6. Resultat och analys
6.2. Vikten av undersköterskeutbildningen
Majoriteten av undersköterskorna upplever att det finns en skillnad mellan utbildade och outbildade i arbetet. Utbildade upplevs ha mer kunskap kring arbetets alla områden som till exempel sjukdomar och läkemedel och hur saker och ting hänger ihop samt vad de kan få för konsekvenser. Kunskapen som förvärvas genom utbildning kan fungera som ett sätt att
kontrollera yrket och på så vis skydda yrket (jmf. Abbot, 1988). Kunskapen leder till trygghet, ansvarskänsla, bättre bemötande och professionalitet i arbetet. Utbildningen ses vara viktig för att få de grundläggande kunskaperna och de rätta förutsättningarna för att klara av arbetets komplexitet. I Runesson & Eliasson-Lappalainen (2000) framkommer det att utbildningen är en bra bas där personen får kunskap kring sjukdomar och förutsättningar att bedöma olika situationer. Det framkommer även i tidigare forskning att kunskap behövs för att säkra
36
2006). Även cheferna är av uppfattningen att de med utbildning har en helhetssyn och kompetens som outbildade saknar (Thörinquist, 2004).
Tabell 5. Undersköterskornas upplevelser om det finns eller inte finns skillnader med att
arbeta med någon som har eller inte har en undersköterskeutbildning.
Sig. 0,043 Ja, finns skillnad Nej, finns ingen skillnad
Särskilt boende 43 st 22 st
Hemtjänst 21 st 24 st
Tabellen visar med hjälp av ett chi2-test att flest inom särskilt boende anser att det finns en skillnad mellan att arbeta med någon som har undersköterskeutbildning kontra en som inte har en utbildning. Inom hemtjänsten är det flest som anser att det inte finns någon skillnad mellan att arbeta med någon som har eller inte har utbildning.
Majoriteten av respondenterna i enkätundersökningen anser att det finns en skillnad mellan att arbeta med en kollega som har undersköterskeutbildning jämfört med en kollega som inte har någon utbildning. Att det finns olika uppfattningar kring huruvida utbildningen upplevs göra en skillnad i arbetet kan bero på att utbildningen har sett olika ut under årens lopp (jmf. SOU 2019:20). Det kan även bero på att de som arbetat länge inom verksamheten förvärvat mycket erfarenhet och tyst kunskap vilket gör att de klarar av att hantera en mängd olika situationer (jmf. Allvin, 2006; Ellström, 1999; Wahlgren, 1996). Även etiska koder kan utgöra att många upplevs ha kompetens för arbetet då en hjälpare vet hur denne ska vara i arbetet och i
förhållande till hjälptagaren (Brante, 1988; Castro, 1992).
I den öppna enkätdelen framkommer det bland annat att vissa respondenter anser att de med undersköterskeutbildningen har en högre och fördjupande kunskap och förståelse kring arbetet. I Burell, Jansson och Svenska kommunalarbetareförbundet (1997) beskriver en informant hur hon upplevde att pliktkänsla och ansvarstagande är viktiga egenskaper hos en bra undersköterska. I studiens enkäter framkommer det att utbildningen genererat i en trygghet, bättre bemötande, ett mer professionellt arbetssätt och en ansvarskänsla som inte anses finnas hos alla outbildade. Utbildningen ses även ha genererat i en helhetsbild av arbetet och förmågan att se förändringar hos hjälptagarna. Detta ses även överensstämma med
chefernas syn om att den formella kompetensen generar i en helhetssyn, kunskap kring människan, förmågan att se förändringar och att ge den bästa vården (Törnquist, 2004).
37
Utbildningen ses generera ett mer brukarorienterat förhållningsätt i arbetet (Ahnlund, 2008). Detta överensstämmer med resultatet för studien då fler respondenter anser att en
undersköterska besitter mer färdigheter och en djupare förståelse för arbetet och de personer de arbetar för, en respondent uttrycker det på följande vis:
Anser att de som har utbildning, har större förmåga att se, höra, förändringar med den enskilde boende. Lättare att förstå vidden av att läsa dokumentation och dennes betydelse för vårt arbete med de boende. (Respondent 38)
Citatet beskriver hur egenskaper som uppmärksammande av ändringar hos den enskilde lättare uppfattas av en med formell kompetens. Genom undersköterskeutbildningen erhålls kunskap om sjukdomar och läkemedel vilket genererar i förmågan att se och höra
förändringar hos en hjälptagare. Även förmågan och kunskapen att förstå vikten av
dokumentation erhåller de utbildade i högre grad än de outbildade. Kunskapsglappet ses även i tidigare forskning där det framkommer att hjälpare som saknar undersköterskeutbildningen har svårare att bedöma när en annan profession behövs tas in (Törnquist, 2004). Vilket även går i linje med professionsteorin där yrket kontrolleras med professionens kunskap och
skicklighet för yrket (Abbot, 1988). Det är av största vikt att hjälparna besitter rätt kunskap då hjälptagaren behöver litar på att hjälparen gör rätt bedömningar och fattar rätt beslut (jmf. Castro, 1992; Dellgran, 2015).
I intervjudelen framkommer det att utbildningen genererat högre och djupare kunskap kring många områden som till exempel sjukdomar och läkemedel vilket gett möjligheten att ändra synsättet på arbetet och möjligheterna att se och förutse förändringar hos hjälptagarna. Kompetens kring bland annat medicin ser cheferna också vara viktig hos omsorgspersonalen, även om den inte ses vara den viktigaste faktorn (jmf. Thunborg, 1999). Kunskapen kring bland annat sjukdomar och läkemedel som genereras via utbildning kan vara ett sätt att få kontroll på vilken kunskap som behövs för att kunna ingå i professionen samt få till sig och skydda önskade arbetsuppgifter från obehöriga (jmf. Abbot, 1988). Samarbete och riktlinjer sågs även få en annan innebörd för de utbildade undersköterskorna. Vissa respondenter menar att en grundlig kunskap fås via utbildningen som inte kan införskaffas på annat vis, en
respondent uttrycker det på följande vis:
Ja man har annan förståelse för medicinska och olika former av sjukdomar. Man har en annan bakgrund och blir mer trygg i det man gör. (Intervju 3)
38
Citatet ovan beskriver hur undersköterskeutbildningens kunskapsdelar som till exempel kunskap gällande mediciner och sjukdomar genererar i en trygghet av det praktiska arbetet. Med andra ord utgör den explicita kunskapen en trygghet hos hjälparen innan denne byggt upp implicit kunskap i form av erfarenhet och en vana i arbetet för olika situationer (jmf. Ellström, 1999). Detta framkommer även i tidigare forskning, att utbildning utgör en
kunskapsgrund vilket ger en självtillit i arbetet (Thunborg, 1999). Detta kan jämföras med att professionen som i detta fall är undersköterskorna vill kontrollera yrket genom den kunskap de förvärvat genom utbildning och den skicklighet som utbildningen genererat i (jmf. Abbot, 1988; Hallberg, 1989; Johnson, 2016).
De med utbildning har en högre och djupare kunskap som genererar i en trygghet och bättre helhetssyn för arbetet. Detta är naturligt och skulle kunna leda till att undersköterskorna kan komma att få fler befogade arbetsuppgifter och möjligheter att stänga outbildade utanför de fördelar undersköterskan kan komma att få. Att inneha en undersköterskeutbildning ger en fördel i arbetet då en bas av teoretisk kunskap finns samt att praktikperioder genererat i viss implicit kunskap. Utbildningen utgör störst skillnad i början innan den tysta kunskapen byggs upp, men utbildningen medför även ett större helhets tänk baserat på fakta som den outbildade inte besitter.