För att ta reda på ungdomarnas upplevelser av kränkande behandling innefattande inskränkningar i personliga integriteten, förbud och social kontroll, isolering och förskjutning samt kränkande behandling, hot om våld och/eller våld har ungdomarna tillfrågats om de har upplevelser av att någon i deras familj eller annan släkting många gånger, några gånger, någon enstaka gång eller aldrig utsatt dem för något detta. Följande påståenden: Kollat din mobil, e-mail, dagbok,
väska mot din vilja (personliga integriteten), Förbjudit dig att träffa kompisar, Förbjudit dig att gå ut, Förbjudit dig att träffa en person du är kär i, Skickat syskon för att kontrollera dig (förbud och social kontroll), Uteslutit dig ur familjegemenskapen samt Stängt eller låst in dig (isolering och förskjutning) samt Hotat att slå dig, Hotat med att skicka iväg dig hemifrån (t.ex. till släktingar/vänner i en annan stad/annat land), Hotat med att kasta ut dig hemifrån, Kastat ut dig hemifrån, Kallat dig för kränkande saker, Dragit dig i håret, nypt dig, knuffat dig eller spottat på dig och Sparkat eller slagit dig
(kränkande behandling, hot om våld och/eller våld). Frågorna kan härledas till tidigare presenterad definition av hedersrelaterat våld och förtryck (se 2.1.1), vilken särskiljer våldet i psykiskt, socialt, sexuellt och fysiskt våld. Emellertid behandlar inte föreliggande studie det sexuella våldet.
Av studiens samtliga ungdomar har 89 stycken svarat att de har erfarenheter av att någon i deras familj eller annan släkting några eller många gånger under högstadiet och/eller gymnasiet utsatt dem för minst en av de efterfrågade kränkande behandlingarna och 289 stycken har svarat att de aldrig eller någon enstaka gång blivit utsatta (tabell 10). Likt resultaten från både Socialstyrelsen (2007) och Schlytter m.fl. (2009) är en majoritet av de som är utsatta för kränkande behandling tjejer i jämförelse med killar (55 tjejer motsvarande 34 killar). Totalt har 378 ungdomar besvarat frågan och med detta har frågan ett bortfall på 0,15 procent.
Tabell 10:
Erfarenhet av kränkande behandling
Tjej Kille Total
Nej, aldrig eller någon enstaka gång
152 (73,4%) 137 (80,2 %) 289 (76,5%)
Några gånger eller många gånger
207 (100%) 171 (100%) 378 (100%)
Av studiens samtliga ungdomar påvisar resultatet att cirka 10 procent några eller många gånger har blivit förbjudna att gå ut och/eller kallade för kränkande saker. Omkring 6 procent av samtliga ungdomar har några eller många gånger fått sin mobil, e-post, dagbok eller väska kontrollerade mot deras vilja, blivit förbjudna att träffa kompisar, hotade att bli utkastade och/eller hotade att bli slagna. Ungefär 5 procent av ungdomarna har några eller många gånger blivit förbjudna att träffa en person de är kär i, blivit dragna i håret, nypta eller spottade på och/eller sparkade eller slagna. Cirka 4 procent har några eller många gånger blivit kontrollerade av sina syskon, uteslutna ur familjegemenskapen, hotade att bli ivägskickade och/eller utkastade och nästan 2 procent av ungdomarna har blivit instängda eller inlåsta. Totalt har 96 ungdomar minst en gång blivit utsatta för kränkande behandling av fysisk karaktär då 51 stycken har någon enstaka gång, några gånger eller många gånger blir dragna i håret, nypta eller spottade på och 45 stycken har någon enstaka gång, några gånger eller många gånger blivit slagna eller sparkade av sina föräldrar eller någon annan person i deras närhet.
Sammanlagt 85 stycken av ungdomarna har någon gång, några gånger eller många gånger blivit kallade för kränkande saker av sina föräldrar eller en person i deras närhet. Till skillnad från Socialstyrelsen (2007), där pojkarna i högre grad kan ses vara utsatta för allvarligare former av kränkande behandling i jämförelse med flickorna, visar föreliggande studies resultat att tjejerna i större omfattning är utsatta av samtliga former av kränkande behandling förutom gällande förbud att gå ut, uteslutande ur familj samt syskon som skickats för att kontrollera dem där en större andel pojkar har angett sig vara utsatta. Således ses flickorna även i högre grad vara utsatta för allvarligare former av kränkande behandling i jämförelse med pojkarna och därtill, likt Schlytter m.fl. (2009), ses tjejerna mer frekvent utsatta i kränkande behandling såsom att få mobilen, dagboken, väskan eller rummet kollat mot deras vilja, kallade för kränkande saker och hotade om att bli utkastade.
Likt kartläggningarna utförda av Socialstyrelsen (2007) och Schlytter m.fl. (2009) har ungdomarna i föreliggande studie uppgett att de vanligaste orsakerna bakom familjens eller annan släktings agerande beror på att ungdomarna burit sig illa åt eller då föräldrarna eller annan släkting vill hindra dem från att göra något som inte är bra för dem. Därefter kan orsaker som att föräldrarna eller annan släktning vill kontrollera dem eller straffa dem vara vanligt förekommande, i likhet med vad pojkarna och flickorna angett i Schlytter m.fl. (2009). I föreliggande studie har 62 ungdomar som angett att de någon gång, några gånger eller många gånger blivit utsatta för en eller flera typer av kränkande behandling inte angett någon orsak till detta.
6.5.1 Bivariat analys av kränkande behandling och bakgrundsfaktorer
Utifrån bivariat analys kan det påvisas att faderns utbildning och religiositet är faktorer som påverkar om ungdomarna har upplevelser av kränkande behandling eller ej. Mellan kränkande behandling och faders utbildning råder ett signifikant samband14. Analysen tyder på att ungdomar med fäder som har låg eller annan
utbildning än ungdomar med fäder vars utbildning är på gymnasial eller högskole- /universitetsnivå i högre grad har erfarenhet av kränkande behandling (tabell 11).
Tabell 11:
Bivariat analys med chi-två test: Faderns utbildning & erfarenhet av kränkande behandling Erfarenhet av kränkande behandling:
Vilken är din pappas högsta utbildning? Nej Ja Total Högskola eller universitet 157 (80,5%) 38 (19,5 %) 195 (100%) Gymnasial 60 (77,9%) 17 (22,1%) 77 (100%) Låg eller annan 72 (67,9%) 34 (32,1%) 106 (100%) 289 (76,5%) 89 (23,5%) 378 (100%)
Likaså påvisar analysen ett tydligt signifikant samband15 mellan de ungdomar som upplevt kränkande behandling och faderns religiositet, då de ungdomar vars fäder angetts vara ganska mycket eller mycket religiösa i högre grad än de vars fäder är ganska lite eller inte alls religiösa har erfarenhet av kränkande behandling (tabell 12). Detta gör sig dock inte gällande i analys av mödrarnas religiositet samt utbildning och ungdomarnas erfarenhet av kränkande behandling då analysen tyder på att där inte råder signifikant samband. Vidare påvisar inte bivariat analys med chi-två test något signifikant samband mellan föräldrarnas religionstillhörighet och ungdomarnas erfarenheter av kränkande behandling.
Tabell 12:
Bivariat analys med chi-två test: Faderns religiositet & erfarenhet av kränkande behandling Erfarenhet av kränkande behandling:
Hur religiös är din pappa?
Nej Ja Total
Ganska mycket eller mycket
45 (63,4%) 26 (36,6%) 71 (100%)
Ganska lite eller inte alls
239 (79,9%) 60 (20,1%) 299 (100%)
284 (76,8%) 86 (23,2%) 370 (100%)
Ytterligare ett signifikant samband16 råder mellan utländsk bakgrund och ungdomarnas erfarenhet av kränkande behandling då en större andel av ungdomarna med utländsk bakgrund än de ungdomarna med svensk bakgrund i högre grad har erfarenhet av kränkande behandling (tabell 13).
Tabell 13:
Bivariat analys med chi-två test: Utländsk bakgrund & erfarenhet av kränkande behandling Oskuldskrav: Utländsk Bakgrund: Nej Ja Total Nej 204 (80,6%) 49 (19,4%) 253 (100%)
15 Pearson Chi-square Asymp. Sig (2-sided) = 0,003 16 Pearson Chi-square Asymp. Sig (2-sided) = 0,009
Ja 85 (68,5%) 39 (31,5%) 124 (100%)
289 (76,7%) 88 (23,3%) 378 (100%)
6.6 Ungdomar som anses leva med hedersrelaterade normer och