För att anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar ska det bland annat inom ungdomens familj finnas en förväntan att denne ska vara oskuld fram till äktenskapet samt en icke accepterande inställning gentemot att ungdomen inleder ett kärleksförhållande. Frekvenstabellen nedan redogör att av de 74 ungdomar som uppgett oskuldsnormer har 22 stycken av dessa även uppgett att deras föräldrar inte accepterar att de har ett kärleksförhållande (tabell 14). En markant könsfördelning råder då 18 tjejer i jämförelse med 4 killar svarat enligt ovan. Av de 74 ungdomar som uppgett oskuldsnormer har 27 stycken angett att deras föräldrar accepterar att de har ett kärleksförhållande. Beaktansvärt är att 22 stycken av de ungdomar som uppgett oskuldsnormer svarat att de inte vet om deras föräldrar skulle acceptera att de har ett kärleksförhållande. Således är det totalt 52 ungdomar av 74 ungdomar som inte infriar det andra analyskriteriet.
Tabell 14:
Andra analyskriteriet: Normer kring oskuld & kärleksförhållande Har normer kring
oskuld och kärleksförhållande
Tjej Kille Total
Nej 34 18 52
Ja 18 4 22
52 22 74
Studiens analytiska kriterier utgörs i nästa steg av de personer som uppgett att de av sina föräldrar förväntas vara oskulder fram till äktenskap och vars föräldrar inte accepterar ett kärleksförhållande även upplever inskränkningar i sitt umgänge med motsatt kön. Resultatet i frekvenstabellen nedan redovisar att av de 22 ungdomar som uppgett ovannämnda kriterier har totalt 17 stycken av dessa ungdomar uppgett att de av sina föräldrar under både högstadiet och/eller gymnasiet endast ibland och/eller aldrig i en och/eller flera av enkätens umgängesfrågor tillåts umgås med personer av motsatt kön (tabell 15). Resultatet visar att 14 tjejer respektive tre killar därmed har oskuldskrav, föräldrar som inte accepterar att de har ett kärleksförhållande samt inskränkningar i umgänge med personer av motsatt kön och därmed kan bedömas vara sexuellt begränsade i ett hedersrelaterat sammanhang.
Tabell 15:
Tredje analyskriteriet: Normer kring oskuld, kärleksförhållande & umgänge med motsatt kön Har normer kring oskuld,
kärleksförhållande umgänge med motsatt kön:
Tjej Kille Total
Nej 4 1 5
Ja 14 3 17
18 14 22
För att anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar krävs enligt studiens analyskriterier inte enbart att ungdomarna uppfyller första, andra och tredje analyskriteriet utan måste därtill uppgett att de några eller många gånger av
sina föräldrar inte tillåtits att delta i vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller aktiviteter och ämnen i skolan under högstadie- och/eller gymnasietiden. Avseende de 14 tjejer och tre killar som anses vara sexuellt begränsade i ett hedersrelaterat sammanhang upplever totalt 14 av dessa ungdomar under högstadiet och/eller gymnasiet även begränsningar i skola och/eller under fritiden (se tabell 16). De ungdomar som har upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har i större utsträckning uppgett att de för sina föräldrar inte tillåtits att deltaga i aktiviteter på fritiden än i ämnen och aktiviteter i skolan.
Tabell 16:
Fjärde analyskriteriet: Normer kring oskuld, kärleksförhållande, umgänge med motsatt kön & begränsningar under fritid och/eller i skolan
Har normer kring oskuld, kärleksförhållande, umgänge med motsatt kön & begränsningar under
fritid och/eller i skolan:
Tjej Kille Total
Nej 3 0 3
Ja 11 3 14
14 3 17
Enligt studiens analyskriterier kan 14 ungdomar anses ha upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar under högstadiet. Under gymnasiet kan 12 ungdomar (10 tjejer och 2 killar) anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Amnesty Internationals rapport
Hedersmord (2011) redovisar att flickors rörelsefrihet börjar inskränkas när de når
förpubertal ålder. I inledningen diskuterades om detta kunde yttra sig i en skillnad mellan tjejernas upplevelser under deras högstadie- respektive gymnasietid och om detta även yttrade sig avseende killarnas upplevelser. Det tycks, enligt resultatet ovan, inte råda någon större skillnad avseende ungdomarnas upplevelser under högstadiet i jämförelse med gymnasiet och killarna kan ses vara utsatta, om än i en betydligt mindre utsträckning än tjejerna. Av samtliga 384 ungdomar beräknas därmed 3,1 procent leva med hedersrelaterade normer och begränsningar under gymnasiet jämfört med 3,6 procent under högstadiet vilket innebär att de ska vara oskuld fram till äktenskapet, inte får ha ett kärleksförhållande, är begränsande i umgänge med motsatt kön och därtill på något sätt blir begränsade i skolan och/eller under fritiden. Med stor försiktighet, kan resultatet uppskattas till hela populationen, det vill säga till samtliga 3829 elever går sista året på gymnasiet i Malmö, vilket resulterar i att cirka 120 av dessa ungdomar kan betraktas leva med hedersrelaterade normer och begränsningar17.
Den generella beskrivningen av en hederskultur utifrån ett kulturteoretiskt perspektiv kan härledas till studiens analyskriterier då hederskodexen kring kvinnans oskuld fram till äktenskap är det karaktäristiska (Wikan, 2004; 2009). Bevarandet av kvinnans oskuld kan resultera i en kontroll avseende hennes handlingsutrymme i flera samhällsarenor såsom umgänge, kärleksförhållande, skola och fritid (Ghadimi, 2007; Regeringen, 2007/08:39). Inom det kulturteoretiska perspektivet framhålls kvinnorna som offer inom hederskulturen men det diskuteras även att män blir offer inom en hederskultur då de blir påtvingade rollen som förtryckare (Wikan, 2004). Dock avser denna studie att kartlägga i vilken utsträckning det finns ungdomar vars handlingsutrymme blir begränsat av hedersrelaterade normer och resultatet påvisar likt Schlytter m.fl.
17 Med hänsyn till stora externa bortfallet på skolnivå och det låga externa bortfallet på individnivå
(2009) att inte bara tjejer är utsatta utan killar ses även, om än i lite utsträckning, vara drabbade. Dock är tjejerna i föreliggande studie i en betydligt större omfattning utsatta i jämförelse med killarna vilket skulle kunna härledas till studiens teoretiska referensram. Fördelningen över kön påvisar att en större andel tjejer är utsatta i jämförelse med killarna då 4,7 procent av tjejerna enligt studiens analyskriterier anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar jämfört med 1,2 procent av samtliga killar (se empirisk modell nedan). Resultatet visar således att samtliga tre killar som kan ses vara sexuellt begränsade i ett hedersrelaterat sammanhang upplever även två inskränkningar under fritiden och/eller i skolan under gymnasiet och av de 14 tjejer som lever med sexuella begränsningar i ett hedersrelaterat sammanhang är fyra stycken varken begränsade i skola eller under fritiden under gymnasiet. Resultatet påvisar likt Schlytter m.fl. (2009) att tjejer i högre omfattning än killar kan anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Sammanlagt framkommer i Schlytters m.fl. undersökning att 11 procent av samtliga flickor och fyra procent av pojkarna bedöms leva med detta, vilket motsvarar, likt föreliggande studie, att tjejerna är ungefär tre gånger mer representerade än killarna.
Efter enkätens oskuldsfråga följer en följdfråga som lyder följande: Vilka skäl tror
Du ligger bakom om det finns förväntningar i din familj att du ska vänta med sex tills du gifter dig? Svarsalternativen består av fasta svarsalternativ och avslutas
med ett öppet svarsalternativ där respondenterna själva kan ange annat skäl. De tjejer som utifrån studiens analytiska kriterier anses ha upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har uppgett följande skäl till att de förväntas vara oskulder: De tycker jag är för ung (4 stycken), De är rädda att jag
ska få könssjukdomar (3 stycken), De är rädda att jag ska få dålig rykte (6
stycken), De är rädda att jag ska bli med barn (6 stycken), Det är emot deras
religion och livsåskådning (8 stycken), Jag måste vara oskuld när jag gifter mig
(8 stycken) samt Det skulle dra skam över familjen (4 stycken).
De killar som anses ha upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har uppgett följande skäl: De är rädda att jag ska få könssjukdomar (1 stycken), De är rädda att jag ska få dåligt rykte (1 stycken), Det är emot deras
religion och livsåskådning (2 stycken). Vilka skäl som angivits är spridda bland
ungdomarna, men skälet de är rädda för att jag ska få dåligt rykte som mer än hälften av tjejerna angett, kan härledas till det kulturteoretiska perspektivet. Ryktet framhålls enligt perspektivet vara en viktig del i en hedersam familj och
endast ett rykte kan vanhedra en hel familj och släkt (Awla, 2005; Wrangsjö, 2010). Därtill har en majoritet av tjejerna uppgett att de måste vara oskulder fram till äktenskapet vilket även det kan förklaras ur perspektivet då det framhåller att flickans oskuld är väsentligast i en hederskultur (Wikan, 2004; 2009; Länsstyrelsen i Skåne Län, 2007)
Likaså inkluderar enkäten efter frågan om ungdomarna tillåts ha ett kärleksförhållande en följdfråga: Vilka skäl tror du ligger bakom att din
förälder/dina föräldrar inte accepterar att du har ett kärleksförhållande.
Svarsalternativen består även i denna fråga av fasta svarsalternativ och avslutas med ett öppet svarsalternativ där respondenterna själva kan ange annat skäl. De flickor som betraktas ha upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har uppgett följande skäl: De tycker jag är för ung (7 stycken), De
tycker att det skulle påverka mitt skolarbete för mycket (4 stycken), Det skulle orsaka skvaller och ryktesspridning (5 stycken), De är rädda för att jag skulle råka illa ut (3 stycken), Det skulle dra skam över familjen (5 stycken), De anser att jag måste vara gift (7 stycken) samt att de själva har angett religion som skäl
(2 stycken).
Killarna som anses ha upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har angett följande skäl: De tycker att det skulle påverka mitt
skolarbete för mycket (2 stycken), De är rädda för att jag skulle råka illa ut (1
styck), Det skulle dra skam över familjen (1 styck), De anser att jag måste vara
gift (1 styck), Det skulle inkräkta för mycket på mitt ansvar i familjen (1 styck)
därtill har en kille själv angett religion som skäl. Skam är ett centralt begrepp inom hederskulturen och kan drabba den, liksom dennes familj, som inte följer hederskodexen. En icke accepterande inställning mot att ungdomarna har ett kärleksförhållande kan således vara en strävan för att undvika att familjen och släkten skambeläggs (Wikan, 2004; 2009).
Av de ungdomar som enligt studiens analyskriterier kan anses ha upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar under högstadiet och/eller gymnasiet har åtta stycken tjejer och en kille svarat att de även har erfarenhet av kränkande behandling (tabell 17). Av samtliga tjejer som har upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har 3,7 procent i föreliggande studie även svarat att de några eller många gånger har erfarenhet av någon av ovanstående sanktioner och för killarna är motsvarande procentsats 0,6. I jämförelse med Schlytter m.fl. (2009), där sju procent av flickorna och tre procent av pojkarna lever med hedersrelaterade normer och begränsningar samt har erfarenhet av kränkande behandling, är studiens siffror tämligen låga. Totalt påvisar resultatet i föreliggande studie att sammanlagt nio ungdomar har uppgett oskuldskrav, kärleksförhållande, umgänge med motsatta könet, samt upplevelser av inskränkningar under fritid och/eller i skolan och erfarenheter av kränkande behandling under både högstadiet och/eller gymnasiet.
Tabell 17:
De ungdomar som kan anses ha upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar samt erfarenhet av kränkande behandling
Erfarenhet av kränkande behandling
Tjej Kille Total
Nej 3 2 5
Ja 8 1 9
Fem av dessa ungdomar av dessa nio ungdomar har svarat att de har upplevelser av att någon i deras familj eller annan släkting har kollat deras mobil, e-post, dagbok eller väska mot deras vilja, förbjudit dem att gå ut och/eller hotat att slå dem. Fem av ungdomarna har vidare uppgett att de blivit hotade att bli ivägskickade hemifrån och/eller blivit kallade för kränkande saker. Tre av ungdomarna har svarat att de blivit förbjudna att träffa kompisar, blivit instängda eller inlåsta, utkastade hemifrån, dragna i håret, knuffade, nypta eller spottade på och/eller sparkade eller slagna. Därtill har det även framkommit att ett fåtal av ungdomarna blivit förbjudna att träffa en person de är kära i, uteslutna ur familjegemenskapen och/eller hotade att bli utkastade hemifrån.
Om en individ bryter mot hederskodexen och skam/vanheder därmed drabbar släkt och familj kan individen utsättas för sanktioner i syfte att återupprätta hedern. Hot, misshandel och förskjutning är exempel på sanktioner som kan drabba individen (Länsstyrelsen i Skåne Län, 2007). Tre av de ungdomar som anses ha erfarenhet av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har blivit utsatta för några av dessa sanktioner och det skulle kunna bedömas som ett försök av familjen att återupprätta hedern. Dock påvisar resultatet inte vad som föranlett sanktionerna och i vilket sammanhang de inträffat. Därmed kan det endast spekuleras om sanktionerna skett i syfte att bevara familjens heder eller av andra orsaker. För att ändock kunna undersöka bakomliggande motiv till sanktionerna har ungdomarna tillfrågats om vilka skäl de tror ligger bakom någon i deras familj eller annan släktings agerande samt vem/vilka som utsatt dem för detta.
Sex respektive fem av de ungdomar som har upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill blivit utsatta för sanktioner har uppgett att motiven bakom är för att hindra dem från att göra något som inte är bra för dem respektive att det går emot deras familjs religion. Ytterligare motiv som framkommit från ungdomarna är att sanktionerna inträffat för att straffa dem, för att de burit sig illa åt, för att det riskerar att de får dåligt rykte och/eller för att det går emot deras familjs normer och traditioner. Skälen kan återfinnas i en kulturteoretisk förklaringsmodell kring varför sanktionerna inträffar (Awla, 2005; Wikan, 2004; 2009). Resultatet påvisar emellertid inte om sanktionerna beror på att ungdomarna kan tänkas leva med hedersrelaterade normer och begränsningar eller om det beror på andra orsaker, inte heller om de är kollektivt sanktionerade vilket hedersrelaterade sanktioner är (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Ungdomarnas mamma och pappa är de mest frekvent angivna utövarna av sanktionerna, därtill har två flickor nämnt att de blivit utsatta av en broder, en flicka av sin syster och en flicka av sin styvmamma. Fyra ungdomar av de nio ungdomarna har inte besvarat vilka orsaker de tror ligger bakom sanktionerna och tre av dessa har vidare inte heller besvarat vem eller vilka som utsatt dem.
6.7 Skillnader utifrån ungdomarnas bakgrund
Ungdomarnas etniska bakgrund har behandlat deras och föräldrarnas födelseland samt vistelsetid i Sverige. Ungdomarna har även fått svara på frågor som rör föräldrarnas religiositet. Likt Socialstyrelsen (2007) är de ungdomar som upplever begränsningar till stor del även i denna studie av utländsk bakgrund. Högdin (2007) redovisar att en majoritet av de flickor som, i hennes studie, har uppgett att
de har begränsningar i skolan har utländsk bakgrund. Likt Högdin, konstaterar föreliggande studie att ungdomar födda utomlands som kom till Sverige efter sju års ålder i något större utsträckning upplever inskränkningar i aktiviteter och ämnen i skolan samt aktiviteter under fritiden i jämförelse med de ungdomar som kom till Sverige innan sjuårsåldern.
Av samtliga ungdomar som har upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar under högstadiet och/eller gymnasiet har tre flickor svensk bakgrund, åtta flickor utländsk bakgrund samtliga killar har utländsk bakgrund. Elva stycken av de 14 ungdomar som betraktas leva med hedersrelaterade normer och begränsningar är födda i Sverige och en majoritet av deras föräldrar härstammar från Asien (inklusive Mellanöstern). Tre av ungdomarna är födda i Asien, där två kom till Sverige när de var mellan 7-12 år gamla och en när den var 13-16 år gammal. Vistelsetiden för föräldrarna i Sverige är ganska spridd och flera av ungdomarna saknar kännedom om när deras föräldrar kom till Sverige.
Flickorna och pojkarna som enligt Schlytter m.fl. (2009) anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar återfinns i socioekonomiska förortsområden i jämförelse med föreliggande studie där flertalet av ungdomarnas föräldrar arbetar, har hög utbildningsnivå samt återfinns spritt över Malmös stadsdelar, såsom Västra Innerstaden, Södra Innerstaden, Centrum, Kirseberg, Fosie, Hyllie och Rosengård. En hög utbildningsnivå hos ungdomarnas föräldrar framkommer där mer än hälften av fäderna har högskole- eller universitetsutbildning och bland mödrarna har en övervägande del gymnasial eller högskole- eller universitetsutbildning. Därtill kan det av resultatet utläsas att hälften av mödrarna arbetar, resterande är studerande eller arbetssökande. Nio av fäderna arbetar, en är pensionär, en studerar och två arbetar inte. Likt Schlytter m.fl. (2009) återfinns de flesta av ungdomarna i religiösa familjer där 11 mödrar och nio fäder enligt ungdomarna är ganska mycket eller mycket religiösa. Tre mödrar respektive fem fäder anses av ungdomarna vara ganska lite eller inte alls religiösa. Av samtliga killar som anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar har samtliga uppgett att båda föräldrarna är ganska mycket eller
mycket religiösa. Sammanlagt har 11 ungdomarna uppgett att föräldrarna tillhör
islam, två stycken har uppgett att deras föräldrar tillhör kristendom samt islam och en ungdom har föräldrar som tillhör buddismen.