Vikten av formell kompetens

Personliga egenskaper som kommunikationsförmåga, engagemang och intresse för arbetet, samt sociala färdigheter uppfattas som viktiga komponenter för att passa som undersköterska. Detta stämmer överens med tidigare forskning där en persons egenskaper setts väga tyngre än utbildning (Fahlström, 1999; Johansson, 1995; Szebehely, 1995; Törnquist, 2004). Ändock är det fler som anser utbildningen vara väsentlig än de som inte anser utbildningen vara en viktig faktor för yrkesutövandet. Detta går i linje med professionsteorin att kunskap inte kan

förvärvas på annat sätt än via utbildning och att det enbart är de som gått utbildningen som besitter fullgod kompetens för yrket. Vilket är ett sätt att kontrollera yrket genom

skickligheten och kunskapen som förvärvats genom utbildningen (Abbot, 1998).

I enkäten framkommer det att kommunikationsförmåga, engagemang och intresse för arbetet samt sociala färdigheter ses vara de viktigaste komponenterna hos en kollega (se tabell 1). Det framkommer även i tidigare forskning att egenskaper är det mest framhållna för att kunna utföra ett bra arbete (Törnquist, 2004). Även Van Stenis, Van Wingerden och Tanke (2017) nämner det relationsorienterade arbetet där vårdpersonalens förmåga gällande

kommunikation, uppmärksamhet, flexibilitet och teamwork som nödvändiga för att klara av arbetet. Vilket även ligger i linje med att den tysta kunskapen som byggs upp i det dagliga arbetet behövs för att utföra arbetsuppgifterna på ett korrekt vis (Allvin, 206). Kompetens på arbetsfältet ses vara hög hos både utbildade och outbildade.

33

Tabell 4. Undersköterskornas arbetslivserfarenhet i relation till när de utbildade sig.

Sig. 0,000 Hade arbetslivserfarenhet Hade inte

arbetslivserfarenhet

Gymnasial 8 st 26 st

Eftergymnasial 36 st 7 st

Annat 30 st 10 st

Tabellen visar med hjälp av ett chi2-test att flest av de som hade arbetslivserfarenhet innan de gick undersköterskeutbildningen gick en eftergymnasialutbildning, de som inte hade någon arbetslivserfarenhet innan de började studera gick undersköterskeutbildningen på gymnasiet. I tidigare forskning framkommer det att utbildning inte behövs för att klara av arbetet utan det räcker med viljan att hjälpa andra och husmorskompetens (Johansson, 1995; Szebehely, 1995; Törnquist, 2004), detta framkommer även i denna studie. En respondent uttrycker att det viktigaste är viljan att hjälpa och göra väl i arbetet med andra människor på följande vis:

När man jobbar och sköter om andra människor så anser jag att det är viktigt och jobba med hjärtat på rätt ställe!!! (Respondent 123)

Citatet beskriver hur människans egenskap och intuition till att vilja hjälpa utgör den

viktigaste komponenten för att göra ett bra arbete. Flera respondenter tar upp att så länge en hjälpare har intresset för arbetet och viljan att hjälpa andra utgör utbildnigen inte den viktigaste komponenten. Har man viljan kan man även lära sig arbetet, där av kan en

outbildad hjälpare vara minst lika bra som en utbildad. Detta överensstämmer med Runesson och Eliasson-Lappalainen (2000) som beskriver att det finns hjälpare som saknar formell kompetens men som utför ett fullgott arbete och att det finns hjälpare som har en gedigen utbildning men som saknar förmågan att utföra ett bra arbete. Det viktigaste ses vara

förmågan att sköta en annan människas kropp och hem (ibid.). Även Allvin (2006) menar att det är den praktiska kunskapen som är viktigast för att kunna utföra ett bra arbete och kunna anpassa sig till nya situationer.

I den öppna delen av enkäten framkommer det att vissa respondenten ansett att kunskap kunde införskaffas genom att arbeta inom yrkesfältet likväl som att gå utbildningen. Detta framkommer bland annat genom uttryck som att erfarenhet genererar kunskap inom yrkesfält.

34 Med erfarenhet (utbildning) så vet folk vad som orsakar olika saker och

varför. Folk som jobbat länge lär sig ju under tiden. (Respondent 108)

Med citatet menar respondenten att en person som arbetat länge inom yrket lärt sig grunderna till arbetet, medan de som är nya mer utför arbetet utan kunskap. Med andra ord har en utbildad explicit kunskap kring grunden direkt och kan på så vis utföra arbetet på ett korrekt sätt snabbare än en outbildad som behöver förvärva kunskap via arbetet. De personliga egenskaperna ses även vara de som är mest framhållna från chefer, vilka ansett att personlig kompetens som till exempel engagemang, samarbetsförmåga, empati och pålitlighet väger tyngre än undersköterskeutbildningen (Ahnlund, 2008; Törnquist, 2004). Det framkommer även från tidigare vårdpersonal att det är personens egenskaper som är väsentliga och inte själva utbildningen (Fahlström, 1999). Även Bennich (2012) tar upp egenskaper som den viktigaste komponenten för att utföra ett bra arbete. Med andra ord är det den implicita kunskapen som utgör den viktigaste faktorn för att klara av arbetet i en människobehandlande organisation där vardagen kantas med nya utmaningar varje dag (jmf. Allvin, 2006; Ellström 1999).

I intervjuerna framkommer det hos vissa att innan de genomfört undersköterskeutbildningen utförde arbetsuppgifterna på ett korrekt sätt utan att veta grunderna till varför de utförde arbetsuppgifterna på det viset. Ett exempel på detta presenteras nedan:

Ja, men mycket gjorde man när man jobbade men man visste inte varför och varför man gjorde på ett speciellt sätt. Under introduktionen till arbetet berättade de vad man skulle göra men inte varför man gjorde det. (Intervju 5)

I citatet beskriver respondenten hur hen med hjälp av utbildningen fick svar på varför hen arbetat på det viset hen gjort. Det är även fler respondenter som nämner att de efter utbildningen fått svar på frågor gällande arbetssättet. Att utbildning ger en person

grundläggande kunskap framkommer även i tidigare forskning, formell utbildning genererar i fler perspektiv och ger redan förvärvad kunskap legitimitet (Alsterdal, 2002). Även en

missnöjdhet framkom från respondenten över att den informationen inte framkom under introduktionen på arbetsplatsen, utan att det enbart framkommer hur arbetet ska utföras utan någon vidare information. Att utföra arbetsuppgifter på ett sätt som det ”alltid” gjorts går i led med att organisationer handlar som de gjort över tid och att vanor och mönster skapats för att underlätta för arbetaren att göra ”rätt” (jmf. Eriksson-Zetterquist, 2009). Att enbart lära ut ett arbetssätt och inte ge den grundläggande informationen om anledningar och konsekvenser

35

utgör ett kunskapsglapp mellan undersköterskorna och andra grupper. Detta ligger i linje med att kunskap inte kan införskaffas av vem som helst eller hur som helst, detta utesluter andra grupper från kunskapsområdet (jmf. Abbot, 1988; Brante, 2005) vilket kan benämnas som clouser (Brante, 2009).

Att personliga egenskaper väger tungt i arbetet är inget nytt och kommer förmodligen vara en bestående åsikt då det är svårare att ändra någons egenskaper än att införskaffa kunskap genom utbildning. Egenskaper som kommunikation, engagemang, intresse och sociala

färdigheter är egenskaper som gör en person lämplig att arbeta med människor. En utbildning genererar inte i förmågan att hantera andra på ett genuint sätt. Utan utbildning utfördes

arbetsuppgifterna på ett korrekt vis utan att veta varför eller att arbetsuppgifterna utfördes rätt. Detta kan vara en förklaring till att respondenterna ansåg kollegorna ha tillräckliga kunskaper kring arbetet då de flesta utför arbetet på ett korrekt sätt, trots att de saknar grunden till varför de utför arbetsuppgifterna på ett specifikt vis. Att inte lära ut den grundläggande kunskapen vidare till de som introduceras till arbetet kan ses både som ett sätt att förutsätta att denne själv ska införskaffa sig kunskapen eller ett sätt att skydda kunskapen från andra grupper. Det skulle även kunna handla om att den kunskap en hjälpare besitter till stor del är tyst kunskap och vanehandlingar (jmf. Allvin, 2006)