Temat uppgiftsfokus är en stark aspekt i båda länderna, varvid fokus på att lösa uppgiften eller lyckas med givet uppdrag, är starkt framstående i båda ländernas militära kultur. Samtliga fokusgrupper och 70% av samtalsintervjuerna beskriver lösandet av uppgiften eller att lyckas med uppdraget som norm inom respektive lands militära kultur.
Ur svensk synvinkel beskrivs det som ett kärnvärde: ”Svensk militär kultur, som jag vill att den ska vara, den älskar att lösa uppgiften […] det tror jag är en kultur som vi har levt med väldigt länge…” (Eksell). Viljan att lösa uppgiften och lyckas med uppdraget framställs i Sverige som ett ideal, där resultatleverans och lösande av uppgiften, även utgör en grundpelare i Försvarsmaktens värdegrund (Försvarsmakten 2017:34).
I båda finska fokusgrupperna framträder kulturen som målorienterad och viljan att lösa uppgiften beskrivs som en viktig del av den militära kulturen, men också en del i att skapa tillit mellan organisationens medlemmar:
Alla officerare jag känner är bra på att få saker gjorda, det kommer från kulturen. Om jag kommer överens om något med andra killar i den finska militären, vet jag att det kommer att göras och jag kan lita på det. (Fokusgrupp C)
4.3.1 Uppdragsdisciplin
Normen att lösa uppgiften och att lyckas med uppdraget präglar också synen på disciplin, varvid subtemat uppdragsdisciplin, i form av en disciplin inför uppdraget, är signifikant för båda kulturerna. Synen på disciplin där uppdraget är centralt, relaterar till och är en bidragande del till kulturernas syn på vikten att lösa uppgiften. Därav relationen som subtema till uppgiftsfokus.
Disciplin beskrivs i svenska fokusgrupper som viktigt för att likrikta och förenkla och uttrycks i enlighet med general Eksell och Svensk soldat som: ”…förmågan att inordna sig i det gemensamma ansvarets krav” (Försvarsmakten 2019:97, Fokusgrupp B, Eksell). Disciplin relateras härvid till en självdisciplin för att lösa det kollektiva uppdraget. General Eksell för ett fördjupat resonemang:
Disciplin i bottenplattan är helt central för bland annat uppdragstaktik […] Du ska vara stridsduglig, du ska ta hand om dig själv, du ska vårda ditt stridsvärde, du ska se till att vara en bidragande faktor i teamet och varför, jo för att vi har ett uppdrag att lösa.
Svenska respondenter betonar behovet av att situationsanpassa ledarskapet om inte disciplinen för uppdraget finns: ”Det kan vara bristande förståelse, då måste ju chefen, om jag uttrycker mig så, klarlägga att nu gäller följande” (Ståhlberg). Normen eller idealet utgörs således av en modern syn på disciplin som utgår från den enskilde, men som om det krävs för uppdraget, bör kompletteras med disciplin av mer formell karaktär.
Disciplin beskrivs även i Finland som en viktig del den militära kulturen och uttrycks som: ”Disciplin utgör naturligtvis grunden till allt” (Gardberg) och ”…disciplin är viktigt och vi måste lyda” (Korkiamäki). Liksom i Sverige pålyses vikten av disciplin för att lösa uppgiften och att disciplin därmed leder till operativ effekt.
Även finska dokument framhäver disciplin och lydandet av order som ett kärnvärde och poängterar idealet som en självdisciplin som kommer av individens vilja att lösa uppgiften (Huvudstaben 2017:8, 2020:32). Flera av de finska respondenterna elaborerar om självdisciplin i relation till ledarskap och sammanhållning: ”…den bästa disciplinen är självdisciplinen och att skapa en sån anda inom enheterna” (Gardberg).
Utifrån självdisciplin diskuterar fokusgrupperna en disciplin som kommer inifrån gruppen: ”I början av värnplikten är det formella viktigt för att få saker att fungera och sedan, för att få enheten att lösa sina uppgifter, måste det komma inifrån gruppen” (Fokusgrupp C). Formell disciplin anses ha en plats i den initiala värnpliktsutbildningen medan en inre disciplin därefter gynnar uppgiftens lösande. General Korkiamäki beskriver detta som: ”Finska soldater ser inte ut som disciplinerade soldater men när order ges, gör de sina uppgifter” (Korkiamäki).
4.3.2 Sammanhållning
Sammanhållning utgör även det ett subtema relaterat till temat uppgiftsfokus då
fenomenet i båda kulturerna relateras till och värdesätts för uppgiftens lösande.
Svenska dokument belyser hur sammanhållning bidrar till att en grupp kan lösa uppgifter under svåra förhållanden och i strid (Försvarsmakten 2019:61,95). Hälften av respondenterna tydliggör hur sammanhållning skapar tillit och förtroende, vilket i sin tur bidrar till effektivitet: ”…[sammanhållning] är att bygga tillit i sin grupp, för det är när man byggt tillit som man faktisk är riktigt effektiv” (Skoog Haslum). I samma anda tillskriver en respondent sammanhållningen stor vikt för vald ledningsfilosofi och taktisk grundprincip:
Sammanhållning skapar förtroende, vilket är grunden till uppdragstaktik och uppdragstaktiken är väldigt viktig för manövertänkande. Manövertänkande är viktigt om jag ska kunna vinna mot motståndaren. Så där ute i värnet när man säger: -”Hur är läget, jag hänger på här.” Där börjar vi bygga segern. (Ståhlberg)
En fokusgrupp diskuterar hur sammanhållning bidrar till lösandet av gruppens uppgift och till att sätta kollektivets behov framför de individuella: ”Det bidrar till en ökad offervilja för det gemensamma målet” (Fokusgrupp B). Sammanhållning relateras således från ett svenskt perspektiv i stor utsträckning till uppgiften och till en samhörighet på lägre nivå.
Till skillnad från den svenska bilden av sammanhållning beskriver båda finska fokusgrupperna sammanhållningen i hela försvarsmakten som en central del i finsk militär kultur: ”…den är inbyggd i finsk militär kultur och det finns en gemensam sammanhållning i försvarsmakten” (Fokusgrupp C).
Den finska synen på sammanhållning är i styrande dokument snarlik den svenska och tillskrivs stor vikt för att lösa uppgifter i pressade situationer (Huvudstaben 2020:205). Sammanhållning relateras i 75% av intervjuerna till förtroende och tillit och hur detta påverkar lösandet av uppgifter. En fokusgrupp för ett fördjupat resonemang: ”Sammanhållningen är den viktigaste faktorn till att en enhet fungerar […] under min tid som fartygschef, var sammanhållning det jag prioriterade mest” (Fokusgrupp C). Att sammanhållningen kommer från en gemensam förståelse för uppdraget lyfts också som en central del: ”…sammanhållning kommer från tydligheten i uppdraget, att alla står bakom det och att alla vill” (Fokusgrupp D).