I hederskulturer är kollektivet av stor betydelse och bryter en familjemedlem mot hederskodexen drabbar skam och vanheder familjen och släkten (Wikan, 2004; 2009). Att förbli oskuld fram till äktenskapet är den väsentligaste delen av hederskodexen och således är det ett övergripande mål inom kollektivet att bevara kvinnans oskuld (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Cinthio (2010) redovisar att bevarandet av kvinnornas oskuld är viktigare än bevarandet av mannens och härleder det till att kvinnans blödning under bröllopsnatten ses som ett säkert tecken på att kvinnan varit oskuld, vilket således medför att hennes oskuld inte kan ifrågasättas.
6.2.1 Normer avseende oskuld
För att undersöka hur ungdomarnas handlingsutrymme ser ut avseende sexuellt umgänge innan äktenskapet, inkluderas likt Schlytter m.fl. (2009), en
oskuldsfråga i enkäten. Frågan lyder: I min familj förväntas det av mig att jag väntar med sex tills jag gifter mig. I denna fråga har ungdomarna fått ta ställning
till alternativ bestående av en rangordning med fyra möjliga svarsalternativ. Resultatet påvisar att en klar majoritet, cirka 80,5 procent, av samtliga ungdomar,
har uppgett att de inte instämmer eller att de inte alls instämmer i frågan om oskuld (se tabell 1). Av samtliga ungdomar har 74 stycken, vilket motsvarar en procentsats på omkring 19,5 procent, svarat att de instämmer delvis eller
instämmer absolut kring att de förväntas vara oskuld tills de gifter sig. En
anmärkningsvärd högre andel tjejer har uppgett att de absolut instämmer gällande att de förväntas vara oskulder fram till äktenskapet. Av de 74 stycken ungdomar som uppgett att de har förväntningar på att förbli oskulder fram till äktenskapet är 52 tjejer och 22 killar.
Tabell 1:
I min familj förväntas det av mig att jag väntar med oskuld tills jag gifter mig
Tjej Kille Total
Instämmer inte alls eller Instämmer inte
157 (75,1%) 148 (87,1%) 305 (80,5%)
Instämmer delvis eller instämmer absolut
52 (24,9%) 22 (12,9%) 74 (19,5%)
209 (100%) 170 (100%) 379 (100%)
I jämförelse med Schlytters m.fl. (2009) resultat avseende oskuldsfrågan kan föreliggande studies resultat anses vara tämligen likt eftersom resultatet även i denna studie tyder på att tjejernas sexualitet i högre utsträckning är mer kontrollerad än vad killarnas är. Schlytter m.fl. redovisar att 30 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna uppgett att det finns normer i deras familj att de förväntas vara oskulder fram till äktenskapet. Socialstyrelsens (2007) undersökning redogör även för en könsskillnad där fler flickor än pojkar uppgett att deras familj fördömer eller förbjuder sex innan äktenskap. Motivet bakom ungdomarna i Socialstyrelsens undersökning är att sex före äktenskap leder till att familjen skulle drabbas av skam. En majoritet av ungdomarna som i föreliggande studie uppgett oskuldskrav har angett föräldrarnas religion och livsåskådning som orsaker till att de förväntas vänta med sex. Oskuldfrågan har ett lågt internt bortfall på 1,3 procent, vilket innebär att fem stycken ungdomar ej besvarat frågan.
6.2.2 Bivariat analys av oskuldkrav och bakgrundsfaktorer
Utifrån bivariat analys av oskuldskrav och föräldrarnas utbildning råder ingen signifikant skillnad. Däremot kan resultaten mellan oskuldskrav och de andra testade bakgrundsfaktorerna med stor statistisk säkerhet generaliseras från analyserna av urvalet till populationen. Föräldrarnas religion och religiositet är faktorer som påverkar om ungdomarna har krav på oskuld eller ej. Analysen uppvisar att det finns ett statistiskt signifikant samband11 mellan föräldrarnas religion och oskuldskrav då resultatet tyder på att ungdomar vars föräldrar med islamsk religionstillhörighet i högre grad än ungdomar vars föräldrar tillhör annan religion har oskuldskrav på sig (tabell 2).
Tabell 2:
Bivariat analys med chi-två test: Föräldrarnas religion & oskuldskrav Oskuldskrav:
Vilken religion tillhör dina föräldrar?
Nej Ja Total
Kristendomen 159 (95,8%) 7 (4,2%) 166 (100%)
Islam 16 (21,6% 58 (78,4%) 74 (100%)
Övriga 130 (93,5%) 9 (6,5%) 139 (100%)
305 (80,5%) 74 (19,5%) 379 (100%)
Därtill påvisar analysen att en stark signifikans12 råder mellan föräldrarnas religiositet och oskuldskrav då en större andel ungdomar som uppgett att de har ganska mycket eller mycket religiösa föräldrar än de ungdomar som uppgett att de har föräldrar som är ganska lite eller inte alls religiösa har oskuldskrav (tabell 3).
Tabell 3:
Bivariat analys med chi-två test: Föräldrarnas religiositet & oskuldskrav Oskuldskrav:
Hur religiös är din mamma?
Nej Ja Total
Ganska mycket eller mycket
36 (38,7%) 57 (61,3%) 93 (100%)
Ganska lite eller inte alls
266 (94,3%) 16 (5,7%) 282 (100%)
302 (80,5%) 73 (19,5%) 375 (100%)
Hur religiös är din pappa?
Nej Ja Total
Ganska mycket eller mycket
22 (30,1%) 51 (69,9%) 73 (100%)
Ganska lite eller inte alls
278 (93%) 21 (7%) 299 (100%)
300 (80,6%) 72 (19,4%) 372 (100%)
Likaså råder ett signifikant13 samband mellan utländsk bakgrund och oskuldskrav (tabell 4) då en större andel av de ungdomarna med utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund uppgett att de har oskuldskrav. Emellertid bör det poängteras att cirka hälften av de ungdomarna med utländsk bakgrund inte har oskuldskrav.
Tabell 4:
Bivariat analys med chi-två test: Utländsk bakgrund & oskuldskrav Oskuldskrav: Utländsk Bakgrund: Nej Ja Total Nej 242 (96%) 10 (4 %) 252 (100%) Ja 62 (49,2%) 64 (50,8%) 126 (100%) 304 (80,4%) 74 (19,6%) 378 (100%)
6.2.3 Normer gällande kärleksförhållande
Då kvinnans kyskhet är det yttersta och mest avgörande för att familjen och släktens heder ska bibehållas sker ofta en kontroll av kvinnors sexuella och sociala beteende i syfte att kvinnans oskuld ska bevaras till äktenskapet. Strävan efter att kvinnans oskuld bevaras kan leda till att hon begränsas i sitt umgänge med personer av motsatt kön samt inte tillåts ha kärleksförhållanden (Wikan, 2009). För att undersöka ungdomarnas upplevelser av normer kring
12
Pearson Chi-Square Asymp. Sig. (2-sided) = 0,000 (Mamma) & 0,000 (Pappa)
kärleksförhållanden innehåller enkäten en fråga kring hur ungdomarnas föräldrar ställer sig till att de har ett kärleksförhållande. Ungdomarna har i denna fråga fått ta ställning till svarsalternativen de accepterar det, de accepterar det inte eller vet
inte. Resultatet påvisar i stor omfattning att 81,9 procent av ungdomarna har
uppgett att deras föräldrar accepterar att de har ett kärleksförhållande (se tabell 5). Av samtliga ungdomar har 6,8 procent uppgett att deras föräldrar inte accepterar att de har ett kärleksförhållande. Av de ungdomar som svarat de
accepterar det inte är 20 stycken tjejer och sex stycken killar. Likt oskuldsfrågan
påvisar resultatet i frågan en tydlig könsskillnad. Enligt diagrammet nedan kan utläsas att även ett flertal ungdomar uppgett att de inte vet om de tillåts ha ett kärleksförhållande. Totalt är det 11,3 procent (43 stycken) av samtliga ungdomar som svarat detta.
Tabell 5:
Hur ställer sig dina föräldrar till att du har ett kärleksförhållande? Tjej Kille Total
De accepterar det 163 (78%) 149 (86,6%) 312 (81,9%)
De accepterar det inte 20 (9,6%) 6 (3,5%) 26 (6,8%)
Vet inte 26 (12,4%) 17 (9,9%) 43 (11,3%)
209 (100%) 172 (100%) 381 (100%)
Schlytter m.fl. (2009) redovisar även att flickor i högre utsträckning inte tillåts ha ett förhållande med motsatt kön. Emellertid är det viktigt att poängtera att föreliggande studie inte använt samma frågor som Schlytter m.fl. och därmed kan inte en precis jämförelse äga rum (Schlytter m.fl. har frågat respondenterna om de tillåts ha ett förhållande med en person av motsatt kön samt om de tillåts ha ett förhållande med en person av samma kön). Socialstyrelsen (2007) redogör också för en könsskillnad gällande frågan om respondenterna tillåts ha en pojk- eller flickvän där nästan dubbelt så många flickor än pojkar uppgett att de inte tillåts detta. Flera av pojkarna och flickorna i Socialstyrelsens studie menar att de inte tillåts ha pojk-eller flickvän då detta skulle dra skam över familjen. Ungdomarna i föreliggande studie har angett att deras föräldrar tycker att de är för unga och att det skulle påverka skolarbetet för mycket som de frekventaste orsakerna till att föräldrarna inte accepterar att de har ett kärleksförhållande. Kärleksfrågan har ett internt bortfall på 0,8 procent vilket betyder att det är tre ungdomar som inte besvarat frågan
6.2.4 Normer avseende val av framtida partner
Ungdomsstyrelsens rapport Gift mot sin vilja (2009) redovisar att de på riksnivå uppskattat att omkring 70 000 ungdomar upplever begränsningar så tillika att de inte själva får välja sin livspartner eller att det råder villkor för deras äktenskap. Likaså har det i andra studier framkommit att åtskilliga ungdomar känner oro för att de inte själva tillåts välja sin livspartner (Socialstyrelsen, 2007; Schlytter m.fl., 2009). För att undersöka ungdomarnas valmöjligheter beträffande att själv välja sin partner inkluderar enkäten följande fråga: Vem väljer din framtida partner
(den du ska gifta dig med/bli sambo med som vuxen). Ungdomarna ombeds ta
ställning till följande svarsalternativ: jag själv, jag själv men min förälder/ mina
föräldrar måste först accepter personen, min förälder/mina föräldrar väljer en partner men jag får säga vad jag tycker om personen eller endast min förälder/mina föräldrar jag själv har inte mycket att säga till om.
Till skillnad från tidigare studier (Socialstyrelsen, 2007; Schlytter m.fl., 2009; Ungdomsstyrelsen, 2009) påvisar föreliggande studies resultat att samtliga
ungdomar uppgett de två första svarsalternativen (se tabell 6). En övervägande majoritet, 87,4 procent, har uppgett att de själva väljer sin framtida partner och 12,6 procent har uppgett det andra svarsalternativet nämligen att de väljer själva med att föräldrarna först måste acceptera personen. Av de 12,6% procent som uppgett det andra svarsalternativet är dubbelt så många tjejer i jämförelse med killar. Schmidt och Jacobsen (2004) redovisar att de kvinnliga respondenterna i större omfattning i jämförelse med de manliga respondenterna uppgett att föräldrarnas godkännande är av särskild betydelse vid val av partner emellertid ses föräldrarnas förväntningar som viktiga dock inte dominerande. Föreliggande studie kan inte påvisa hur viktigt eller starkt föräldrarnas accepterande av vald partner är. Dock kan det konstateras att ungdomarna i studien inte uppgett att de begränsas avseende val av framtida partner i den grad tidigare studier redovisat. Det interna bortfallet utgörs av 2,6 procent och innebär att 10 ungdomar inte besvarat frågan.
Tabell 6:
Vem väljer din framtida partner?
Tjej Kille Total
Jag själv 172 (83,9%) 155 (91,7%) 327 (87,4%)
Jag själv, men min förälder/mina föräldrar måste
först acceptera personen
33 (16,1%) 14 (8,3%) 47 (12,6%)
205 (100%) 169 (100%) 374 (100%)
6.2.5 Normer avseende umgänge med motsatt kön
Att inte tillåtas att ha umgänge med person av motsatt kön betraktar Schlytter m.fl. (2009) som en stark inskränkning för en ungdom. För att undersöka ungdomarnas upplevelser gällande detta har följande fråga inkluderats i enkäten:
Har din förälder/dina föräldrar under din högstadietid/gymnasietid tillåtit dig att: umgås med tjejkompisar på fritiden, umgås med killkompisar på fritiden, ta med tjejkompisar hem, ta med killkompisar hem, gå hem till tjejkompisar och gå hem till killkompisar. Ungdomarna har fått ta ställning till svarsalternativen: nej aldrig, ibland, ofta eller ja alltid. Av samtliga ungdomar har 306 stycken uppgett att de ofta eller alltid för sina föräldrar under högstadiet och/eller gymnasiet tillåtits att
umgås med personer av motsatt kön (tabell 10). Av samtliga ungdomar har 72 stycken ungdomar uppgett att deras föräldrar under högstadiet och/eller gymnasiet
aldrig eller endast ibland tillåtit dem att ha umgänge med personer av motsatt kön
i en eller flera av umgängesfrågorna. Resultatet påvisar en skillnad avseende skolperiod i umgängesfrågorna som utvisats sig i separata analyser av ungdomarnas svar gällande upplevelser från högstadiet och gymnasiet. För högstadieperioden har en något högre andel ungdomar uppgett att de aldrig och/eller ibland tillåtits umgås med motsatta könet, 52 tjejer och 18 killar under högstadiet och 44 tjejer samt 11 killar under gymnasiet.
Tabell 10:
Tillåtelse att ha umgänge med motsatt kön
Tjej Kille Total
Nej, aldrig eller ibland 152 (73,8%) 154 (89,5%) 306 (80,9%)
Ofta eller ja, alltid 54 (26,2%) 18 (10,5%) 72 (19,1%)
206 (100%) 172 (100%) 378 (100%)
De mest frekventa begränsningarna ungdomarna uppgett i umgängesfrågorna är att ta med kompis av motsatt kön hem samt gå hem till en kompis av motsatt kön,
där tjejerna ses vara mer begränsade än vad killarna ses vara. Att gå hem till en vän eller att ta hem en vän av motsatt kön redovisar även Schlytter m.fl. (2009) och Socialstyrelsen (2007) är en inskränkning som flickor i högre omfattning uppgett i jämförelse med pojkar. Av totalt 72 ungdomar som uppgett att de ibland eller aldrig får umgås med det motsatta könet under hela skolperioden är 54 stycken flickor och 18 stycken pojkar (se tabell 7). Tidigare studier redovisar att både flickor och pojkar upplever begränsningar avseende umgänge dock har flickor i större utsträckning uppgett detta (Socialstyrelsen, 2007; Schlytter m.fl., 2009). Likaså redovisar Hagberg (2009) att flertalet av hennes kvinnliga informanter angett att de begränsas i sitt umgänge med motsatt kön.
Umgängesfrågorna består av ett internt bortfall på 1,5 procent, sex ungdomar har
inte besvarat en eller flera av enkätens specifika umgängesfrågor.