Undervisningsmetoder i läsförståelse

Under observationstillfället visar läraren A1 sina egna läsförståelsestrategier för eleverna och fungerar på så sätt som en förebild för eleverna. Han läser läsläxan högt för sina elever och förklarar hur hans son, som är i samma ålder som eleverna i klassen, går till väga när det gäller att läsa och förstå en text. Läraren A1 uppmuntrar eleverna genom att ställa öppna frågor om texten som de har läst i läxa och sedan diskuterar de innehållet gemensamt för att skapa en förståelse för textens handling. Efter detta delas eleverna in i par, läser en ny text för varandra och försöker tillämpa de strategier som läraren visade under tidigare genomgång (observation A1, 11-09-08).

40

Lärare A1: Har ni läst läsläxan hemma fler än en gång som vi sa? Elev: Jag har inte läst alls!

Lärare A1: Jasså, varför inte det? Elev: För att det var mycket.

Lärare A1: Vad är det som är mycket? Elev: Att läsa.

Lärare A1: Men du hade en hel vecka på dig. Elev: Ja.

Lärare A1: Vet ni hur min son gör när det är mycket i läsläxa? Han

räknar sidorna först och delar med antal dagar. Om han till exempel har 10 sidor i läxa och 5 dagar på sig, då läser han 2 sidor varje dag. Det är viktigt att ni läser hemma, det är lättare att prata om läxan om ni redan vet vad den handlar om.

(observation A1, 11-09-08)

Läraren A2 förklarar och visar tydligt på klassrummets smartboard hur eleverna ska gå till väga när de bearbetar en text. Sedan låter hon eleverna jobba på egen hand med texten på ett arbetsblad. Uppgiften handlar om att skriva om textens meningar till frågor och att sätta ut rätta interpunktionstecken. Efter varje mening får de komma fram till smartboard och visa och förklara för klassen hur de har tänkt (observation A2, 11-09- 09).

Lärarna B1 och B2 samarbetar när det gäller läsundervisningen. De har delat in eleverna i fem nivåbaserade läsgrupper. Lärarnas dagliga samarbete i läsgrupper har medfört att lärare B1 och B2 använder sig av samma undervisningsmetoder, vilket framkommer av både intervjuer och observationer som vi har tagit del av. Enligt båda lärarna är läsförståelsen oerhört viktig och de förklarar att deras arbetssätt inte kommer att förändras på grund av den nya läroplanen. De har jobbat på liknande sätt tidigare, även om arbetet med läsförståelse inte var tydligt framställt i Lpo 94.

I läsgrupperna som vi har observerat samtalar man om läsläxan och läser högt för varandra. Fokus läggs på att tydliggöra texten och förklara nya eller svåra ord, som till exempel kassör, ordförande och sekreterare. Man pratar om idiomatiska uttryck som förekommer i texten, exempelvis uppmanas eleverna till förklaring av uttryck som att sitta med veck i pannan (observation B1, 11-09-14). Läraren B2 gör eleverna uppmärksamma på att det finns många sammansatta ord i texten och uppmanar dem att leta fram dem.

41

Lärare B2: Vet ni vad sammansatta ord är? Elev 1: Ja, ord som sitter samman.

Lärare B2: Hur menar du sitter samman? Kan du förklara? Elev 1: Jag menar blåbärssaft, det är både blåbär och saft.

Lärare B2: Bra! Man kan säga att vi bryter ordet i två delar och får

andra ord. Kan ni hitta fler såna?

Elev 2: Jag har hittat ett ord som kan delas på tre! Lärare B2: Jasså! Vilket då?

Elev 2: Höjdhoppsgropen asså, den har tre ord! Elev 3: Men höjdhopp är ett ord! Och gropen också!

Lärare B2: Det stämmer. Ordet höjdhoppsgropen kan delas på tre

delar. Kan ni andra också se vilka de är?

Eleverna: Höjd, hopp, grop.

(observation B2, 11-09-14)

Läraren B3 däremot, arbetar med de eleverna som inte har knäckt koden för läsningen. Hon använder sig av Kiwi-böcker, som är ett läsinlärningsmaterial framtaget på Nya Zeeland. Eleverna och läraren samtalar mycket kring texten, pratar om svåra ord, vilket gör att ”det blir lättare för eleverna att avkoda orden senare vid själva läsningen, om de har hört orden innan” (intervju B3, 11-09-14). Eleverna förutsäger handlingen gemensamt, dvs. samtalar om vad de tror att texten kommer att handla om. De analyserar bilderna innan de börjar läsa, för att förstärka textens innehåll (observation B3, 11-09-14). B3 önskar att det funnits tydliga anvisningar i Lpo 94 angående arbetet med läsförståelse, då skulle kanske inte så många elever hamnat hos henne.

Jag har jobbat ungefär som den nya läroplanen säger långt innan den kom, utifrån min kompetens som specialpedagog. Det är jätteviktigt att jobba med läsförståelse, vilket man glömmer väldigt lätt. Lärarna glömmer att det inte bara handlar om läsning utan om allt som leder till att förstå mellan och bortom raderna (intervju B3, 11-09-14).

Under observationen av C1:s undervisning i läsförståelse har vi tagit del av elevernas arbete med korta instruktioner. Eleverna arbetar med arbetsblad där de ska följa skrivna instruktioner och enligt instruktionerna rita rätt bild i rätt ruta. Läraren försäkrar sig att eleverna har förstått instruktionen genom att be dem peka på rätt ruta. Sedan arbetar eleverna självständigt, medan läraren går runt och hjälper dem som behöver mer stöd. De som är färdiga, lämnar in sina arbetsblad (observation C1, 11-09-16).

42

Utifrån vårt empiriska material framgår det att läraren D1 arbetar med att göra eleverna medvetna om olika strategier som finns för att förstå en text. Läraren uppmuntrar eleverna till att reflektera över vilka tekniker de själva använder sig av och uppmanar dem till att förklara hur de tänker. Under observationstillfället läser eleverna själva i sin bok. Efter en stund ber läraren en elev att komma fram och berätta om vem som är huvudpersonen och vad boken handlar om, samt vilka strategier eleven använder när han stöter på ett ord den inte förstår eller om texten är för svår (observation D1, 11-09- 20).

Lärare D1: Kan du berätta vem som är huvudperson i din bok? Elev: Harry Potter.

Lärare D1: Tycker du att boken är lätt att läsa? Elev: Njaa, ibland är det svårt att fatta alla ord. Lärare D1: Hur gör du då, om du inte förstår?

Elev: Hoppar över och läser det andra ordet och då kan jag förstå. Lärare D1: Det är ett bra tips! Man läser hela meningen och även

om man stöter på svåra ord, så kan man förstå sammanhanget. (observation D1, 11-09-20)

När det gäller metoder som används i läsförståelseundervisningen, visar våra observationer att två av tre undervisningsmetoder som vi redogjorde för i tidigare avsnitt används på något sätt. Dock är inte lärarna medvetna om att de använder just dessa metoder och har ingen kännedom om att dessa tre undervisningsmetoder i läsförståelse finns, vilket framkom under intervjuerna. När vi började granska vårt empiriska material, kom vi fram till att vissa delar av reciprok undervisning (RU) och transaktionell strategiundervisning (TSU) framkommer vid samtliga observationstillfällen. Undervisningsmetoder som vi identifierade är en kombination av dessa två metoder, vilket betyder att lärarna inte använder dessa två i renodlad form. Vi urskiljer vissa moment i deras undervisning som strategier från både RU och TSU, vilket kan beskrivas med exempelvis att läraren ställer frågor på den lästa texten och fokuserar på hur eleven sätter ord på sin läsförståelse, eller att det arbetas med att tydliggöra texten med fokus på hur eleven går tillväga när det finns ord i texten som eleven inte förstår. I våra observationer förekommer inte begreppsorienterad läsundervisning (BLU), vilket är logiskt, eftersom denna undervisningsmetod främst används vid läsning av faktatexter inom samhällsorienterade och naturorienterade ämne.

43