undersköterskorna får ta en större plats än de outbildade behöver undersköterskorna få arbetsuppgifter som kräver den baskunskap som utbildningen genererar i. Detta kan i sin tur leda till en större arbetstillfredsställelse hos undersköterskor och att samhällets resurser nyttjas på ett vis där förvärvad kompetens kommer till nytta och bidrar till fler sökande till äldreomsorgen.

47

9. Referenser

Abbott, A. (1988). The system of professions: An essay on the division of expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press.

Ahnlund, P. (2008). Omsorg som arbete: Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre-

och handikappomsorgen (doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet. Institutionen för

socialt arbete.

Ahnlund, P., & Johansson, S. (2006). Omvårdnadsutbildning som mål eller medel? Om

legitimitetsproblem och kunskapssyn. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 (2006).

Alsterdal, L. (2002). Hertig av ovisshet: Aspekter på yrkeskunnande (doktorsavhandling; 2., rev. uppl. ed., Arbetsliv i omvandling, 2002:1). Stockholm: Arbetslivsinstitutet, & Kungl. Tekniska högskolan.

Allvin, M. (2006). Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Andersson, P. (2014). Värdet av reell och formell kompetens. I Kock, H. (red.) Lärande i

arbetslivet: möjligheter och utmaningar: en vänbok till Per-Erik Ellström. Linköping:

Linköpings Universitet.

Bennich, M. (2012). Kompetens och kompetensutveckling i omsorgsarbete: synen på

kompetens och lärande -i spänningsfältet mellan samhälleliga förutsättningar och organisatoriska villkor. (doktorsavhandling). Linköping: Linköpings universitet, 2012.

Linköping.

Berntsson, P. (2006). Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier: Ett

könsperspektiv på professionalisering (Göteborg studies in sociology , 31). Göteborg:

Department of Sociology, Göteborg University.

Bing-Jonsson, P C, Hofoss, D, Kirkevold, M, Bjørk, I T & Foss, C. (2016). Sufficient competence in community elderly care? Results from a competence measurement of nursing