Syfte och mål
Syftet med projektet var att skapa en ny mötesplats i parkmiljö på en yta som tidigare inte haft någon funktion. Gottsunda är ett utsatt område, där det bor många människor på en liten yta och där utemiljöerna är ned- gångna. Målet med projektet var att lyfta platsen både ur ett stadsbygg- nadsperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Kommunen ville värna om grönskan och samtidigt ge en stadsparkskänsla. Platsen är centralt belä- gen, men var ändå anonym, då den främst användes som en passage mel- lan olika delar av Gottsunda. Uppsala kommun ville långsiktigt säker- ställa ytan som ett grönt område inför den storskaliga stadsutveckling som är på gång i Gottsunda.
Utmaningar
Utmaningarna med projektet har varit många. Bland annat har två mord- försök på platsen orsakat att den anlitade entreprenören drog sig ur, vilket ledde till att det var svårt att i tid få klart bygget. En annan utmaning har varit dialogen som har tagit tid och krävt långvarigt engagemang. Dessu- tom medförde långvarig tjäle förseningar i projektet. Förhoppningen var att skapa en förankring i området och därmed få ett bättre omhänderta- gande av parken.
Träspången samt tubrutschkanan i skogskullen. Foto: Boverket
Lina Sandells Park
Kommun: Uppsala År stöd beviljades: 2016 Beviljat stöd: 6 650 000 kronor
Åtgärder
Parken har fått en grundstruktur med nya och förstärkta gångvägar, gra- nitmurar, träd och planteringar som skapar olika rum. I musik- och dans- hörnan finns ett DJ-bås, där besökare kan spela musik, scratcha och spela in musikslingor med hjälp utav en mobiltelefon. Framför båset finns ett dansgolv och bredvid finns sittmöbler att hänga i med uttag för att ladda mobilen. Ett tak ger skydd för regn och sol. På aktivitetsytan finns det utmanande lek och spontanidrott för större barn och möjlighet för träning av styrka och balans för alla åldrar. En stor klätterlek som består av olika våningar och som är formad som en bur har byggts upp. Den som hellre vill vila eller sola kan pusta ut i hängmattan eller i solstolarna. I sitthör- nan finns grillar både i bra solläge samt i lite skugga inne i pergolan. Buskar och fruktträd avskärmar sitthörnan från cykelbanan. Småbarnsle- ken består av en liten hörna intill sitthörnan, där de allra minsta barnen kan leka. Där finns bland annat aktivitetsskärmar, klätterlek, rutschkanor och nät.
Aktivitetsytan med sitthörnan samt småbarnsleken i bakgrunden. Foto: Boverket
En nyanlagd träspång med belysning binder samman två delar av Gott- sunda. En bit upp i backen i skogen finns en platå med en tubrutschkana och längre in finns ett lekvänligt skogsrum. Här finns även små lekhus och djurskulpturer. Belysningen slingrar sig mellan träden och lyser upp utvalda stammar. Området mellan aktivitetsytan och skogen har rustats upp med ny asfaltsbeläggning och nya kantstenar i granit på gång- och cykelvägar samt nya bänkar kring ett befintligt konstverk. Träd har gall- rats, både i den öppna parkdelen och i skogsområdet, för att skapa mer variation och bättre uppsikt.
Dialog och samverkan
Uppsala kommun hade en ingång till dialogen genom sitt ordinarie plan- programsarbete, där arbete med olika fokusgrupper har pågått sedan år 2015. Dialogerna har genomförts med hjälp av olika metoder och olika förhållningssätt, beroende på respektive fokusgrupps önskemål. Målet med dialogen var att skapa en plats för alla med en bred förankring. För att kunna uppnå detta, fokuserade kommunen på jämställdhet och på unga tjejers önskemål. Detta var något som successivt kom fram genom dis- kussioner om att allaktivitetsplatser främst används av killar och om hur kommunen skulle kunna jämna ut detta. Uppsala kommun anställde en grupp unga tjejer för att delta i projektet och för att samordna dialogen och styrde dialogerna genom olika fokus och diskussioner. I stället för att fråga om en plats till exempel kändes trygg eller otrygg ställdes öppna frågor. Vid ett tillfälle i dialogen framkom att flickor med utländsk här- komst i vissa fall har svårigheter att få möjlighet att umgås utan tillsyn av äldre bröder eller fäder och övriga släktingar. Det resulterade i att kom- munen planerade in parken i olika zoner för olika aktiviteter, så de besö- kande kan välja om de vill stå i centrum eller om de vill vistas mer av- skilt.
Den stora klätterleken. Foto: Boverket
Kommunen har även genomfört olika övningar med andra fokusgrupper. Till exempel har de haft gåturer med en förskola, som bland annat fick i uppgift att lägga sura citroner (citroner med sur mun) på dåliga platser och glada apelsiner (apelsiner med glad mun) på bra platser. Syftet var att få barnen att börja interagera med omgivningen och kunna observera hur de agerade och lekte på platsen för att få ytterligare kunskap inför ut- formningen av parken. Uppsala kommun satte även upp skyltar i parken i
början av projektet för att informera allmänheten om att platsen skulle förändras och om hur de skulle kunna lämna sina synpunkter via en digi- tal enkät. Uppsala kommun samverkade med idrottsförbundet. Oavsett vem Uppsala kommun hade samverkat med, hade åtgärderna blivit unge- fär densamma, då fokus låg på de önskemål som kom fram i dialogerna.
Effekter
Efter att projektet genomförts är det fler som rör sig i området och som använder och leker i parken och på skogskullen. Responsen från allmän- heten har överlag varit positiv. Framförallt är de boende i området myck- et positiva. Det finns ett naturligt flöde genom parken, då det är många som passerar den till vardags. Många som passerar, stannar till och leker där, eller hänger, men även de som bara passerar, påverkas positivt av den nya parken. Parken har under år 2019 fått en del recensioner med kommentarer och bilder på Google maps. Radiokanalen P4 Uppland gjorde en intervju i parken på höstlovet, och då var det besökare där, även från andra delar av Uppsala. Majoriteten av dem som använder parken är dock närboende. Uppsala kommun har inte haft problem med något stök på platsen sedan parken öppnade. Parken bidrar till detta genom att det finns fler ”ögon” på platsen. Det är också viktigt med barnfamiljer på plats då detta ökar tryggheten och förhindrar att det blir ett tillhållsställe. Samtidigt som parken har utvecklats, har det även genomförts åtgärder på andra fastigheter i närområdet, till exempel på en pizzeria som tidigare var ett tillhåll. Det arbetet kommer att fortsätta med ytterligare åtgärder på fler fastigheter i området, vilket har upplevts som positivt av de bo- ende.
Karlskogahem AB
Syfte och mål
Syftet med projektet var att få de boende att vilja bo kvar i området. Karlskogahem AB hade tidigare rustat upp en annan gård inom sitt bo- stadsbestånd med goda resultat och hoppades kunna genomföra ett lik- nande lyft på denna gård. Målet var att det skulle finnas något för alla på gården. I dialogen framkom att killarna ville ha plats för fysisk aktivitet och tjejerna efterfrågade plats för scen och för att umgås. Ett annat mål var minskad segregation och ökad grannsämja.
Utmaningar
Utmaningen med projektet har varit att ändra de boendes beteendemöns- ter, då det bland annat har varit mycket problem med nedskräpning. För att minska detta har Karlskogahem AB utsett boendevärdar samt anordnat en städdag med tipspromenad, vars frågor handlade om nedskräpning och miljön. Efter detta har nedskräpningen minskat. Andra utmaningar var språkproblem och att projektet blev dyrare än planerat.
Sitt- och grillplats med multiarenan i bakgrunden. Foto: Boverket
Utveckling av bostadsgården på Lantmätaren 3
Kommun: Karlskoga År stöd beviljades: 2016 Beviljat stöd: 2 500 000 kronor
Åtgärder
Karlskogahem har anlagt en ny lekplats med kompisgunga och ett unikt klätternät. Lekutrustning för yngre barn såsom gungbrädor och gungor i anpassad storlek har satts upp. Gården har utrustats med ett bollplank, en parkourbana, en scen och fler belysningsstolpar. Multiarenan har fått ny beläggning, nya linjer, mål och korgar. Befintligt buskage har beskurits och nya planteringar med kantsten har anlagts. Nya sitt- och grillplatser har uppförts och befintliga har bytts ut.
Dialog och samverkan
Karlskogahem AB inledde dialogen med att informera om satsningen och hade sedan ett stationsmöte, där de boende fick uppge sina önskemål på en flygkarta över området. Exempel på olika stationer var trygghet, lek- redskap och samlingsplatser. På mötet tillhandahöll bostadsbolaget många förklarande bilder samt tolk för att alla skulle förstå. Det finns en förhoppning hos bostadsbolaget att de boende i området ska känna en större ansvarskänsla för utemiljön, då de har varit engagerade i projektet från början. Efter mötet fick arkitekterna ta del av allt material från mötet och arbetade utifrån det fram två förslag. De boende fick sedan rösta fram det förslag de tyckte var bäst. Bostadsbolaget har samverkat med polisen, olika förvaltningar på kommunen, särskilt socialförvaltningen, men också med hyresgästföreningen.
Det unika klätternätet och kompisgungan. Foto: Boverket
Effekter
Responsen från allmänheten har varit positiv. Barnen är nöjda med lek- redskapen och de vuxna gillar grillplatserna, men också den förbättrade
överblickbarheten som har uppstått på gården. Parkourbanan är omtalad och troligtvis kommer förskolan i närheten göra utflykter till området. För att förändra den negativa bild, som vissa har av området, hoppas Karlskogahem AB kunna locka människor från andra områden att besöka bostadsgården. Ytterligare en effekt av projektet är att Karlskogahem AB har skapat en djupare relation med de boende i området och öppnat upp dörrar för mjuka frågor, vilket kan förenkla det boendesociala arbetet i framtiden.