Sveriges Riksdag beslutade 1954 om att införa en biblioteksersättning, som tredje nation i världen efter Danmark och Norge.116 Efter andra världskriget blev kulturfrågor omprioriterade på den politiska dagordningen och intresset för kulturen ökade. Konsekvensen av denna förändring var att kulturpolitiska frågor lättare kunde drivas igenom. Förändringen gäller inte bara Sverige utan även flera andra europeiska länder.117
Utmärkande för Sveriges del är att de organiserade författarna ansågs vara en viktig partner för staten. Det socialdemokratiska partiet, som hade reger-ingsmakten under den här tiden, såg författarna som en viktig opinionsgrupp i samhället som kunde locka fler väljare till partiet.118 Därför blev också Författarföreningen (numera Författarförbundet) en viktig aktör vid utform-ningen av biblioteksersättutform-ningen. Ett bevis på detta är att upphovsmanna-organisationerna har majoritet i styrelsen.
Arne Ruth beskriver införandet av biblioteksersättningen i Sverige:
Idén om biblioteksersättning hade från början ingen koppling till statliga bidrag. […] Eftersom utlåning av böcker minskade försäljningsupplagor och därmed royaltyinkomster kunde bibliotekens verksamhet betraktas som en kränkning av författarens ekonomiska rättigheter. […]
Upphovsmännens krav på marknadsrelaterad ersättning förenades med folkbildningstanken i en blandekonomisk kompromiss. Låntagarna fick oberoende av samhällsklass fri tillgång till bibliotekens resurser. Samhället som helhet – alla skattebetalare – stod för kostnaden. Författarna behöll sin upphovsrätt intakt. Och i välfärdspolitisk anda gick de med på ett system för ekonomisk utjämning i de egna leden.119
Författarnas argument för ett införande av en biblioteksersättning var som Ruth skriver, att det skulle vara en ersättning för den ekonomiska förlusten som utlå-ningen orsakade. Li Bennich-Björkmans terminologi är användbar för att beskriva hur det förhandlades om en biblioteksersättning mellan författarna och regering och riksdag. Dels finns demokratiseringsperspektivet och dels konst-närsperspektivet.120 Demokratiseringsperspektivet bygger på tanken om demo-kratisering av hela samhället och den socialdemokratiska viljan att även arbetarklassen skulle få tillgång till den kultur och bildning som den tidigare varit utestängd från. Alla klasser skulle ingå i välfärdsamhället. 116 Söderström, 2004, s. 222. 117 Bennich-Björkman, 1991, s 100 ff. 118 Bennich-Björkman, 1991, s. 186 ff. 119 Ruth, 2004, s. 195-196. 120 Bennich-Björkman, 1991, s. 145 ff.
perspektivet handlar om att tillgodose de konstnärliga skaparnas behov av för-sörjning. Välfärdsstaten ekonomiska ansvar skulle även innefatta författare. Jag anser att biblioteksersättningen rymmer båda dessa perspektiv eftersom staten tar ansvar för både låntagarna som kan låna böcker avgiftsfritt och för förfat-tarna som får en ersättning som kan beskrivas som solidarisk. Genom att er-sättningen är utformad med en ”välfärdsvilja” är den också ett verktyg för att skapa förutsättningar för författare att skriva även om den kommersiella fram-gången är liten.
I Tyskland infördes biblioteksersättningen 1972, som sjunde nation i världen.121 Det fanns ett tryck från röster som manade om bättre sociala skydds-nät för författare, exempelvis pension och hälsoförsäkring. Det fanns även de som menade att man måste kompensera författarna för den ekonomiska förlust som utlåningen på biblioteken innebär.122 Med Bennich-Björkmans terminologi kan det tyska införandet av en biblioteksersättning förklaras främst ur ett konstnärsperspektiv.
I upphovsrättslagen fanns redan bestämmelser om ekonomisk kompense-ring till författare för kommersiell uthyrning och utlåning av alla typer av upp-hovsrättsskyddade verk. 1972 utökades denna bestämmelse i upphovsrättslagen och innefattade nu även ickekommersiell utlåning, dvs. bibliotekens utlån. Till skillnad mot Sverige och flera andra länder inkorporerades biblioteks-ersättningen i upphovsrättslagen.
Kopieringsperspektivet
Photocopying machinery was the first reprographic technology to emerge as a threat to copyright and to receive the attention of rights owners and regulators. It is now the greatest and most prevalent threat to the interest of copyright owners of printed works. The technology is widespread, easy to use, and relatively inexpensive.123
The Internet may be the most advanced device of reproduction the world has seen to date, but it was the copier that brought both author and text into the Information Age.124
Dessa två citat vittnar om den revolutionerande effekt kopieringsmaskinen har haft och hur den fungerat som språngbräda in i den elektroniska eran. Den nya
121
Söderström, 2004, s. 222.
122
Greenwood, 2003, under rubriken ”Germany”
http://www.plrinternational.com.plradministrators/germany.htm.
123
Sinacore-Guinn, 1993, s. 803.
124
tekniken påverkar upphovsmännens situation i både positiv och negativ rikt-ning. Positiv då den möjliggör en storskalig distribution men negativ eftersom den hotar att undergräva upphovsmännens rättigheter. Problematiskt är att kopieringsmaskinens många fördelar, exempelvis att den kan tillgängliggöra information för så många människor samtidigt (vilket är av särskild stor betydelse på bibliotek), också medför nackdelar för de människor som livnär sig på att skriva eller publicera texter. Det har därför bildats en spricka mellan på ena sidan förläggarna och på andra sidan biblioteken och universiteten.125
Kopieringsperspektivet handlar om hur författare till litterära verk ersätts för det utnyttjande av deras verk som fotokopieringen innebär. Det är frågan om en samhällelig konflikt där rättsinnehavarna står på ena sidan och allmän-heten som användare på den andra. I ett försök att medla mellan dessa två sidor och möta den nya teknikens konsekvenser bildades RROs, och det är dessa organisationer som står i fokus här.
Tabell 3. Jämförelse av respektive lands ersättningssystem gällande fotokopiering.
Land Hur är
ersätt-ningen regle-rad?
Hur finansieras ersättningen?
Vem har rätt till ersättning? När och varför uppstod organi-sationen? Sverige URL (1960:729). Frivillig licen-siering med laglig back-up. Genom avtalsli-censer med användare. Rättsinnehavare till alla typer av tryckta verk.
1973
Som svar på den nya tekniken.
Tyskland UrhG 1965.
Icke-frivillig licensiering, laglig licens.
Genom ett skat-tesystem.
Rättsinnehavare till vetenskap-liga och litte-rära verk.
1958
Som svar på den nya tekniken.
USA Copyright Law.
Frivillig licen-siering.
Genom indivi-duella avtal med användare. Rättsinnehavare till de flesta kategorier av tryckta verk. 1978
Som svar på den nya tekniken. Källa: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, Urheberrechtsgesetz – UrhG 1965, Copyright Law of the United States of America: and Related Laws Contained in Title 17 of the United States Code, http://www.b-pk.se/,
http://vgwort.de/, http://www.copyright.com/, http://www.ifrro.org/.
125
Frågor som rör fotokopiering är i allra högsta grad aktuella i Sverige just nu. I dag är det tillåtet att som privatperson fotokopiera material som finns på biblioteken om det ska användas för enskilt bruk. Det finns just nu, som jag tidigare nämnt, ett lagförändringsförslag som innebär att kopiering av hela verk även för privat bruk förbjuds, straffet kan bli upp till två år. I Sverige är den kopiering som exempelvis sker runtom på våra skolor och universitet licensierad. Den kollektiva förvaltningsorganisationen Bonus Presskopia sluter licensavtal med användarna. I Tyskland är det samma organisation som admi-nistrerar biblioteksersättningen som sköter frågor som rör fotokopiering, upp-hovsrätt och ersättningar, VG WORT. I USA administrerar CCC licenser mellan rättsinnehavare och användare.
Hur är ersättningen reglerad?
I alla tre länder är kopieringsförfarandet reglerat i upphovsrättslagen, men olika principer för licensiering råder.
I Sverige gäller: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk. Paragraf 12 handlar om rätten att kopiera för enskilt bruk, en
inskränkning i upphovsmannens ensamrätt. Paragraf 26i handlar om avtalsli-censer och paragraf 13 handlar om avtalsliavtalsli-censer och undervisningsändamål.126
Med avtalslicens avses bestämmelser i upphovsrättslagen om att en part kan träffa avtal om användning av verk med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området och därigenom få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen.127
Den princip som råder för licensiering i Sverige kan beskrivas som frivillig avtalslicensiering med laglig back-up. I Sverige avser lagstiftningen utbild-ningssektorn. Principen är typisk för länder som fackligt sett är väl-organiserade. Karakteristiskt är:
• the copyright organization and the user conclude an agreement on the basis of free negotiations.
• the copyright organization must be nationally representative
126
SFS nr. 1960:729. Det nya lagförslaget som regeringen lagt fram föreslår att de paragrafer som handlar om avtalslicens, i detta fall paragraf 13 och 26i ska flyttas till ett eget kapitel och i detta kapitel skall även nya avtalslicenser kunna tas in. En förändring som lagförslaget presenterar är att rätten att kopiera för enskilt bruk skall begränsas. Anledningen till denna förändring torde vara utvecklingen av den nya tekniken, som gjort det möjligt att kopiera en hel bok på ett mycket snabbt och enkelt sätt, vilket självfallet inte gynnar upphovsmannen, som blir helt utan ersättning för användandet av hans verk.
127
Lagrådsremiss: ”Upphovsrätten i informationssamhället –genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.”, s 237.
• by law, the agreement is made binding on non-representative rightholders • the user may legally use all materials, without needing to meet individual claims
by outsiders or having to face criminal sanctions
• non-represented rightholders have a right to individual remuneration
• in most cases, non-represented rightholders have a right to prohibit the use of their works128
Ovan uppräknade punkter passar väl in på hur ersättningen för fotokopiering är reglerad i Sverige. Bonus Presskopia fungerar som ett mellanled mellan upp-hovsmannaorganisationerna och användarna.
Den tyska upphovsrättslagen heter på tyska Urheberrechtsgesetz – UrhG
1965, och fotokopiering berörs av paragraferna 53 och 54. Paragraf 53 handlar
om reproduktion för privat eller annan personlig användning. Under paragraf 54 finns olika underavdelningar; a, c, d, e, f, g, h. Dessa avdelningar handlar om ersättningar vid fotokopiering. Paragraf 54h berör förhållandet mellan er-sättningen och kollektiva förvaltningsorganisationer, att man enbart genom en sådan organisation som VG WORT kan göra anspråk på en ersättning.
Till skillnad mot Sverige är principen för licensiering inte frivillig utan lagstiftad. I Tyskland har man sedan 1985 ett skattesystem som ålägger alla köpare och importörer av kopieringsapparater att betala en skatt. Detta gäller även för kopieringsoperatörer som tillhandahåller kopieringsapparater till användare liksom för skolor och universitet.129
Copyright Law of the United States of America: and Related Laws Contained in Title 17 of the United States Code är den formella beteckningen
på USA:s copyright-lag.130 Paragraf 107 heter: ”Limitations on exclusive rights: Fair use” och kan jämföras med den svenska paragrafen som handlar om kopiering för enskilt bruk. Men den skiljer sig lite från den svenska då den innefattar ett större område: ”Fair use is primarily intended to allow the use of copyright-protected works for commentary, parody, news reporting, research and education.”131 Paragrafen är baserad på några antaganden som man måste väga användandet av upphovsrättsligt skyddad text mot. Som nummer ett står meningen med användandet, huruvida det finns kommersiella syften eller inte.
128
IFRRO, under rubriken ”Extended Collective Licence” http://www.ifrro.org/papers/operat.html.
129
IFRRO, under rubriken “Legal licences: levy systems” http://www.ifrro.org/papers/operat.htm.
130
Copyright Law of the United States of America: and Related Laws contained in Title 17 of the United States Code. Det är en viss betydelseskillnad mellan copyright och upphovsrätt, se under rubriken begreppsdefinitioner, därför väljer jag att benämna den amerikanska lagen för en copyright-lag.
131
CCC, fråga 7, under länken ”FAQs”, http://www.copyright.com/ccc/do/viewPage?pageCode=cr11-n, s.2.
Principen för licensiering är frivillig i USA. Författare och förläggare avgör själva vilka verk som ska ingå i olika licensieringsprogram som CCC administrerar. Antingen kan användare teckna licenser som innebär att en fast summa betalas för användandet av ett obegränsat antal kopior av hela organisationens repertoar under ett år. Eller så betalar användaren för de kopior som görs. I det senare fallet avgör rättsinnehavaren vilken avgift som ska betalas för ett specifikt verk medan i det första fallet är det CCC som räknar ut avgiftens storlek. Utmärkande för frivillig licensiering är att den är flexibel.132
Vilket stämmer in på CCC, liksom att marknadsföringen är viktig.
Sinnacore-Guinn skriver om konsekvenserna av hur de olika länderna valt att reglera fotokopiering i förhållande till utbildningssektorn:
Perhaps most interesting is the different ways educational transgraphic copying is handled. In many countries, educational transgraphic copying has been the first and often the most important area of reprographic collective administration. It can be argued that educational institutions are the largest and most systematic users of reprographic technology. [...] Yet, in some countries, such as the United States and the Netherlands, educational users are granted significant freedom in making transgraphic copies without liability to rights owners. In others, such as Germany, educational copying is made the subject of a statutory license. Lastly, in some countries, like the Nordic countries, educational transgraphic copying has been the subject of private negotiations by reprographic collectives as a privately controlled right of copyright owners.133
En skillnad mellan länderna är att i USA är biblioteken undantagna ersättnings-skyldighet och får göra kopior utan att lämna ersättning.134 Biblioteken i Tysk-land däremot räknas till den grupp som tillhandahåller kopieringsmaskiner och måste därför betala en ersättning (skatt).135 I Sverige har vissa bibliotek rätt att framställa exemplar av verk för exempelvis bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål, utan ersättningsskyldighet.136
Hur finansieras ersättningen?
I Sverige sluter Bonus Presskopia avtalslicenser mellan rättsinnehavarna och skolor, företag och organisationer samt högskolor och universitet. Bonus Presskopia administrerar inkasseringen från användarna och efter avdrag beträffande kostnaden för det egna arbetet fördelas medlen mellan de olika
132
IFRRO, under rubriken “Voluntary licensing systems” http://www.ifrro.org/papers/operat.htm.
133
Sinacore-Guinn, 1993, s. 806.
134
Copyright Law of the United States of America: and Related Laws Contained in Title 17 of the United States Code, § 108.
135
VG WORT, under rubriken ”Fotokopierrecht” http://www.vgwort.de/wahrgenommenerechte.php#18.
136
medlemsorganisationerna.137 Medlemsorganisationerna fördelar i sin tur ersätt-ningen på olika sätt till upphovsmännen. Ett exempel på hur det kan gå till är Författarförbundets (som är en medlemsorganisation) fotokopieringsfond. Detta är en fond som författare kan ansöka till oavsett om de är medlemmar eller inte.138
I Tyskland finansieras ersättningen genom ett skattesystem. Skatt betalas av dem som tillhandahåller kopieringsapparater, operatörsskatt, exempelvis storskaliga användare som universitet, copy shops och bibliotek. Det lag-stadgade skattesystemet gäller också för inköpare eller importörer av kopieringsapparater, utrustningsskatt.139
I USA förekommer frivillig licensiering vilket innebär att upphovsmän och användare ingår avtal med varandra, där användaren av upphovsskyddat material ersätter rättsinnehavaren. Organisationen CCC administrerar inkasse-ringen och utbetalningen av ersättningen.140
Vem har rätt till ersättning?
Rättsinnehavare till verk som används genom framställning av reprografiska exemplar har rätt till ersättning. Detta gäller för alla tre organisationer. Skillnaden mellan Sverige och USA är att i Sverige kan en författare som inte är medlem i någon upphovsmannaorganisation som ingått avtal via Bonus Presskopia också kräva ersättning. I USA kan ersättning krävas via CCC om rättsinnehavaren tecknat avtal med organisationen.141 Till VG WORT vänder sig författaren om hon/han skrivit något som är offentliggjort, och kan då ansöka om medlemskap. Emellertid behövs inte avtal slutas alla gånger142. Som medlem i den kollektiva förvaltningsorganisationen har författaren rätt till er-sättning.143
Bilaterala avtal har stor betydelse för rättsinnehavare, som tack vare sådana avtal ersätts för internationell användning av deras arbete. Bilaterala avtal betyder ömsesidiga avtal vilket innebär att organisationer som ingår i
137
B-Pk, under rubriken ”Om oss” http://www.b-pk.se/files/04_01a.html, s. 2.
138
Författarförbundet, under rubriken ”Fotokopieringsstipendier”
http://www.forfattarforbundet.se/stipendier/fotokopiering.html.
139
VG WORT, under rubriken “Reprographieabgaben” http://www.vgwort.de/reprographieabgaben.php.
140
CCC, under rubriken “Corporate overview”
http://www.copyright.com/ccc/do/viewPage?pageCode=au1.
141
IFRRO, under rubriken “Different models of RRO operation in practice”
http://www.ifrro.org/papers/operat.html.
142
Om författaren hör till avdelningarna ”skolböcker” och ”vetenskap” erhåller han/hon ersättning ändå. Se: VG WORT under rubriken ”Neuaufnahmen” http://www.vgwort.de/neuaufnahme.php.
143
VG WORT, http://www.vgwort.de/images/intern/erstehilfe2.gif, se även VG WORT, under rubriken ”Schulbuch” http://www.vgwort.de/schulbuch.php.
sådana avtal med varandra kan kräva ersättning för utnyttjandet av en medlems verk i ett annat land. Svenska Bonus Presskopia och dess amerikanska syster-organisation ingår i ett bilateralt avtal med varandra. Detta innebär att Bonus Presskopia kan göra anspråk på ersättningar som CCC inkasserat.144
När och varför uppstod organisationen?
Bonus Presskopia har sitt ursprung i organisationen BONUS (Bild Ord Not Upphovsrättslig Samarbetsorganisation), som bildades 1973. Förklaringen till organisationens uppkomst ligger delvis i att när upphovsrättslagen formades på femtiotalet fanns inte någon utvecklad fotokopieringsteknik. Organisationen bildades därför med syftet att svara mot den nya teknikens möjligheter att framställa exemplar och värna om upphovsrätten. I lagen står att det är tillåtet att framställa exemplar av upphovsskyddade verk, om det är frågan om enstaka exemplar för enskilt bruk. Utvecklingen av kopieringsapparater möjliggjorde att denna lagstadgade bestämmelse misstolkades eller missbrukades, speciellt inom utbildningsväsendet. De stora förlorarna blev läromedelsförfattarna och förläggarna. Den massiva kopieringen som skedde runt om på skolorna ledde till att inblandade parter, upphovsmän, skolmyndigheter, lärare ville ha en upp-görelse. Resultatet blev ett avtal mellan staten och olika upphovsmanna-organisationer för att reglera grundskolors och gymnasiers kopiering. Nya avtal, som också innefattade universitet och högskolor, tillkom ungefär tio år senare. Samtidigt bildades Presskopia av organisationer inom tidnings- och tidskriftsbranschen, med syftet att licensiera kopiering av artiklar. År 1999 slöts BONUS och Presskopia samman till Bonus Presskopia.145
Betydligt tidigare än den svenska systerorganisationen bildades den tyska kollektiva förvaltningsorganisationen VG WORT, redan 1958. VG WORT hade då som nu till uppgift att bevaka författares kreativa rättigheter. I likhet med Svenska BONUS uppstod organisationen med syftet att möta den nya tekniska utvecklingen som möjliggjorde ett helt annat användande av upphovs-rättsskyddade verk. Upphovsrättsliga intressen stod på spel och liksom inom musikbranschen löstes problemen med hjälp av kollektiv administration.146
144
IFRRO, under rubriken ”Bonus Presskopia” http://www.ifrro.org/members/bonus.html, s. 2. CCC och VG WORT ingår i ett bilateralt avtal med varandra. Se: IFRRO, under rubriken ”Copyright Clearance Center, Inc. (CCC)” http://www.ifrro.org/members/ccc.html och under rubriken ”Verwertungsgesellschaft WORT (VG WORT)” http://www.ifrro.org/members/wort.html.
145
B-pk, under rubriken ”Historia” http://www.b-pk.se/files/05_06.html.
146
I USA bildades CCC 1978 och det var till en följd av den senaste stora för-ändringen i amerikansk copyright-lag. För att stödja utvecklingen av vetenskap och ”useful arts” har man format lagen så att upphovsmän har rätt till ett garanterat ekonomiskt stöd, vilket är själva syftet med copyright. Under den stora revisionen 1978 föreslogs i Kongressen att rättsinnehavare och användare skulle utveckla ett rättighets- och royaltysystem för användning av repro-grafiska exemplar. CCC bildades för att ta hand om detta ersättningssystem och är en av världens trettiotre RROs.147