Hälsa och samhälle
RÄTTEN TILL SITT EGET JAG
– EN ENKÄTSTUDIE OM HEDERSRELATERADE
NORMER OCH BEGRÄNSNINGAR I MALMÖ
ALSTERYD ANNA
ARNHED JOHANNA
Examensarbete Malmö högskola
Avancerad nivå Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
THE RIGHT TO MYSELF AND I
A SURVEY ABOUT HONORARY NORMS AND
LIMITATIONS IN MALMÖ
ALSTERYD ANNA
ARNHED JOHANNA
Alsteryd, A & Arnhed, J.
The right to myself and I. A quantitative study about honorary norms and limitations in Malmö. Examination essay in social work 30 p. Malmö university: Faculty of health and society, 2012.
The aim of this study is to conduct a survey that highlights the presence of teenagers’ knowledge and involvement regarding honor-related norms and limitations while also examining experiences of offensive treatment in Malmö. In order to come to a conclusion, the following three questions have been formulated: To what extent do teenagers feel that they are or have been restricted or limited by the norms within the family regarding the choice of partner, love relations, choice of friends and if there is a requirement to remain a virgin until marriage? To what extent are these teenagers limited or have been limited by norms within the family concerning classes and activities during school and activities after during their leisure time? To what extent do these teenagers experience or have experienced offensive treatment which includes restrictions in their personal integrity, prohibitions, social control, isolation, displacement, threats of violence and/or violence from their family or other relative? Furthermore, the study also intends to investigate whether similarities and differences occur concerning teenagers experienced limitations with their background. The study is of a quantitative approach based on a group survey of teenagers in the last year of high school in Malmö and took place during the autumn of 2011. The simple random sampling consists of 549 respondents, of which 384 respondents have answered the questionnaire. The result and analysis of the empirical material is integrated with previous research and a cultural theory that explains the issue of honor. Our results indicate that approximately three percent of all respondents deemed to live with honorary norms and limitations. The result shows that girls are more likely to experience honorary norms and limitations than boys.
Keywords: honorary norms and limitations, honorary culture, teenagers, survey,
FÖRORD
Författarna vill med detta förord tacka samtliga respondenter som ställde upp och besvarade vår enkät, utan ert deltagande hade studien inte varit möjlig att genomföra. Vi vill även tacka rektorer och lärare på respektive skolor. Vidare vill vi tacka vår handledare Lisa Wallander för hennes engagemang och synpunkter och Jessica Andersson, Elin Andrén och Louise Norrgren för hjälp med korrekturläsning och värdefulla synpunkter. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete!
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Avgränsningar ... 4
1.4 Disposition ... 5
2 BEGREPP ...6
2.1 Huvudbegrepp... 6
2.1.1 Definition av hedersrelaterat våld och förtryck ... 6
2.2 Övriga begrepp ... 7
3 TEORI ...9
3.1 Könsperspektivet och det intersektionella perspektivet ... 9
3.2 Hederskulturen ... 10
3.2.1 Heder – familjen, individen och kollektivet ... 11
3.2.2 Heder - Sexualitet och Rykten ... 12
3.2.3 Sanktioner och våld i hederns namn ... 13
3.3 Diskussion om valet av teori ... 14
4 TIDIGARE FORSKNING ... 16
4.1 Tidigare utförda enkätstudier i Sverige ... 16
4.2 Begränsat handlingsutrymme avseende föräktenskapliga relationer och val av framtida partner... 17
4.3 Begränsat handlingsutrymme avseende umgänge ... 18
4.4 Begränsat handlingsutrymme avseende fritid ... 19
4.5 Begränsat handlingsutrymme avseende skolgång ... 20
4.6 Erfarenheter av kränkande behandling ... 21
4.7 Skillnader utifrån ungdomarnas bakgrund ... 22
5 METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 24
5.1 Enkätundersökning ... 24
5.2 Population och urval ... 24
5.2.1 Bortfall ... 26
5.3 Utformning av enkäten ... 28
05.4 Operationalisering ... 30
5.5 Studiens analytiska kriterier ... 30
5.6 Datainsamling ... 32
5.7 Databearbetning ... 33
5.8 Validitet och reliabilitet ... 35
5.9 Forskningsetiska överväganden ... 36
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 37
6.1 Beskrivning av respondenterna ... 37
6.2 Ungdomarnas handlingsutrymme avseende föräktenskapliga relationer samt val av framtida partner... 38
6.2.1 Normer avseende oskuld ... 38
6.2.2 Bivariat analys av oskuldkrav och bakgrundsfaktorer ... 39
6.2.3 Normer gällande kärleksförhållande ... 40
6.2.4 Normer avseende val av framtida partner ... 41
6.2.5 Normer avseende umgänge med motsatt kön ... 42
6.3 Ungdomarnas handlingsutrymme avseende fritid ... 43
6.4 Ungdomarnas handlingsutrymme avseende skolgång ... 44
6.5 Ungdomarnas erfarenheter av kränkande behandling ... 46
6.6 Ungdomar som anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar ... 49
6.7 Skillnader utifrån ungdomarnas bakgrund ... 53
6.8 Ungdomarnas upplevelser av att besvara enkäten ... 54
7 SLUTDISKUSSION ... 56 8 REFERENSFÖRTECKNING ... 62 8.1 Tryckta källor ... 62 8.2 Elektroniska källor ... 65 8.3 Övriga källor ... 66 Bilaga 1 ... 67 Bilaga 2 ... 79 Bilaga 3 ... 80
1 INLEDNING
Omkring 5000 flickor och kvinnor i hela världen mördas enligt Amnesty International (2011) varje år i hederns namn. Det förekommer i flera olika länder, religioner liksom inom flera olika icke-religiösa och icke-troende samfund. Hedersmord anses idag vara särskilt utbrett inom folkgrupper i Nordafrika, Centralasien, Sydasien, Mellanöstern och Europa (a.a.; Wikan, 2004). Sara Abed Ali, Pela Atroshi och Fadime Sahindal är kvinnliga offer för det hedersrelaterade våldet och förtrycket i Sverige. Av sina familjer blev kvinnorna mördade då de ansågs ha dragit skam över familjerna genom att inte leva och följa de krav och normer som upprätthåller hedern. Morden har resulterat i en intensiv debatt i såväl medier som inom forskningen. Abbas Rezai blev den första unga mannen i Sverige att uppmärksammas som manligt offer för hedersmord. Abbas blev, av sin flickväns familj, mördad då han blivit förälskad i en flicka vars familj inte accepterade deras relation (Sydsvenskan, 2006-03-26). Detta mord synliggjorde att inte enbart flickor och kvinnor faller offer utan påvisar även att pojkar och män utsätts för våld och mord i hederns namn (Baladiz, 2009).
Den massmediala bilden av hedersrelaterat våld och förtryck är bred. Meningar går isär om vad begreppen egentligen innebär och om det verkligen finns något som kan benämnas som hedersrelaterat våld och förtyck. Kvinnans kyskhet kan emellertid ses som centralt och bevarandet av hennes oskuld är starkt förknippat med heder och den hedervärda familjen (Björktomta, 2005). FN (1999) definierar heder som en del av en traditionell familjeideologi, vilken bestämmer förutsättningar för kvinnor avseende sexualitet och familjeroll. Vidare redogör FN (2002) att hedersrelaterat våld utförs av familjen och att det är kulturellt betingat.
“Honour is defined in terms of women's assigned sexual and familial roles as dictated by traditional family ideology. Thus, adultery, premarital relationships (which may or may not include sexual relations), rape and falling in love with an “inappropriate” person may constitute violations of family honour…” (FN, 1999, s. 7.)
I Sverige har idag heder, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid1 (2010), fått status som ett socialt problem och mellan åren 2003-2007 avsatte regeringen 180 miljoner kronor till arbetet mot hedersrelaterade våld och förtryck. Pengarna gick till uppstart av jourboenden för utsatta flickor, kartläggning av problematiken, skapande av handböcker i ämnet samt till att utföra attitydpåverkande insatser. Regeringen har därtill avsatt medel för att länsstyrelserna i Sverige ska kunna arbeta preventivt med problematiken kring hedersrelaterade frågor (a.a.). Länsstyrelsen i Skåne Län har under år 2011 avsatt cirka fem miljoner kronor till olika projekt som leds av föreningar, kommuner och myndigheter för att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck (Länsstyrelsen 1).
Vi anser att den rådande diskursen i forskning och medier främst belyser det våld och de mord som sker i hederns namn (jmf Gill, 2006). Emellertid uppmärksammas sällan de pojkar och flickor som med åberopande av familjens heder dagligen lever med frihetsinskränkningar och restriktioner i sin vardag. Sara
Mohammed2 uttrycker i en intervju den 15 april 2010 i Sveriges Radio att ”/…/ vi
är duktiga på att prata om hedersmord som /.../ mest kända varianten, men vi är inte duktiga på att prata om psykiskt och fysiskt våld /…/”. Hedersmord kan
beskrivas som toppen av ett isberg då mord i hederns namn är den yttersta åtgärden vilken kan inträffa för att upprätthålla hedern efter att en familjemedlem vanärat eller riskerar att vanära familjens heder. Många gånger är det en konsekvens av att kvinnor och män försökt bryta sig loss från rådande kontroll och normer inom familjen (Rizvi 2004). Arkan Asaad, författare till boken
Stjärnlösa nätter: en berättelse om kärlek, svek och rätten att välja sitt liv (2011),
beskriver en pojke vars historia baseras på författarens egna erfarenheter av att leva i en hederskultur. Vid 19 års ålder tvingades han att gifta sig med sin kusin. Asaads avsikt är att boken ska synliggöra att också pojkar blir begränsade genom att de exempelvis inte själva får välja vem de vill gifta sig med och följaktligen blir bortgifta (Akademikern, 2011). Arkan Asaad uttrycker följande:
”/…/ problemet med hederskulturer är betydligt större än de extrema fall av våld vi får läsa om i medierna. Morden i hederns namn är avskyvärda, men inte det enda vi måste reagera på/.../” (a.a. s. 41)
Att främst uppmärksamma det allvarligaste våldet leder enligt Länsstyrelsen i Skåne län (2007) till att de personer som lever under ett pågående hedersförtryck blir förbisedda eftersom de inte uppmärksammas av omgivningen. Hedersproblematiken handlar således inte bara om den yttersta åtgärden, utan även om ett förtryck och en kontroll av ungdomars vardagliga handlingsutrymme. En kontroll och ett förtryck som innefattar normer och gränser inom familjen, vilka inverkar på flickor och pojkars rörelsefrihet och valmöjligheter.
1.1 Problemformulering
Under författarnas praktiktermin hösten år 2010 på socionomprogrammet med inriktning individ, familj och samhälle vid Malmö Högskola erhölls kunskap inom det sociala arbetet med barn och ungdomar. Vi praktiserade inom behandlingsavdelningar med barn och unga och kom därmed att möta individer som på ett eller annat sätt var i behov av stöd och hjälp. Vidare fick vi insyn i och uppmärksammade den hedersrelaterade problematiken då våra handledare arbetade specifikt med dessa frågor. Därav väcktes ett intresse för hedersrelaterat våld och förtryck och vi resonerade kring möjligheterna att fördjupa oss i ämnet inom ramen för föreliggande magisteruppsats.
År 2009 presenterades rapporten Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholm
stad. Studiens huvudsakliga syfte var att kartlägga hur många flickor och pojkar i
årskurs nio i Stockholm som kunde bedömas leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Rapporten påvisar att 11 procent av flickorna och fyra procent av pojkarna anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Därtill uppger tre procent av pojkarna och sju procent av flickorna att de dessutom utsätts för kontroll, kränkande behandling, hot om våld och/eller våld (Schlytter, Högdin, Ghadimi, Backlund & Rexvid 2009). Vi kan således anta att det idag även i resterande delar av Sverige finns ungdomar som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar som inskränker deras rörelsefrihet och
2
Ordförande och grundare av föreningen ”Glöm aldrig Pela och Fadime”.
handlingsutrymme. Emellertid är det svårt att uppmärksamma och synliggöra dessa ungdomar då de spekulativt inrättar sig och följer familjens rådande normer för att undvika konsekvenser. Hagberg (2009) redovisar att det slutligen för flickor som lever under hedersrelaterat förtyck blir enklast att välja vägen som innebär anpassning och fogning efter familjens normer, krav och förväntningar.
”Det finns ju en del som accepterar att det är så här. De tänker att jag får räkna med att jag är kontrollerad och att min frihet är begränsad. En del tänker att när dom är myndiga eller har slutat skolan då får dom kanske friheten. Men problemen uppstår ju när man protesterar och känner att man inte klarar av att vara så pass kontrollerad och begränsad att man inte har någon frihet alls” (Gruber, 2007, sid.54).
Det saknas i dagsläget studier likt Schlytters m.fl. (2009) som omfattar och kartlägger ungdomars upplevelser av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar i Malmö. Hos oss väcktes därför ett intresse av att undersöka malmöungdomars upplevelser gällande detta. Finns det ungdomar som har erfarenheter av att leva i ett sammanhang där hedersnormer råder? Finns det killar och tjejer som begränsas och inte tillåts att ta egna beslut gällande val av partner, sexuellt umgänge, kamrater, fritid och skolgång? Bevarandet av tjejens oskuld är, som vi tidigare beskrivit, centralt i hedersrelaterade sammanhang och kan leda till en stark kontroll över tjejens sexualitet. Enligt Amnesty Internationals rapport
Hedersmord (2011) framträder att det för tjejer inträffar en drastisk begränsad
rörelsefrihet när de når förpubertal ålder. Med detta i åtanke torde strävan efter att bevara tjejens oskuld resultera i en starkare kontroll och begränsning ju äldre tjejen blir. Betyder detta att tjejer som lever i hedersrelaterade sammanhang upplever sig mer begränsade under högstadiet och/eller gymnasiet och hur ser situationen ut för killar?
Vår intention är att föreliggande studie ska leda till ökad kunskap kring hedersrelaterade normer och begränsningar bland ungdomar i Malmö. Vårt intresse är att fånga ungdomarnas upplevelser av deras livssituation. Vi anser det att viktigt att belysa och skapa en medvetenhet kring hedersdebatten då det i dagens samhälle är ett högst aktuellt ämne (jmf Gill, 2006). En förhoppning är att studien ska leda till reflektion och en ökad medvetenhet bland ungdomarna kring deras och andras livssituation.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att genomföra en kartläggning som kan belysa förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö. För att uppnå syftet utgörs studien av tre frågeställningar.
I vilken omfattning upplever ungdomar att de begränsas eller har begränsats av normer inom familjen avseende val av partner, kärleksförhållande, val av umgänge och har de krav på sig att förbli oskulder fram till äktenskap?
I vilken omfattning begränsas eller har dessa ungdomar begränsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgång?
I vilken utsträckning upplever eller har dessa ungdomar därtill upplevt kränkande behandling?
Vidare ämnar studien även undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begränsningar utifrån bakgrundsfaktorerna kön, ålder, etnicitet, religion och socioekonomisk bakgrund.
1.3 Avgränsningar
Fokus i denna studie är främst riktat mot hedersrelaterade normer och begränsningar vilket innebär att vi är intresserade av om, och i så fall i vilken utsträckning, ungdomar i Malmö begränsas eller har begränsats av normer i familjen avseende val av partner, kärleksförhållande, val av umgänge och om de har krav på att förbli oskulder fram till äktenskap samt begränsas i skola och fritid. Således kommer inte hedersrelaterat våld att ha en framträdande betydelse i föreliggande magisteruppsats. Emellertid behandlas i liten utsträckning hedersrelaterat våld eftersom det kan antas inträffa som konsekvens av att en individ brutit mot familjens normer och begränsningar.
Till skillnad från Schlytters m.fl. (2009) enkätstudie, vars urval består av ungdomar i nionde klass, riktas föreliggande studie till ungdomar som går sista året på gymnasiet och belyser hur deras handlingsutrymme sett ut under både högstadiet och gymnasiet. Enligt 6 kapitlet 11§ Föräldrabalken (1949:381) ska vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till dess synpunkter och önskemål. Ungdomars handlingsutrymme torde därför växa ju äldre de blir och således torde de utveckla ett större inflytande över sina liv.
Föräldrars förbud och kontroll av ungdomars handlingsutrymme kan under högstadiet och gymnasiet förvisso till en viss del ses som en naturlig del av uppfostran. Däremot kan kontroll och begränsningar som hämmar ungdomens utveckling och frigörelse vara tämligen inskränkande och istället bör hänsyn tas till ungdomens egen vilja då den närmar sig vuxen ålder där denne förväntas vara självständig. Således anser vi det intressant att undersöka hur ungdomarnas handlingsutrymme sett ut under skolåren. Emellertid har vi valt att avgränsa studien till att enbart inkludera frågor om högstadiet och gymnasiet med hänvisning till studiens omfattning samt då det för ungdomarna troligen är svårt att minnas längre tillbaka i tiden. Att vi har valt att avgränsa studiens urval till ungdomar som går sista året på gymnasiet beror på att deras vårdnadshavares samtycke inte behövs inhämtas då de själva är myndiga. Likaså beror valet på att dessa ungdomar befinner sig i övre tonåren och kan tänkas vara mognare inför att på ett eftertänksamt sätt besvara enkätens frågor.
I föreliggande studie särskiljs inte hedersrelaterade normer och begränsningar för ungdomar på grund av sexuell läggning. Studien inkluderar inte särskilda frågor om homo-, bi- och transsexualitet. Således kan vi inte uttala oss specifikt om ungdomar blir begränsade av familjens normer på grund av homo-, bi- och transsexualitet.
1.4 Disposition
I uppsatsen följer härefter ett begreppskapitel där bland annat centrala begrepp och en definition av hedersproblematiken presenteras. Vidare följer ett kapitel där det kulturella perspektivet presenteras som studiens teoretiska referensram. Ett kapitel om tidigare forskning redovisas därefter och vidare beskrivs i nästkommande kapitel studiens tillvägagångssätt och metodval. Detta kapitel innefattar bland annat studiens metodologiska ansats, urval, enkätens utformning, etiska överväganden samt datainsamling- och bearbetning. I nästkommande kapitel redovisas studiens resultat integrerat med studiens analys. Avslutningsvis presenteras en slutdiskussion där en sammanfattning av huvudresultatet sker med återkoppling till studiens syfte och frågeställningar.
2 BEGREPP
Nedanstående kapitel diskuterar och ämnar förklara innebörden av studiens centrala begrepp. Kapitlet syftar även till att klargöra vilken definition studien avser att utgå ifrån gällande hedersproblematiken.
2.1 Huvudbegrepp
Begreppet hedersrelaterad problematik fick sin betydelse i Sverige i slutet av 1990-talet och i början på 2000-talet då morden på Sara Abed Ali år 1996, Pela Atroshi år 1999 och Fadime Sahindal år 2002 fick stor uppmärksamhet (NCK, 2010). Med dessa mord startades en debatt om hedersrelaterat förtryck och våld i Sverige (Wikan, 2004). Samtidigt uppmärksammades även genom FN och flera internationella konferenser den hedersrelaterade problematiken såväl nationellt som globalt och fick fotfäste på den politiska agendan (NCK, 2010). Sedan dess har begrepp som hederskultur och hedersrelaterat våld fått allt mer utrymme inom svenska medier och inom debatten i den svenska politiken (SOU 2010:84). NCK (2010) redovisar att begrepp som hedersvåld, hedersproblematik,
hederskonflikt, hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat familjeliv och hedersförtryckta flickor i samband med de tre uppmärksammade morden tillfördes
till det svenska språket. Det finns dock inga entydiga och allmänt vedertagna definitioner av begreppen hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat
förtryck, hedersrelaterat våld och hedersmord. Begreppen förekommer i en rad
olika beskrivningar och det är således svårt att särskilja en entydig definition eftersom begreppen är föränderliga över tid liksom tolkas på olika sätt beroende av dess sociala kontext (Baladiz, 2009; Björktomta, 2007). Gill (2006) redovisar att hedersrelaterat våld förekommer i olika kulturer och samhällen. Avsaknaden av en enhetlig definition medför svårigheter att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck (Björktomta 2007). För att ändock kunna genomföra föreliggande studies kartläggning krävs ett ställningstagande för en definition. Nedan redovisas studiens definition vilken tar avstamp i hur Malmö Stad definierar begreppen men kan även härledas till studiens valda teori men även i hur Malmö Stad definierar hedersrelaterat våld och förtryck.
2.1.1 Definition av hedersrelaterat våld och förtryck
På Malmö stads hemsida definieras och förklaras hedersrelaterat våld och förtryck som kollektivt sanktionerat och förekommande i patriarkala familjesystem. Familjens heder anses utgöra en direkt koppling till kvinnors sexuella beteende där bevarandet av kvinnans oskuld anses vara en central del. Kollektivet är den bärande delen av familjemedlemmarnas heder och skam och individen ses som underordnad. Enligt Länsstyrelsen i Uppsala Län och Uppsala kommun (2008) beskrivs våldshandlingen som legitim och nödvändig för att å ena sidan straffa den olydiga kvinnan men å andra sidan upprätthålla familjens heder för att skydda och bevara släktens sociala anseende. Vidare redovisas att hedersrelaterat våld kan särskiljas i psykiskt, socialt, sexuellt och fysiskt våld.
”Psykiskt: kränkning, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, nedvärdering, undandragen kärlek och omsorg, förföljelser och hot.
Socialt: utfrysning, isolering, förbud att delta i normala aktiviteter, tvång till avvikande klädsel, avvikande beteende, ekonomisk nöd, ofrivilligt bortförande och bannlysning.
Sexuellt: i förlängningen är våldet även sexuellt som exempelvis tvång till oönskat sex med okänd eller oönskad person genom äktenskap.
Fysiskt: från örfil till mord samt ”självmord” (a.a. s. 17).
Det sociala och/eller det psykiska våldet framställs vara tidiga varningssignaler för att uppmärksamma och undvika kriser inom familjen (Länsstyrelsen i Uppsala Län och Uppsala kommuns 2008). Malmö Stads hemsida redovisar på vilka sätt hedersrelaterat våld och förtryck drabbar flickor och kvinnor. Emellertid bortser Malmö Stad från att redogöra för hur pojkar och mäns utsätts. Våldet kan dock drabba pojkar och män om de allierar, stöttar eller skyddar en flicka eller kvinna som anses vara olydig och inte fogar sig efter familjens normer. Därtill kan pojkar och män utsättas för våld om de inleder en relation med en flicka eller kvinna som redan har bortlovats, betraktas tillhöra en annan man eller om hennes familj är emot relationen (Länsstyrelsen i Uppsala Län och Uppsala kommun, 2008). Abbas Rezais dödsfall år 2005 belyser som tidigare beskrivit att likaså pojkar och män i dagens Sverige faller offer i hederns namn. Även oacceptabla sociala beteenden som anses dra skam och skada familjens anseende, såsom kriminalitet och missbruk, kan ge upphov till hedersrelaterat våld och mord mot pojkar och män (Länsstyrelsen i Uppsala Län och Uppsala kommun 2008; Rikspolisstyrelsen, 2009). Hamednaca (2010) menar att pojkar och män är en osynlig grupp som också faller offer för hederskulturen eftersom de många gånger också blir tvingade att kontrollera och förtrycka systrar och kvinnliga kusiner. Det krävs enligt Güngör och Dervish (2009) ett stort mod att vägra bli förtryckt men också ett stort mod att från säga sig skyldigheten som förtryckare. Begränsningar av friheten ter sig på flera sätt men att män inom hederskulturen skulle vara fria är enligt författarna felaktigt (a.a.).
2.2 Övriga begrepp
Föreliggande studie avser att undersöka ungdomarnas upplevelser av deras
handlingsutrymme, vilket innefattar ungdomarnas inflytande och möjligheter att
själva kunna påverka deras valmöjligheter.
Sexuellt begränsad i ett hedersrelaterat sammanhang innebär i föreliggande
studie att det inom den unges familj finns normer som leder till att den unge upplever att denne inte tillåts ha sexuellt umgänge innan äktenskap, ett kärleksförhållande, välja framtida partner själv eller umgås med motsatt kön. Att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar innebär att den unge därtill upplever begränsningar inom skolan och/eller under fritiden.
Föreliggande studie ämnar även undersöka om ungdomarna har erfarenheter av
kränkande behandling, vilket i denna studie innefattar inskränkningar i den
personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om våld och/eller våld från sin familj eller annan släkting.
I denna studie används begreppet utländsk bakgrund vilket innebär att ungdomarna är födda utrikes eller är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (Statistiska centralbyråns hemsida).
Socioekonomisk bakgrund innefattar ungdomarnas föräldrars utbildningsnivå och
Vi har efter resonemang valt att i föreliggande studie benämna respondenterna som killar och tjejer istället för pojkar och flickor eller män och kvinnor då respondenterna går sista året på gymnasiet och således kan ses som unga vuxna. Därför kändes det inte rätt för oss att benämna dem som pojkar och flickor då det får oss att tänka på yngre barn. Dock ansåg vi det inte heller vara rätt att benämna dem som kvinnor och män då det får oss att tänka på vuxna människor i en äldre bemärkelse. Respondenterna benämns i enkäten som kille och tjej därför tycks det även vara passande att vara konsekvent avseende detta.
3 TEORI
Nedanstående kapitel syftar till att beskriva studiens teoretiska referensram vilken kan härledas till de analytiska kriterierna3 som används för att uppnå studiens syfte vilket är att genomföra en kartläggning som kan belysa förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö.
I dagsläget råder olika förklaringar till hedersproblematikens existens. Debatten delas in kulturella-, kön- samt intersektionella teoretiska perspektiv och konsensus har inte uppnåtts kring förklaringarna. De tre perspektiven möts i en förståelse kring att patriarkal makt ligger till grund för våldet. Emellertid skiljs de tre perspektiven åt och två kan ses som traditionella huvudperspektiv. Det första framställer en kulturell förklaringsmodell för hedersrelaterat våld och det andra utgår från att våldet är universellt (NCK, 2010). Det tredje perspektivet utgår från en intersektionell ståndpunkt och forskare inom perspektivet menar att hedersrelaterat våld och förtyck inte enbart kan förklaras utifrån endimensionella faktorer som kultur respektive kön. Således existerar det olika uppfattningar av vad som ligger bakom hedersproblematiken och meningarna bland forskarna och samhällsdebattörer går isär (a.a.; SOU 2010:84). Det förstnämnda perspektivet utgör föreliggande studies teoretiska referensram och beskriver hederskultur utifrån sexualitet, rykten, individ, familj och kollektiv samt sanktioner. Perspektivet fokuserar på kulturella och värderingsmässiga skillnader i ett försök att förklara hedersproblematiken (NCK 2010). De två övriga perspektiven redovisas ändå kortfattat inledningsvis i nedanstående kapitel för att belysa den rådande debatten kring hedersproblematiken. Valet av studiens teoretiska utgångspunkt präglar studiens utformning och det är med dessa glasögon författarna tagit sig an ämnesområdet.
3.1 Könsperspektivet och det intersektionella perspektivet
Flera feministiska forskare finner likheter mellan flera typer av patriarkalt våld och menar att det handlar om kontroll eller en vilja av att kontrollera kvinnor och flickors sexualitet (NCK, 2010). Eldén (2003) är en av forskarna som utgår från ett generellt könsperspektiv och ser hedersrelaterat våld som strukturellt och universellt istället för ett kulturellt betingat fenomen och menar vidare att våldet mot kvinnor måste förstås i ett sammanhang av kontroll och förtryck. Genom ett könsperspektiv förklaras att mäns våld mot kvinnor världen över utövas med samma motiv såsom sårad stolthet, önskan om att utöva makt och idéer om att kvinnor bör kontrolleras (NCK 2010). Författarna menar att det finns likheter mellan olika sorters patriarkalt våld oavsett var våldet sker och det anses vara problematiskt att inte se västvärldens våld mot kvinnor som kulturellt betingat i samma utsträckning som våld mot kvinnor i etniska minoriteter, då detta våld framställs som värre än det våld mot kvinnor som begås i västvärlden (NCK, 2010). Sammanfattningsvis kan ses att forskare inom könsperspektivet förklarar att hedersvåld och förtryck uteslutande rör sig om en hårdare form av kvinnoförtryck vilket existerar i hela världen (SOU 2010:84).
Ett intersektionellt perspektiv utgår från att det inte råder en enhetlig hederskultur och avser istället att se till flera bakgrundsfaktorer för att skapa förståelse kring
hedersrelaterat våld och förtryck. Etnisk diskriminering, köns- och generationskonflikter, sexualitet, familjers status i samhället, kulturella värderingar, socioekonomiska bakgrund samt maktresurser anses vara faktorer att ta hänsyn till för att skapa en bättre förståelse (Darvishpour, 2008; 2010; Carbin, 2010; de los Reyes & Mulinari, 2005).
Det intersektionella perspektivet är enligt oss omfattande och vi anser att det inte är möjligt att utgå från detta perspektiv då det skulle krävas en betydligt mer omfattande enkätundersökning. Att förklara hedersproblematiken utifrån ett könsperspektiv var heller inte varit aktuellt då vi, liksom flera forskare, anser att se våldet som universellt medför risker och det går inte att bortse från att vissa kvinnor och flickor med utländsk bakgrund har större svårigheter än flickor och kvinnor med svensk bakgrund. Som ett resultat av en stark patriarkal miljö som råder i flera familjer med utländsk bakgrund har flickor och kvinnor i dessa familjer en betydligt sämre ställning än vad kvinnor med svensk bakgrund har (NCK, 2010). Flera forskare menar att det inte går att se våldet som universellt då en betydande skillnad mellan brott i nära relationer och hedersrelaterad brottslighet att det bakom hedersrelaterat våld råder en kollektivt uppmuntrad handling där maken, brodern eller fadern, som brukar våld med avsikt att återvinna familjen och släktens heder. Handlingen får stöd från omgivningen, vilket innebär att den drabbade kvinnan inte enbart riskerar att hotas av en förövare utan av hela kollektivet (Darvishpour, 2010; Wikan, 2004, Rikspolisstyrelsen, 2009).
3.2 Hederskulturen
Begreppet kultur anses vara en samling av värderingar, föreställningar och tolkningar som förenar individer i en gemenskap. I dessa gemenskaper bildas moral- och normsystem som påvisar vad som av gemenskapen anses vara det normala och naturliga likväl vad som anses vara det onormala och onaturliga (Kurkiala, 2005). Idén om heder kan ses existera i de flesta samhällen och det finns regler för vad som är hedersamt, beröm- och aktningsvärt. Själva idén om heder är därmed greppbart men hur heder kan medföra sanktioner är desto svårare att förstå (Wikan, 2004; 2009).
Hur kan det då skapas en förståelse kring detta? En hedersideologi karaktäriseras av den så kallade hederskodexen, det vill säga de regler som påvisar vad som frambringar heder och vad som inte gör det. Denna kodex kan ses som grundvärderingar, en samling av värden, normer och regler som getts en överordnad betydelse. I de nordiska länderna finns det dock ingen fastslagen hederskodex utan här går meningarna isär om vad som anses vara ärorikt och hedrande (Wikan, 2004; 2009). Heder blir genom hederskodexen en rättighet att bli behandlad som en värdig person (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2006). Bryter en individ mot hederskodexen går dock hedern förlorad och detta medför att hela individens familj drabbas av skam eller vanheder (Wikan, 2004; 2009). Därmed blir ett övergripande mål att motverka skam och vanära (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2006). Hedern anses i sådana förhållanden vara ett ting, något som individer har eller inte har. Det existerar inte i grader utan ses som något absolut, antingen har individen/familjen heder eller så har de inte det. Vid förlust av hedern kan den återvinnas genom en handling som ger heder (Wikan, 2009). En förlorad heder kan i yttersta fall resultera i mord då den förlorade hedern inte anses kunna återupprättas på annat sätt (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2006).
Att begå mord i syfte att återvinna hedern är en hedervärd handling (Wikan, 2009).
Idén om heder ingår även ofta inom ett patriarkalt familjesystem vilket enligt Al-Baldawi (2003) kan illustreras som en pyramid där fadern positioneras i toppen som överhuvud i familjen och med huvudansvaret för familjens sociala och ekonomiska del. Denna hierarkiska struktur innebär att fadern är försörjare för hela familjen och representerar familjen utåt. Därtill följer en stor makt och en ansvarsfull roll inom familjen i externa och interna relationer. Kvinnan får rollen som barnaföderska och har ansvar för skötsel av hemmet och att emellanåt bistå mannen i somliga uppgifter. I en del familjer betraktas kvinnan som mannens egendom och hon har varken möjligheter att företräda sin familj eller har personliga rättigheter att hävda sig utåt i samhället (Al-Baldawi, 2003). Kvinnorna är således underkastade männen och kan därmed ses vara under deras kontroll (Jasam, 2007). Äldste sonen har i patriarkala familjesystem en betydande roll och sönerna har ofta ett större handlingsutrymme än vad döttrarna har eftersom de befinner sig längst ner i familjens hierarki (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Följaktligen sker en rangordning i familjesystemet utifrån både kön och ålder där individerna av manligt kön befinner sig högre upp i pyramiden och kvinnorna följer därefter.
3.2.1 Heder – familjen, individen och kollektivet
Sverige kan idag ses som ett så kallat individsamhälle, ett jag-samhälle där personlig utveckling, självförverkligande och egna behov står i centrum snarare än familjens bästa och tillhörigheten till denna (ett så kallat kollektivsamhälle). Individen ansvarar för sina egna handlingar och det är snarare rädslan för skuld som styr handlingarna än rädslan för att orsaka familjen skam. Kärnfamiljen har inte längre samma betydelse och känslan av att tillhöra en större enhet såsom en familj eller släkt står inte längre i centrum. Individen har därför en stor självständighet och valfrihet samtidigt som behoven ska tillgodoses på egen hand (Schlytter & Linell, 2008; Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). I samhällen där idéer om heder och skam existerar styrs människorna avhängigt av vilka handlingar som kan medföra skam (Awla, 2005). Att i ett individsamhälle skapa en förståelse kring detta kan dock vara svårt, då individen är i fokus och det existerar en kultur som snarare skulle kunna kallas skuldkultur istället för skamkultur (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). För att ändock försöka finna en förklaring till kulturen kring skam och heder krävs en närmre diskussion kring detta i förhållande till individen, familjen och kollektivet.
Familjen är i det kollektiva samhället den minsta enheten och individen erhåller sin identitet genom att tillhöra en familj eller släkt. Detta medför ett stort ansvar för familjens eller släktens sociala samt materiella välstånd som i sin tur leder till stöd, skydd och en känsla av tillhörighet för den enskilde individen. Familjen och släkten är central och representeras av varje enskild individ, där alla beslut ska tas för det gemensamma bästa och där personliga mål och ambitioner får en ytterst liten plats (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Lojaliteten bland familjen och släkten är stark oavsett var i världen medlemmarna bor. Familjen och släktens anseende utåt är betydelsefullt då varje relation med andra antingen innebär säkerhet och överlevnad eller äventyrar den (a.a.). Relationerna i familjen fungerar som grundval för individens moraliska liv då medlemmarna i familjen inte bara har ett ansvar och förpliktelser gentemot varandra, utan också har
rättigheter och skyldigheter mot omgivningen. Då familjens inverkan inte endast präglar det moraliska livet utan också spelar en stor roll i det sociala medför detta att barnen tidigt lär sig att sätta familjens heder och bästa före sitt eget, en individ är först och främst familjemedlem och därpå medborgare (Al-Baldawi, 2003). I de samhällen där föreställningar om heder och skam dominerar bedöms varje individs handlingar utifrån just kollektivets intresse och det spelar mindre roll om handlingarna är rätt eller fel då det viktiga är om handlingarna är hedervärda eller inte (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Al-Baldawi (2003) redovisar att i flera patriarkala samhällen har myndigheter den yttersta platsen i familjens skyddssystem eftersom släkten anses vara familjens första och närmsta skyddssystem. Om problem uppstår i familjen används ofta de resurser som finns inom den egna familjen, släkten eller andra i familjens omgivning. Den patriarkala strukturen i familjen förstärks av omgivningens synsätt och mentalitet, vilket inträffar då fadern får omgivningens stöd i sitt styre av familjen. Detta innebär därmed att familjen har funktion som en förening som ger sina medlemmar social trygghet och den utgör en livförsäkring samt en organisation av de ekonomiska, sociala och moraliska grunderna för individens uppgift i samhället. Detta medför i sin tur ett ökat ansvar för medlemmarna i familjen gentemot varandra (Al-Baldawi, 2003). Därmed ligger också ansvaret för handlingarna hos den enskilda individen och de kan föra med sig ära eller skam över familjen och/eller släkten. I en skam- och hederskultur befinner sig den sociala kontrollen i gruppen, familjen samt släkten (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007).
3.2.2 Heder - Sexualitet och Rykten
Sexualitet är i de flesta samhällen styrt av normer och tabuer. I hedersamhällen är en del normer emellertid mer tydliga och en naken kropp ses som skamligt då den avhängigt hör samman med sexualitet och sex är endast tillåtet inom äktenskapets ramar. För- och utomäktenskapligt sex, onani och homosexualitet existerar under starka tabun och sanktioner kan drabba individen som utfört dessa handlingar (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Flickor och kvinnor är i en skamkultur starkt kopplade till familjens och släktens heder, vilket medför att det främst krävs en sträng kontroll av kvinnans sexuella handlingsutrymme men också av hennes sociala handlingsutrymme och beteende (Wikan, 2009). Kvinnans beteende ses som ett tecken på hur hennes släkt kan tänkas bete sig och hon kan därför straffas för att släkten ska återfå sin heder och goda anseende.
Det goda ryktet om flickan kan därmed ses som avhängigt sammankopplat med resten av familjen och hennes oskuld är ofta avgörande för männens, familjens och släktens heder (Björktomta, 2005). En förlorad oskuld innebär i många fall att äktenskap blir en omöjlig fråga då flickans värde gått förlorad. Därför är det i många fall viktigt att bruden blöder på bröllopsnatten då detta ses som ett tecken på hennes avhållsamhet. En förlorad oskuld innan äktenskap kan leda till att alla flickor i hela familjen eller släkten inte blir gifta (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Kvinnans oskuld anses kunna upprätthållas genom bland annat moralisk uppfostran, kontroll samt bestraffning och det är vanligt att unga kvinnor gifter sig i ung ålder för att förhindra, av kollektivet oönskade, sexuella aktiviteter innan äktenskap (Schlytter & Linell 2008). Ofta medför flickornas krav på oskuld att de begränsas och kontrolleras av sina föräldrar. Detta kan göra sig gällande i umgänge med motsatt kön och i frihetsberövande. Kontrollen kan även innefatta
handlingar som i sig tycks vara vardagliga såsom klädval, rörelsefrihet och aktiviteter på fritiden. Därtill kan begränsningar gällande livsval göra sig gällande och dessa kan röra utbildning, arbete och giftermål (Ghadimi, 2007; Regeringen, 2007/08:39).
Att en familj ses som vanhedrad kan bero på olika saker det behöver nödvändigtvis inte bero på flickans oskuld. Inom vissa familjer kan dottern inte gå på disco eller ha en pojkvän utan att familjen blir skambelagd (Wikan, 2004). Hedersamhet ses i hederskulturer främst som en manlig egenskap och kännetecknas av mod, styrka, överlägsenhet och auktoritet i förhållande till kvinnorna. Mannens viktigaste uppgift är att bevara sin heder, stolthet och rykte är att värna och kontrollera kvinnans kyskhet (Awla, 2005). Dock är inte enbart döttrarnas fäder ansvariga för hennes beteende utan ansvaret kan likaså överlåtas till andra familjemedlemmar eller släktingar, exempelvis till bröder, morbröder eller manliga kusiner (Rikspolisstyrelsen, 2009).
Omgivningens tolkning av en individs handlande och uppfattning av hur saker och ting föreligger inverkar även på en familjs heder. Kvinnans betydelse för familjens heder medför att kvinnans centralaste uppgift är att bevara sin renhet samt följa normer och regler föranledda av männen (Awla, 2005). Om en kvinna inte är oskuld eller blott en misstanke om att flickans oskuld gått förlorad kan leda till ett dåligt rykte (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Endast ett rykte om att hon brutit mot hedersnormerna kan innebära skam för familjen och resultera i att hon utsätts för sanktioner. Mannens heder är på så sätt helt avhängigt kvinnans uppförande och män i en vanhedrad familj ses som misslyckade och familjen blir utesluten ur den sociala gemenskapen (Awla, 2005). Såldes är heder förenat med anseende i egna och andras ögon (Wrangsjö, 2010) och flickan behöver inte gjort något felaktigt för att ryktesspridningen ska starta och endast ett rykte kan ödelägga familjen och släktens heder och anseende. För att ett dåligt rykte ska uppstå krävs det bara att flickan exempelvis ses tillsammans med pojkar, varit ute sent om kvällen, varit på fest eller om hon umgås med flickor som inte har ett ansenligt rykte (Rikspolisstyrelsen, 2009). Sexuella relationer innan äktenskap anses för flickor vara det allvarligaste sättet att dra skam över familjen, dock inträffar skammen inte förrän det blivit offentligt. När ryktet når offentligheten kan familjen dock inte bortse från flickans normbrott och bestraffning av flickan inträffar med avsikten att återupprätta heder. En bestraffning som möjligtvis inte behövt äga rum om inte ryktet om flickans handlande blivit offentligt (Wikan, 2004; Rikspolisstyrelsen, 2009).
3.2.3 Sanktioner och våld i hederns namn
Om en kvinna genom sitt beteende dragit skam över och vanhedrat sin familj ligger ansvaret på männen i familjen att återupprätta hedern genom att bestraffa kvinnan (Awla, 2005). Olika sanktioner kan inträffa inom olika familjer. I en del fall leder flickans handlande till hot, misshandel eller förskjutning ur familjen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). I andra fall kan familjen försöka dölja oskuldens icke-existens och i vissa fall gifts flickan bort med en mindre attraktiv partner eller med den man/pojke som hon haft kärleksrelationen med (Awla, 2005; Länsstyrelsen i Skåne län, 2007).
Den yttersta sanktionen är hedersmord vilket är en kollektiv planerad handling som sanktionerats av familjen och släkten. Dådet sker inte i det dolda utan
inträffar inför en publik där syftet är att påvisa en intolerans mot skamligt beteende samt visa att familjen har gjort vad de kunnat för att återvinna heder och respekt från omgivningen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007; Amnesty International, 2011). I flera länder är våld med avsikt att återupprätta hedern juridiskt sanktionerat då en man kan få lindrigare straff om han dödat sin dotter eller syster i syfte att få upprättelse (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007; Amnesty International, 2011).
Omgivningens reaktion kan många gånger vara det som provocerar fram ett agerande från familjens sida mot den som brutit mot hedersnormerna. Men lika väl kan omgivningens reaktion också mildra familjens agerande och rädda den som brutit mot normerna från sanktioner. Om familjen direkt eller indirekt av omgivningen förväntas vidta åtgärder finns det olika sätt för familjen att agera för att återupprätta hedern. Det kan handla om att gifta bort flickan eller den unga kvinnan, att utesluta henne ur familjen, eller i extrema fall framkalla självmord eller mörda henne. Vilken åtgärd det blir är också beroende av hur flickan eller den unga kvinnan har agerat, hur omgivningen har reagerat och vilket förhållningssätt familjen har. Den sanktion som familjen väljer har en normerande effekt eftersom den visar att det är männen som bestämmer över flickors och kvinnors sexualitet och har makt över vilka äktenskap som ska ingås eller inte. Att bestraffa den enskilde handlar också om att avskräcka de andra flickorna i familjen från att bryta mot hedersnormerna (Awla, 2005; Wikan, 2004).
Trots att ett kulturteoretiskt perspektiv om heder och skam främst uppmärksammar flickor och kvinnor som offer är det emellertid viktig att se att även pojkar och män kan ses som offer. Wikan (2004) menar att männen är offer för en kultur som fastställer att de ska besitta den bestämmande, styrande och kontrollerande rollen som straffar och inte accepterar trots mot hedersnormerna. Mannen är en del i en grupp som förväntar sig att han tar sitt ansvar för gruppens bästa. Kollektivet är alltså den verkliga utövaren och individerna faller alla efter för dess styre Wikan (2004).
3.3 Diskussion om valet av teori
Ett kulturteoretiskt förklaringsperspektiv på hedersproblematiken kan ses som problematisk då det finns en risk till att en sådan teoretisk positionering kan verka stigmatiserande och utpekande av grupper där hedersvåld och förtryck härleds till individer från vissa länder, ”de andra”, och är följaktligen inte en del av vår kultur (Darvishpour, 2010; Gill, 2006; Kamali, 2004). Detta kan i sin tur medföra generaliserande bilder av individer med utländsk bakgrund som patriarkala och våldsbenägna (NCK 2010; Kamali, 2004).
Vi är medvetna om att det är fördelaktigt att ha olika perspektiv på det ämnesområde som ska undersökas för att erhålla olika aspekter av en och samma verklighet (Kurkiala, 2005). Dock krävs utifrån studiens omfattning en avgränsning i valet av teoretiskt perspektiv för att kartlägga vilka ungdomar som kan anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Då hedersproblematiken är ett komplicerat ämnesområde avser vi på ett mångfacetterat sätt analysera den insamlade empirin utifrån vald teoretisk utgångspunkt och analysera likheter och skillnader mellan ungdomars upplevelse av att leva med hedersrelaterade normer och begränsningar utifrån, tidigare redovisade, bakgrundsfaktorer. Ett perspektiv kan dock inte förklara ungdomarnas
enskilda individuella upplevelser, men det kan bidra till att fånga in mönster och samband (Kurkiala, 2005).
4 TIDIGARE FORSKNING
I nedanstående kapitel belyses den tidigare forskningen på ämnesområdet och kommer utgöra en kontext för analysen av denna studies resultat. Kapitlet utgörs främst av tre utförda enkätstudier i Sverige vilka belyser ungdomars upplevelser av hedersrelaterade sammanhang. Dessa tre enkätstudier är relevanta för föreliggande studie då de utförts i Sverige och belyser ungdomars upplevelsers av normer inom familjen avseende sexualitet och umgänge, begränsningar inom skola och fritid samt ungdomarnas erfarenheter av kränkande behandling. Den tidigare forskningen kommer främst diskuteras separat för flickor och pojkar, vilket det även gjorts i den tidigare forskning vi tagit del av.
4.1 Tidigare utförda enkätstudier i Sverige
I Schlytter, Högdin, Ghadimi, Backlund och Rexvids (2009) studie Oskuld och
heder. En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad
kontroll i Stockholm stad – omfattning och karaktär kartläggs hur stor andel
flickor och pojkar som kan bedömas leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Studien baseras på en enkätundersökning med ett urval av 2300 ungdomar som går i nionde klass på 36 grundskolor i Stockholm stad. Det övergripande resultatet påvisar att omkring tre procent av pojkarna och sju procent av flickorna bedöms leva med hedersrelaterade normer och begränsningar, vilket innebär att de lever med krav på oskuld, begränsas gällande partnerval, förhållanden och umgänge med personer av motsatt kön samt upplever restriktioner avseende både skola och fritid. Därtill belyses erfarenheter av kontroll, kränkande behandling, hot om våld och/eller våld.
Rapporten Frihet och ansvar. En undersökning om gymnasieungdomars upplevda
frihet att bestämma över sina liv (2007) utförd av Socialstyrelsen baseras på en
nationell kartläggning kring förekomsten av hedersrelaterat hot och våld mot ungdomar från nära anhöriga. Enkätundersökningen riktades till 5200 ungdomar i andra årskurs på utvalda gymnasium och berörde föräldrarnas inflytande och kontroll över ungdomarnas fritid, umgänge och val av livspartner samt ungdomarnas erfarenheter av kränkande behandling, hot och/eller våld. Studien har ett stort redovisat bortfall vilket medfört svårigheter att dra generella slutsatser. Emellertid diskuteras och skattas resultaten på riksnivå och leder till att undersökningen generaliseras till 113 000 ungdomar. Rapporten jämför ungdomar som uppgett att de känner en oro över att inte själva få välja vem de ska gifta sig med och de som inte känner denna oro. Av resultatet kan utläsas att fem procent av flickorna och två procent av pojkarna känner oro för att inte själva få välja de person de ska gifta sig med, vilka i rapporten benämns som oroliga pojkar och
oroliga flickor.
Högdins (2007) Utbildning på (o)lika villkor– om kön och etnisk bakgrund i
grundskolan och Ghadimis (2007) Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar är båda artiklar som baseras på en
enkätundersökning som ingår i ett större forskningsprojekt genomfört 20024. Enkätundersökningens avsikt var att undersöka ungdomars upplevelser avseende deras förhållanden i skolan, hemmet och fritiden. Fyra grundskolor har inkluderats
4 Lärandets villkor för pojkar och flickor med tvåkulturell bakgrund (2002) är ett projekt
i studien och ungefär 1193 ungdomar från sjunde, åttonde och nionde klass har deltagit i enkätundersökningen.
4.2 Begränsat handlingsutrymme avseende föräktenskapliga relationer och val av framtida partner
I Schlytter m.fl. (2009) framträder en könsskillnad gällande tillåtelse av föräldrar till att ha ett förhållande med en person av motsatt kön, där flickor i större utsträckning inte tillåts eller tillåts under vissa premisser att ha ett sådant förhållande. Dock är det av vikt att poängtera att studien påvisar att det tillika finns pojkar som angett att de inte tillåts till ett förhållande med en person av motsatt kön. Jämförande siffror för flickor och pojkar är 25 respektive 14 procent. Högdin (2007) redogör för en könsskillnad där en majoritet av flickorna med utländsk bakgrund angett att de inte få ha en relation med en person av motsatt kön. Socialstyrelsen (2007) uppskattar till riksnivå att omkring 3000 flickor och 1600 pojkar har föräldrar som inte skulle acceptera att de har en pojk- eller flickvän. Bakomliggande motiv anses, av cirka 60 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna, vara att det skulle dra skam över familjen (a.a.).
Socialstyrelsen och Schlytter m.fl. redovisar att flera pojkar uppgett att de blir kontrollerade och känner oro för att de inte själva ska få välja vem de ska gifta sig med. Undersökningarna fastslår dock olika siffror där Socialstyrelsens redovisar ett resultat på två procent till skillnad från Schlytter m.fl. som påvisar att fem procent av pojkarna inte får välja med vem de ska gifta sig eller bli sambo med. Avseende flickornas situation har liknande resultat framkommit i båda rapporterna då fem procent av flickorna i respektive studier har uppgett att de är oroliga för att inte själva få välja vem de ska gifta sig eller bli sambo med. Ungdomsstyrelsens kartläggning Gift mot sin vilja (2009) har på riksnivå uppskattat att cirka 70 000 ungdomar mellan åldrarna 16 och 25 år upplever sig begränsade så tillika att de inte fritt får välja sin livspartner eller har villkor gällande äktenskap. Omkring 8500 av dessa ungdomar oroar sig för att inte själva få bestämma vem de ska gifta sig med.
I den danska studien Pardannelse blandt etniske minoriteter i Danmark utförd av Schmidt och Jacobsen (2004) kartläggs partnerval bland etniska minoriteter. De kvinnliga respondenterna har uppgett att vid valet av partner är ett godkännande från föräldrarna av särskild betydelse till skillnad från vad de manliga respondenterna angett där det inte anses vara av lika stor vikt. De flesta respondenterna beskriver dock sina föräldrars förväntningar som viktiga men absolut inte dominerande. Av de pojkar och flickor i Socialstyrelsen (2007) som uppgett att de känner oro för att inte själva få välja vem de ska gifta sig med har hälften familjer som fördömer och förbjuder sex innan äktenskap då detta skulle leda till att familjen drabbas av skam. Schlytter m.fl. (2009) påvisar att flickors sexualitet är betydligt mer kontrollerad än pojkars och anger att omkring 30 procent av flickorna i studien är begränsade så till vida att det finns normer som innebär en förväntning att förbli oskulder fram till äktenskap. Motsvarande siffra för pojkarna är 16 procent.
Ghadimi (2007) redovisar att av alla högstadieelever i studien har omkring en femtedel uppgett att de instämmer absolut eller instämmer nästan i påståendet att en flicka respektive pojke ska vara oskuld vid giftermål. Vidare beskrivs att var tredje högstadieelev med utländsk bakgrund instämt i påståendet att en flicka ska
vara oskuld tills giftermål samt att föräldrarna har bestämmanderätt över hennes sexualitet. Till skillnad från vad eleverna uppgett gällande flickorna har var femte elev med utländsk bakgrund instämt att detta även gäller för en pojke. I studien kan en distinkt skillnad utläsas mellan de ungdomarna med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund. De sistnämnda ungdomarna har i större omfattning instämt i påståendena gällande oskuldsnormerna till skillnad från de ungdomar med svensk bakgrund som istället tagit avstånd från samma normer (Ghadimi 2007). Innan äktenskap anses kvinnans oskuld vara viktigare att bevara än mannens redovisar Cinthio (2010) som i sin forskning genomfört samtalscirklar med män på fängelseanstalter. Resonemanget härleds till att det råder en uppfattning om att det inte går att kontrollera mannens oskuld på samma sätt som kvinnans. Blödningen från kvinnan under bröllopsnatten anses vara ett givet tecken på att hon varit oskuld och därmed kan hennes oskuld inte betvivlas (a.a.). Nasih och Schlytter (2009) redovisar i utvärderingen av projektet I hederns namn att det i fokusgruppsintervjuer med pojkar framkommit att det är acceptabelt för dem att ha sex med flickor trots att de inte är gifta med eller vill gifta sig med flickan. Däremot uppgav pojkarna att det är oacceptabelt att deras systrar har sex innan de är gifta.
”Jag tycker att killar ska kontrollera sina systrar. Jag tillåter inte min syster ha någon kille om hon inte gifter sig med honom/…/ Hon ska inte ha pojkvän. Om hon ska ha det då ska hon gifta sig/.../ Ingen vill gifta sig med henne och familjen blir respektlös/…/ Jag gifter mig inte med någon som haft sex med någon annan. Jag vill att mina barn ska födas av en ren tjej. Ingen har rört henne bara jag. Men jag skulle kunna ha sex med en tjej utan att jag vill gifta mig” (a.a. sid 24).
Flickorna uttryckte i fokusgruppsintervjuerna att det är viktigt att en flicka är ren innan äktenskapet, vilket de menar innebär att hon måste vara oskuld för att förhindra dåligt rykte samt att hedern finns i flickornas underliv.
”En tjej ska vara ren, helt ren och oskuld när hon gifter sig/…/ Jag tror inte att någon förälder vill ha dåligt rykte för sina barn. Då vill ingen ha dig, så tänker föräldrarna. Det handlar alltid om heder/…/Man ska inte betraktas som smutsig/…/ Om någon friar till dig ska man vara känd som en ren tjej som inte går ut med killar och inte har killkompisar/…/” (a.a. sid 26).
4.3 Begränsat handlingsutrymme avseende umgänge
I både Schlytters m.fl. (2009) och Socialstyrelsens (2007) studier framkommer att både flickor och pojkar upplever begränsningar avseende umgänge. Schlytter m.fl. redovisar en könsskillnad gällande umgänge med motsatt kön där sex procent av flickorna angett att de aldrig får umgås med pojkar på sin fritid och fyra procent av pojkarna aldrig får umgås med flickor på sin fritid. Nasih och Schlytter (2009) beskriver en intervju med en flicka med utländsk bakgrund som uttrycker att hon i jämförelse med en flicka med svensk bakgrund upplever sig ha olika förutsättningar avseende umgänge med pojkar. Flickan uttrycker följande:
”Hur ofta ser man en svensk gå ut med en kille och få problem? När vi går ut med killkompisar får vi problem. Alla kan snacka om det. Det är en liten stad och folk tror på skitsnack, det kommer bli en massa smuts/…/ En sådan grej är självklart för dem, men för oss blir det stora problem om någon i våran släkt ser oss med en kille…//” (a.a. sid 26).
Schlytter m.fl. redovisar huruvida flickor och pojkar tillåts vistas hemma hos, eller ta med vänner av motsatt kön hem. Resultaten påvisar en markant skillnad då 15
procent av flickorna i studien aldrig får ha pojkar hemma hos sig och 16 procent aldrig får gå hem till pojkar, till skillnad från pojkarna där sex procent aldrig får ha flickor hemma hos sig och fyra procent aldrig får gå hem till flickor. Liknande frågeområde har Socialstyrelsen berört och redovisar att mellan fem till tio procent av flickorna i studien har uppgett att de inte får ha kamrater av motsatt kön i hemmet och cirka tre fjärdedelar inte får sova över hos det motsatta könet. Gällande pojkarna påvisar rapporten att denna siffra varierar mellan en till fem procent.
4.4 Begränsat handlingsutrymme avseende fritid
De mest förekommande begränsningarna gällande fritidsaktivitet och umgänge anger Schlytter m.fl. (2009) är att ungdomarna i studien uppgett att de för sina föräldrar inte tillåts vara ute lika sent som de flesta av sina klasskamrater, gå på disco, till fritidsgården eller på tjej- och killmiddag. Ett intressant mönster som framkommer i studien är att även i detta avseende tycks en större del flickor uppleva begränsningar i jämförelse med pojkar. Emellertid är det ingen skillnad mellan könen gällande de ungdomar som har mycket omfattande begränsningar gällande deras fritid.
Vidare visar Schlytters m.fl. (2009) resultat att hälften av de flickor som uppgett att de förväntas vara oskuld tills de gifter sig och inte tillåts ha relationer med motsatt kön också upplever minst en restriktion avseende fritid, vilket motsvarar en tiondel av samtliga flickor. Den mest förekommande restriktionen kan ses vara förbud om att gå på disco eller till fritidsgård samt att inte få vara ute lika sent som kompisar. Beträffande pojkarna görs en liknande jämförelse gällande restriktioner på fritiden med vad de uppgett gällande normer i familjen avseende oskuld, umgänge och partnerval. Likt flickorna har en majoritet av de pojkar som uppgett begränsningar i ovanstående relations- och partnerval också begränsningar under sin fritid, vilket motsvarar sju procent av samtliga pojkar. I Socialstyrelsens (2007) studie kan en skillnad mellan flickor och pojkar utläsas avseende möjlighet att utföra fritidsaktiviteter. Främst då flickorna uppgett att de har striktare regler att förhålla sig till än vad pojkarna har. Flickornas fritidsaktiviteter påverkas av att de exempelvis måste vara hemma vid en viss tidpunkt, inte tillåts gå ut och festa med kamrater, har ett utbrett ansvar i hemmet samt arbetar extra.
Högdin (2007) redovisar att ungdomar med utländsk bakgrund upplever mer restriktioner från sina föräldrar gällande sociala aktiviteter i skolan och på fritiden i jämförelse med ungdomar med svensk bakgrund. Ju längre tid familjen bott i Sverige desto färre restriktioner har ungdomarna uppgett att de har. De ungdomar som kommit till Sverige efter att de fyllt sju år uppger i större utsträckning att de inte får vara med på aktiviteter på fritiden samt i skolan i jämförelse med de som kommit innan sjuårsålder. Flickor har angett restriktioner i större omfattning än vad pojkar gjort gällande de efterfrågade fritidsinslagen. Omkring 43 procent av utlandsfödda flickor och 20 procent av utlandsfödda pojkar har uppgett att de inte får deltaga i ett eller flera av fritidsinslagen.
4.5 Begränsat handlingsutrymme avseende skolgång
I Schlytters m.fl. (2009) studie redovisas att det inte råder någon skillnad mellan könen gällande begränsat handlingsutrymme i skolan. Över en tiondel av respondenterna av båda könen har uppgett att de sällan eller aldrig får vara delaktiga i vissa skolämnen eller andra utbildningsmoment. De vanligaste ämnena ungdomarna inte får delta i är simundervisning, idrott samt sex- och samlevnadsundervisning. Det framträder även en begränsning gällande deltagande i andra utbildningsmoment såsom skolresa (över dagen), studiebesök och praktik vilka alla är moment som omfattas av skolplikten. Det mest frekventa är att ungdomar sällan eller aldrig får vara med på klassresa eller fest som skolan arrangerat. Schlytter m.fl. lyfter att trots skolfest och klassresa med övernattning inte omfattas av skolplikt kan de ändå tänkas påverka ungdomarnas upplevelse av gemenskap med klasskamrater. En könsskillnad kan urskiljas gällande ungdomarnas uppfattning av varför de inte tillåts delta i skolämnen och övriga utbildningsmoment. Resultaten påvisar att pojkar angivit att de inte tillåts på grund av att de har skador, fysiska handikapp, varit stökiga eller misskött sig. Pojkarna har även angett att de inte får vara med på fester och klassresor då föräldrarna ansett att det funnits mycket alkohol. Flickorna har däremot uppgett att de inte får deltaga med anledning av familjens religion, kultur eller att deras delaktighet försvåras på grund av att de bär slöja. Ett fåtal pojkar anger religion och kultur som orsak (a.a.).
I rapporten Lärarnas iakttagelser rörande förekomst av ”hedersrelaterat
förtryck” i skolorna5
redogör Lange (2008) i hur stor utsträckning lärare kan se tecken på förekomsten av ungdomar som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar. Lärarna tillfrågades bland annat hur ofta de under läsåren 2005 till 2007 har märkt att flickor önskat bli befriade från undervisning med hänvisning till tradition eller religion. Ungdomarnas begränsningar visar sig främst i sim- och gymnastikundervisning då lärarna i rapporten uppgett att dessa lektioner är de vanligaste gällande önskemål om befrielse. Likaså kunde lärarna se en önskan om frånvaro avseende sex- och samlevnadslektioner. Sim- och gymnastik-undervisning har lärarna angett vara de vanligaste lektionerna för systematisk frånvaro utan tillstånd. Vidare redovisar Lange att den systematiska frånvaron gällande deltagande i skolresor och lägerresor var nästintill lika hög som frånvaron vid sim- och gymnastikundervisningen (a.a.).
I 7 kap. 19 § Skollagen (2010:800) framkommer att elever som går i grundskolan lyder under skolplikt men de kan, på begäran av elevens vårdnadshavare, befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns
synnerliga skäl. För barn och ungdomar innebär detta att vårdnadshavare kan
påverka deras deltagande i skolan. Emellertid kan det i skollagen utläsas att befrielse från undervisningen endast får ske vid enstaka tillfällen under ett läsår och därför torde det inte vara möjligt att utebli från undervisning ett flertal gånger. Beaktansvärt är att majoriteten av de ungdomar som i Schlytter m.fl. (2009) studie har uppgett ovanstående begränsningar i skolan svarar att deras lärare oftast eller alltid accepterar att de inte deltar. Acceptansen bland lärarna är större i de fall ungdomarna uppgett familjens religion eller kultur som orsak till att de inte deltar än de som angett att de inte deltar på grund av fysiska skador, stör eller bråkar.
5 Utgör en separat rapport skild från huvudstudien En undersökning om lärarnas erfarenheter av
