Studiens syfte och frågeställningar var utgångspunkten vid utformningen av enkäten (se bilaga 1) samt även andra tidigare enkätundersökningar7 som presenterats i föregående kapitel. Inspiration har inhämtats av tidigare enkätstudier och vissa frågor är överensstämmande då vi ämnade jämföra föreliggande studie med tidigare studier. Enkäterna som inspirerat är testade vilket torde medföra en ökad validitet i föreliggande studie. Egna utformade frågor har även formulerats utifrån vårt intresseområde och tidigare enkätfrågor har anpassats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vidare arbetades med frågorna för att respondenterna skulle förstå vad som efterfrågades samt att språket skulle vara klart och begripligt. En viktig del i utformningen av enkäten var även att väcka respondenternas intresse genom att låta enkätformuläret bli tilltalande och därför utformades enkäten på ett tydligt sätt och gjordes inte för lång. Likaså var det av vikt att respondenterna var förmögna att förstå frågorna på det sätt författarna avsett. Enkäten består inledningsvis av ett försättsblad där en presentation av forskarna, studien och anledningen till önskan om respondenternas medverkan framförs. Därefter betonar försättsbladet anonymitet, frivillighet och rätten till att när som helst kunna avbryta ifyllandet av enkäten. Vi är medvetna om att enkäten berör personliga områden och kan väcka känslor och reaktioner och därför hänvisar enkäten i slutet till samtalsstöd och råd som ungdomarna kan få genom skolhälsovården, socialtjänsten, ungdomsmottagningen, Bris och Rädda Barnen.
Enkätens delades in i fem avsnitt med frågor som innehållsmässigt hörde samman i anslutning till respektive avsnitt då detta medförde en struktur och översikt av enkätens uppbyggnad. Enkäten har vidare i varje avsnitt en tydlig rubrik och beskrivning om vad frågorna under respektive avsnitt skulle komma att behandla. Detta kan tänkas påverka ungdomarnas engagemang då de görs medvetna om enkätens uppbyggnad och således eventuellt motiveras till att fortsätta besvarandet. Enkäten består främst av fasta svarsalternativ, vilka Robson (2002) och Trost (2007) redovisar bör vara uttömmande, det vill säga att alla möjliga svarsalternativ är inkluderade. Således har öppna frågor blivit aktuella då svarsalternativen för oss varit okända, exempelvis genom formuleringar som
Annan orsak, ange vilken. Vidare består den sista frågan (fråga 33) av öppen
avslutningsfråga Hur kändes det att besvara enkäten? Trost (2007) redovisar riskerna med att ha för många öppna frågor i en enkät och menar att detta kan leda till svårigheter i att tolka vad respondenten angett i sitt svar samt att det är tidskrävande och riskerar ett internt svarsbortfall. Dock har det för studien varit mycket positivt då det genom de öppna frågorna gett chansen att fördjupa studien. Inledningsvis består första avsnittet utav 15 frågor som rör ungdomarnas bakgrund då studien ämnar undersöka om resultatet kan variera avseende ungdomarnas upplevelser utifrån bakgrundsfaktorerna kön, etnicitet, religion och socioekonomisk bakgrund. Sådana frågor benämns ofta som demografiska frågor vilka innefattar faktiska förhållanden i motsats till attitydfrågor. Bakgrundsfrågor kan också ses som motiverande att ha i början av en enkät då de är relativt enkla att besvara (Trost, 2007). Efter första avsnittet följer avsnitt två där ungdomarna får ta ställning till fyra frågor som handlar om deras upplevelser avseende deras fritid. Vidare följer tredje avsnittet vilket behandlar sju frågor om ungdomarnas upplevelser kring sitt umgänge. I avsnitt fyra
handlar fyra frågor om ungdomarnas upplevelser av skolan och i enkätens avslutande del behandlas ungdomarnas upplevelser kring hur de blir behandlade i sina familjer. Enkäten baseras på påståendefrågor varvat med flervalsfrågor för att undvika att respondenterna i alltför hög utsträckning enbart måste ta ställning till påståendesvar då detta kan resultera i att respondenter tröttnar och tappar fokus på vad frågan egentligen handlar om och således leder till att respondenten svarar på måfå (Trost, 2007). Det måhända att vi i efterhand insett att enkäten kan tänkas ha ett för stort antal påståendefrågor. Dock anser vi att vi inte kunde avstå från dem då vi avsåg att undersöka ungdomarnas upplevelser under både högstadiet och gymnasiet vilket resulterade i att ett flertal frågor upprepades med enda skillnad utifrån skolperioderna.
Trost (2007) framhåller vikten av att reflektera över sättningstekniska aspekter i enkäter såsom att enkäten utformas på ett konsekvent sätt. Vid utformningen av enkäten har Google Documents använts, ett program som varit behjälpligt i att uppfylla enkätens tekniska aspekter liksom att få hela enkäten konsekvent utformad. I stor utsträckning har formuleringar som baseras på fyra svarsalternativ använts vilket innebär att en mittpunkt aldrig varit aktuell och således har respondenterna tvingats att ta ställning till frågorna. De flesta svarsalternativen baseras på alternativen nej aldrig, sällan, ofta, alltid eller nej,
någon enstaka gång, några gånger samt många gånger. Svarsalternativ av
denna karaktär resulterar i att frekvensen sätts i relation till respondentens uppfattning av vad exempelvis sällan eller ofta innebär (Trost, 2007). Således erhålls enbart ungdomarnas upplevelser av förekomsten eftersom svarsalternativ av denna karaktär inte behöver ha samma innebörd för respektive respondent. Exempelvis kan en inskränkning som inträffat tre gånger för en ungdom innebära sällan och för en annan ungdom innebära att inskränkningen sker ofta. Vi har valt att utelämna svarsalternativet vet ej i flertalet frågor med avsikt att respondenterna då tvingas ta ställning. Dock är vi medvetna om att detta kan leda till ett möjligt internt bortfall då respondenterna kanske inte vet vad de ska svara och följaktligen väljer att hoppa över frågan.
Vid utformningen av en enkät är det fördelaktigt att prova enkäten på ett antal testpersoner innan distribueringen till respondenterna. Robson (2002) rekommenderar att minst 20 testpersoner bör ingå i pilotundersökningen. Med hjälp av 25 personer har enkäten testats och personerna har besvarat enkäten och därefter kommenterat de eventuella tvivel som uppstått vid besvarandet. Vi har likaså, med hjälp av en bekant, låtit två artonåringar besvara enkäten med syftet att få respons på enkäten från personer som är i samma ålder som studiens respondenter. Vidare ombads testpersonerna att ge feedback på enkätens layout, eventuella stavfel och dess tekniska utformning. Med hänsyn därtill har revideringar i enkäten utifrån de synpunkter som framkommit bearbetats och utförts. Totalt omfattar enkäten 33 frågor och vi har uteslutit en del frågor som vi till en början önskade skulle inkluderas i enkäten. Detta då enkäten skulle gå tämligen snabbt att fylla i, vilket torde medföra en högre svarsfrekvens. Efter att låtit testpersonerna besvara enkäten uppskattades att besvarandet av enkäten skulle ta cirka 15 minuter för urvalsgruppen. Vi informerade rektorerna om tidsaspekten och efter distribueringen av enkäten kan konstateras att den uppskattade tiden stämde väl överens med den tid det tog för respondenterna att besvara enkäten.