Som ovan framkommit under kapitel fyra, kan utsatta EU-medborgare enligt svensk rätt inte utkräva rätt till bostad. Möjligheten att utkräva rätten till bostad i svensk rätt utgår från möjligheten att utkräva rätt till socialt bistånd, vari försörjningsstöd till bostad i form av härbärge som minimum ingår. De som inte är svenska medborgare eller har uppehållsrätt mer än tillfälligt har dock inte rätt till socialt bistånd, utan endast rätt till akut nödbistånd vilket i praktiken oftast innebär biljett till ursprungslandet.
Att utkrävandet av rättigheten är begränsad till medborgarskap eller uppehållsrätt gör det tydligt att rätten till bostad inte ses som en universell mänsklig rättighet som gäller för alla i landet. Redan år 2007 kom FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa fram till att Sverige, trots att det är en stat med stark välfärd, saknar ett människorättsperspektiv på ESK-rättigheter.360 På samma vis är detta illustrativt genom det svenska konstitutionella skyddet av ESK-rättigheter, där dessa inte är utkrävbara. Detta är vidare märkbart, då Sverige ännu inte accepterar individuella klagomål för kränkningar av
359 Alston, Assessing the Strengths and Weaknesses of the European Social Charter’s Supervisory System, i European Social rights, Burca & Witte, sid. 46.
360 Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health, Paul Hunt, mission to Sweden, A/HRC/4/28/Add.2, 28 February 2007, sid. 2 & 29–30.
73
IKESKR genom att inte skriva på det fakultativa tilläggsprotokollet för IKESKR.361 Avsaknad av människorättsperspektiv på ESK-rättigheter är inget som är unikt för Sverige, utan de flesta staters välfärdssystem bygger på en nationell och territoriellt begränsad solidaritet.362
Den statliga utredning som slog fast att unionsmedborgare som saknar uppehållsrätt endast ska ha rätt till akut nödbistånd i form av biljett till hemresa, menade att man genom detta räddar liv, lindrar nöd och upprätthåller mänsklig värdighet.363 På samma sätt, i enlighet med folkrättens bestämmelser om rätten till bostad, ska människor åtminstone ha rätt till härbärge och på så sätt skyddas deras mänskliga värdighet. Frågan är om utsatta EU-medborgares biljett hem är ett tillräckligt substitut till rätt till socialt bistånd inom ett rättighetsperspektiv? Utredningen som gav detta förslag framställdes år 2005, d.v.s. innan länder som Rumänien och Bulgarien var medlemmar i EU vilket de blev år 2007,364 varvid ett beaktande av utsatta EU-medborgares situation i hemländerna inte gjordes. Utsatta EU-medborgare är i sina hemländer utsatta för vidsträckt diskriminering och marginalisering, och det är därför de har valt att resa därifrån. Vidare, som Civil Rights Defenders menar, tar inte lösningen med biljett hem hänsyn till att utsatta unionsmedborgare ofta har starkt begränsade möjligheter att få sina rättigheter uppfyllda i hemländerna.365 Slutsatsen är därmed att akut nödbistånd på ett generellt plan är oförenligt med mänsklig värdighet och därmed inte fungerar inom ett rättighetsperspektiv som ett substitut till rätten till socialt bistånd.
Sverige måste inse att utsatta EU-medborgare de facto lever i Sverige i akut hemlöshet under flera år, och att detta leder till ett uppbyggande av ett skuggsamhälle, där tusentals människor utestängts från den nationella välfärden och tryggheten. För att det svenska rättsläget ska vara konformt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser till rätten till bostad, måste Sverige beakta utsatta EU-medborgares särskilt utsatta situation och tillgodose dem med minst en rätt till härbärge. Just rätt till härbärge för utsatta EU-medborgare har även Amnesty propagerat366 och vissa kommuner jobbat aktivt för.367 För att denna rättighet ska få effektiv verkan, måste den vara utkrävbar. Förslagsvis görs detta genom att man beaktar den särskilt utsatta ställning som utsatta unionsmedborgare har och tillåter dem
361 The Office of the High Commissioner for Human Rights, Status of ratification.
362 Paju, Svenska dagbladet, 15/5 2015.
363 SOU 2005:34 sid. 171–172.
364 European union, About the EU, Countries, 28/3/2019.
365 Civil rights defenders, Utsatta Unionsmedborgare i Sverige, sid. 24–25.
366 Amnesty International, Sweden a cold welcome, sid. 59.
74
att, trots avsaknad av uppehållsrätt, ha rätt till socialt bistånd i form av försörjningsstöd och därmed även en rätt att som minimum utkräva rätt till härbärge. Som ovan diskuterats i avsnitt 4.3 till 4.4, finns mycket som talar för att grunden för begränsningen av utsatta EU-medborgares rätt att utkräva socialt bistånd är rättsligt svag. Detta borde föranleda en grund för svenska domstolar att genom fördragskonform tolkning av 4 kap. 1 § SoL erkänna rätt till socialt bistånd i form av försörjningsstöd även till utsatta till EU-medborgare, trots avsaknad av uppehållsrätt. Däremot, med beaktande av att riksdagen är folkets främsta företrädare enligt 1 kap. 4 § RF, bör detta rättsläge i första hand förtydligas genom lag.
75
6 Sammanfattande slutsats
Ovan har illustrerats att om utsatta EU-medborgare inte har tillgång till minst härbärge, är deras akuta hemlöshet i Sverige oförenlig med folkrättens bestämmelser om rätten till bostad. Detta då det finns mycket som talar för att medborgerliga och politiska rättigheter, gällande förbudet mot tortyr, förnedrande eller omänsklig behandling eller bestraffning i förhållande till utsatta gruppers hemlöshet, kan ge upphov till positiva skyldigheter i relation till rätt till härbärge. De flesta utsatta EU-medborgarna bedöms vara romer, vilket anses vara en särskilt utsatta grupp. Staters positiva skyldighet enligt förbuden mot tortyr, förnedrande eller omänsklig behandling eller bestraffning blir särskilt tydlig ju längre tid personen ifråga har levt som hemlös samt om levnadsförhållandena som hemlös kan anses kränka dennes rätt till mänsklig värdighet. Till detta ska man beakta att många utsatta EU-medborgare har levt i akut hemlöshet i Sverige flera år samt det faktum att Sverige har ett särskilt kallt klimat. Vidare finns det även mycket som talar för att rätten till liv innebär positiv skyldighet att förse hemlösa med härbärge. Slutligen har Sverige i enlighet med folkrättens bestämmelser om ESK-rättigheter en omedelbar skyldighet att som minst förse alla utsatta EU-medborgare med plats på härbärge.
Däremot har utsatta EU-medborgare varken genom EU-rätten eller svensk rätt generellt någon möjlighet att utkräva en rätt till bostad. Detta då de sällan uppnår kriterierna för att ha uppehållsrätt i mer än tre månader, varav de endast är berättigade akut nödbistånd enligt svensk rätt, vilket i praktiken oftast innebär en betald biljett till hemlandet.
Jag menar avslutningsvis att unionsrätten saknar ett rättighetsperspektiv, särskilt i förhållande till utsatta grupper. Vidare anser jag att det, med beaktande av begränsningen av EU-medborgares rätt till bostad i Sverige, finns mycket som talar för att Sverige som stat inte ser rätten till bostad som en universell rättighet utan snarare som en nationellt begränsad välfärdsfråga. Däremot talar mycket för att den svenska rättsliga grunden för att begränsa utsatta EU-medborgares möjlighet att utkräva en rätt till bostad är svag. Detta borde föranleda att svenska domstolar genom en fördragskonform tolkning tillgodoser en sådan möjlighet. Dock menar jag att med beaktande av att riksdagen är folkets främsta företrädare, bör ett rättsläge som är förenligt med Sveriges folkrättsliga förpliktelser implementeras genom lag.
76
Källförteckning
Offentligt tryck Propositioner
Prop. 1975/76:209 Om ändring i regeringsformen
Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor
Prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen
Prop. 2000/01:80Ny socialtjänstlag m.m.
Prop. 2001/02:72Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m.
Prop. 2005/06:77 Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Prop. 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun
Prop. 2015/16:136 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
Statens offentliga utredningar
SOU 1975:75.Medborgerliga fri- och rättigheter – Regeringsformen
SOU 2004:118. Beviljats men inte fått
SOU 2005:34. Socialtjänsten och den fria rörligheten
77
Deklarationer och konventioner
FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 10 december 1948, UNTS, (217 [III] A)
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, 4 november 1950, ETS 5
Europeiska sociala stadgan, 18 oktober 1961, ETS 35
Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, 16 december, 1966, UNTS, vol. 999, p. 171
Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 16 december 1966, UNTS, vol. 993, p. 3
Fakultativt protokoll till internationella konventionen den 16 december 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter, 16 december 1966, UNTS, vol. 999, p. 171
Wienkonventionen om traktaträtten, 23 maj 1969, UNTS, vol. 1155, p. 33
Vienna declaration and programme of action, 12 July 1993, UNTS, A/CONF.157/23
Tilläggsprotokoll till den europeiska sociala stadgan angående ett kollektivt klagomålsförfarande, 9 november 1995, ETS 158
Den reviderade europeiska sociala stadgan, 3 maj 1996, ETS 163
Optional Protocol to the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights: resolution / adopted by the General Assembly, 5 March 2009, UNTS, A/RES/63/117
78
Domstolsavgöranden
Avgöranden från svenska domstolar RÅ 1990 ref. 119
RÅ 1995 ref 70
RÅ 2004 ref. 130
RÅ 2008 ref. 21
Kammarrätten i Jönköping har i dom den 27 september 2007 i mål nr 3248–07
Kammarrätten i Göteborg, dom den 23 september 2009 i mål nr 5294–09
Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 oktober 2009 i mål nr 5917–09
Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 mars 2010 i mål nr 4229–09
Kammarrättens i Göteborgs dom den 13 april 2015 i mål nu 4223–14
Förvaltningsrätten i Linköping dom den 9 juni 2014 i mål nr 611–14
Avgöranden från utländska nationella domstolar
Bristol City Council v FV [2011] UKUT 494 (AAC) (21 December 2011)
Avgörande från Europeiska unionens domstol
Domstolens dom av den 5 February 1963 i mål C-26/62 Van Gend & Loos mot Netherlands Inland Revenue Administration
Domstolens dom av den 15 juli 1964 i mål C-6/64 Flaminio Costa mot E.N.E.L
Domstolens dom av den 23 mars 1982 i mål C-53/81 D.M. Levin mot Secrétaire d'État à la justice.
79
Domstolens dom av den 10 april 1984 i mål C-14/83 Sabine von Colson och Elisabeth Kamann mot Land Nordrhein-Westfalen
Domstolens dom av den 3 juli 1986 i mål C-66/85 Deborah Lawrie-Blum mot Land Baden-Württemberg
Domstolens dom av den 5 oktober 1988 i mål C-196/87 Udo Steymann mot Staatssecretaris van Justitie
Domstolens dom av den 31 maj 1989 i mål C-344/87 Bettray mot Staatssecretaris van Justitie
Domstolens dom av den 22 juni 1989 i mål C- 103/88 Fratelli Costanzo mot Milano kommun
Domstolens dom den 26 februari 1991 i mål C-292/89 The Queen mot Immigration Appeal Tribunal, ex parte Gustaff Desiderius Antonissen
Domstolens dom av den 26 february 1992 i mål C-3/90 M. J. E. Bernini mot Minister van Onderwijs en Wetenschappen
Domstolens dom av den 5 Mars 1996 I de förenade målen C-46/93 och C-48/93 Brasserie du pêcheur SA mot Förbundsrepubliken Tyskland och mellan The Queen och Secretary of State for Transport ex parte: Factortame Ltd m. fl.
Domstolens dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96 María Martínez Sala mot Freistaat Bayern
Domstolens dom av den 26 november 1998 i mål C-1/97 Mehmet Birden mot Stadtgemeinde Bremen
Domstolens dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99 Rudy Grzelczyk mot Centre public d'aide sociale d'Ottignies-Louvain-la-Neuve
80
Domstolens dom av den 20 november 2001 i mål C-268/99 Jany mot Staatssecretaris van Justitie
Domstolens dom av den 17 september 2002 i mål C-413/99 Baumbast och R mot Secretary of State for the Home Department
Domstolens dom av den 6 november 2003 i mål C-413/01 Ninni-Orasche mot Bundesminister für Wissenschaft, Verkehr und Kunst
Domstolens dom av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C‑397/01 - C‑403/01 Bernhard Pfeiffer m.fl. mot Deutsches Rotes Kreuz, Kreisverband Waldshut eV
Domstolens dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02 Brian Francis Collins mot Secretary of State for Work and Pensions
Domstolens dom av den 7 september 2004 i mål C-456/02 Michel Trojani mot Centre public d'aide sociale de Bruxelles (CPAS)
Domstolens dom av den 4 februari 2010 i mål C-14/09 Hava Genc mot Land Berlin
Domstolens dom av den 19 september 2013 i mål C-140/12 Pensionsversicherungsanstalt mot Peter Brey
Domstolens dom av den 11 november 2014 i mål C-333/13 Elisabeth Dano och Florin Dano mot Jobcenter Leipzig
Domstolens dom av den 26 mars 2015 i mål C-316/13 Gérard Fenoll mot Centre d'aide par le travail "La Jouvene" och Association de parents et d'amis de personnes handicapées mentales (APEI) d'Avignon
Domstolens dom av den 15 september 2015 i mål C-67/14 Jobcenter Berlin Neukölln mot Nazifa Alimanovic m.fl.
81
Domstolens dom av den 25 februari 2016 i mål C-299/14 Vestische Arbeit Jobcenter Kreis Recklinghausen mot Jovanna García-Nieto m.fl.
Avgörande från internationella domstolen
Case concerning Ahmadou Sadio Diallo (Republic of Guinea v. Democratic Republic of the Congo), Judgement of 30 November 2010
Avgöranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
Ireland v. The United Kingdom, Application no. 5310/71, (Judgement on merits), 18 January 1978
Tyrer v. The United Kingdom, Application no. 5856/72, (Judgement on merits), 25 April 1978
Airey v. Ireland, ECtHR 9, Application no. 6289/73, (Judgement on merits), 9 October 1979
Lozidou v. Turkey, Application no. 15318/89, (Preliminary objections), 23 March 1995
L.C.B. v. the United Kingdom, Application no. 14/1997/798/1001, (Judgement on merits) 15 June 1998
Kudla v. Poland, Application no. 30210/96, (Judgement on merits) 26 October 2000
Chapman v. The United Kingdom, Application no. 27238/95, (Judgement on merits), 18 January 2001
Z and others v. The United Kingdom, Application no.29392/95, (Judgement on merits), 10 May 2001
Pretty v. The United Kingdom, Application no. 2346/02, (Judgement on merits), 29 April 2002
82
Mamatkulov and Askaraov v. Turkey, Application no. 46827/99, (Judgement on merits), 4 February 2005
Moldovan and others v. Romania (No.2), Applications nos. 41138/98 and 64320/01, (Judgement on merits), 12 July 2005
Demir and Baykara v. Turkey, Application No. 34503/97, (Judgement on merits), 12 November 2008
M.S.S. v. Belgium and Greece, Application no. 30696/09, (Judgement on merits), 21 January 2011
The national union of rail, maritime and transport workers v. The United Kingdom, Application no. 31045/10, (Judgement on merits), 8 April 2014
Tarakhel v. Switzerland, Application no. 29217/12, 4 November 2014
Avgöranden från den Interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna Case of "Street Children" (Villagrán Morales et al.) v. Guatemala, (Judgement on merits), 19 November 1999
Case of the Sawhoyamaxa Indigenous Community v. Paraguay, (Judgement on merits), 29 March 2006
Uttalanden från kommittéer
Slutsatser och rekommendationer från Europeiska sociala kommittén
International Commission of Jurist v. Portugal, Collective Complaint nr 1/1998, (Decision on merits) 9 September 1999
Autism- Europe v. France, Collective complaints No. 13/2002, (Decision on merits), 4 November 2003
83
Conclusions 2003, Italy, article 31.2, 2003/def/ITA/31/2/EN
Conclusions 2003, Sweden, article 31.3, 2003/def/SWE/31/3/EN
FIDH v. France, Collective complaint No. 14/2003, (Decision on merits), 8 September 2004
European Roma Rights Centre v. Italy, Complaint No. 27/2005, (Decision on the merits), 7 December 2005
European Roma Rights Centre v. Bulgaria, Collective Complaint No. 31/2005, (Decision on the merits), 18 October 2006
International Movement ATD Fourth World v. France, Collective complaint no 33/2006, (Decision on merits), 5 December 2007
European Federation of National Organisations Working with the Homeless v. France, Complaint No 39/2006, (Decision on the merits), 5 December 2007
Defence for Children International v. the Netherlands, Complaint No. 47/2008, (Decision on the merits), 20 October 2009
Conference of European Churches v. The Netherlands, Collective Complaint No. 90/2013, (Decision on merits), 1 July 2014
Slutsatser och rekommendationer från FN:s Kommittéer
Human Rights Committee, Concluding Observations Canada, CCPR/C/79/Add. 105, 7 April 1999
Committee Against Torture, Hajrizi Dzemajl et al. v. Yugoslavia, CAT/C/29/D/161/2000, 2 December 2002
84
Human Rights Committee, Judge v. Canada, Communication No. 829/1998, CCPR/C/78/D/829/1998, 13 August 2003
Human Rights Committee, A.H.G. v. Canada, Communication No. 2091/2011, CCPR/C/113/D/2091/2011, 25 March 2015
Human Rights Committee, Warda Osman Jasin v. Denmark, CCPR/C/114/D/2360/2014, 25 September 2015
Allmänna kommentarer från FN:s kommittéer
Human Rights Committee, CCPR General Comment No. 6: Article 6 (Right to Life), 30 April 1982, U.N. Doc. HRI\GEN\1\Rev.1 at 6
Committee on Economic, Social and Cultural Rights, General comment No. 1: Reporting by States parties, E/1989/22, 27 July 1981
Committee on Economic Social and Cultural Rights, General comment No. 3: The nature of States parties’ obligations, E/1991/23, 14 December 1990
Committee on Economic Social and Cultural Rights, General comment No. 4, The right to adequate housing, E/1992/23, 13 December 1991
Committee on Economic, Social and Cultural Rights, General comments No. 20, Non-discrimination in economic, social and cultural rights, E/C.12/GC/20 2, July 2009
Human Rights Committee, Draft General Comment No. 36 on article 6 of the International Covenant on Civil and political Rights, on the right to life, July 2017
Övriga FN dokument
Economic and Social Council Resolution 1985/17, 28 May 1985
85
Committee on economic, social and cultural rights, Provisional rules of procedure adopted by the Committee at its third session, E/C.12/1990/4/Rev.1, 1989
Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health, Paul Hunt, mission to Sweden, A/HRC/4/28/Add.2, 28 February 2007
The office of the United Nations High Commissioner for Human Rights, The Right to Adequate Housing, Fact Sheet No. 21/Rev.1, 2015
Litteratur
Bantekas, I, & Oette, L, International human rights, andra upplagan, Cambridge University press 2016
Barnard, C, European Union Law, andra upplagan, Oxford University Press 2017
Barnard, C, The Substantive law of the EU, sjätte upplagan, Oxford University Press 2016
Burca, G, & Witte, B, Social Rights in Europe, Oxford University Press 2005
Cameron, I, An Introduction to the European Convention on Human Rights, åttonde upplagan, Iutus förlag 2018
Chalmers, D, Davies, G, & Monti, G, European Union Law, tredje upplagan, Cambridge University Press 2014
Derlén, M, & Lindholm, J, Från Champagne till Ramlösa: EU-domstolens rättspraxis i svenska underinstanser, Europarättslig tidskrift 2017, sid. 695–716
Eide, A, Krause, C, & Rosas, A, Economic, Social and Cultural Rights: A Textbook, andra upplagan, Kluwer Law International 2001
86
Keller, H, & Ulfstein, G, UN Human Rights Treaty Bodies: Law and Legitimacy, Cambridge University Press 2012
Kjellblom, P, & Alexius, K, Socialrättsliga principer vid risk för vräkning – finns det i Sverige en rätt till boende, bostad eller ett hem?, JT 2011, sid. 273–298
Korling, F, Zamboni, M, Juridisk metodlära, andra upplagan., Studentlitteratur AB 2013
Langford, M, Social Rights Jurisprudence – Emerging Trends in International and Comparative Law, Cambridge University Press 2008
Lind, A, Sociala rättigheter i förändring – En konstitutionellrättslig studie (diss), Uppsala universitet 2009
Lundgren, L, & Sunesson, P, Nya sociallagarna – Med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2019, Nordstedts Juridik 2019
Palmer, E., Judicial Review, Socio-Economic Rights and the Human Rights Act, Hart publishing 2007
Paskalia, V, Är det svenska sociala biståndssystemet hermetiskt stängt för ”EU-migranter” efter EU-domstolens senaste praxis?, Europarättslig tidskrift 2017, sid. 87– 108
Shaw, M, International Law, åttonde upplagan, Cambridge University press 2017
Ssenyonjo, M, Economic, Social and Cultural Rights in International Law, andra upplagan, Hart publishing 2016
87
Internetkällor
Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 9/5 2018 (1/2 2019), https://www.boverket.se
Council of Europe, The Social Charter, Implementation country fact sheet, (2/3 2019), https://www.coe.int
Council of Europe, The Social Charter, Treaties, signatures & ratifications, 21/5 2016 (1/10 2018), https://www.coe.int
European union, About the EU, Countries, 28/3/2019 (7/4 2019), https://www.europa.eu
Faktum, Vanliga frågor, (4/2 2019), https://www.faktum.se
Kramer, D, Had they only worked one month longer, European law blog 29/9 2015 (10/8 2018), http://europeanlawblog.eu
Nationalencyklopedin, Uppslagsord Sverige, (6/10 2018), https://www-ne-se.
Paju, J, Vem ska sörja för eu-migranterna? Svenska Dagbladet 15/5 2015 (20/2 2018), https://www.svd.se
Pettersson, A, Kommunerna är skyldiga att bistå eu-migranterna, Aftonbladet 23/11 2014 (25/2 2018), https://www.aftonbladet.se
Situation Sthlm, Social verksamhet, (4/2 2019), https://www.situationsthlm.se
The Big Issue, About, (1/3 2019), https://www.bigissue.com
The Office of the High Commissioner for Human Rights, Status of ratification, (2/11 2018), http://indicators.ohchr.org
88
Övrigt
Amnesty International, Sweden a cold welcome: Human rights and other ’vulnerable EU citizens’ at risk, 2018
Civil rights defenders, Utsatta Unionsmedborgare i Sverige: Statens skyldigheter enligt internationella människorättsnormer, EU-rätt och svensk rätt, 2017
Council of Europe, Digest of the case law of the ESCR, 1 September 2008
European Union Fundamental Rights Agency, Education: the situation of Roma in 11 EU Member States. Roma survey – Data in focus, 2014.
Länsstyrelsen i Stockholm, Uppdrag om nationell samordning avseende utsatta EU/EES-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige – delrapport, 2018
O’Brien,C Spaventa, E & Coninck J, European Commission, Comparative Report 2015 The concept of worker under Article 45 TFEU and certain non-standard forms of employment, 2016
Polismyndigheten, Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige, 2015
Socialstyrelsen, Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär, 2017
Socialstyrelsen, Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare, 2017
Sveriges kommuner och landsting, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, 2016