4 Resultat
4.7 URANÅTERVINNINGEN & LILLA LASTKAJEN
4.7.1 Produktions och driftsförklaring
I en uranåtervinningsanläggning återvinns uran från uranhaltigt slam, vätskor och pulver. De uranhaltiga restprodukterna behandlas i två system. Materialet lakas i salpetersyra och uranet extraheras ur lösningen i kolonner innehållande bland annat TBP (tributylfosfat).
Ytan är cirka 350 m2. En övervåning tillkommer på cirka 250 m2. Verksamheten omfattar
återvinning av uran från restmaterial.
4.7.2 Inventering ur brandsynpunkt
Uranåtervinningen består av ett bottenplan och en övervåning.
1. På övervåningen finns lagrat kontaminerat uranpulver i emballage 8A som väntar på att bli renat. Runtomkring finns det lite brännbart material i form av kartonger, papper,
absorptionssäckar och nått enstaka kontorslandskap. Utspritt finns det brandfarlig vara (lösningsmedel) stående. En oxidationsugn finns som utsätts för cirka 700 grader Celsius. Elektronik i form av styrskåp och elskåp finns. Många processkomponenter och även
ventilationen består av materialet PVC eftersom det är en bra neutronfångare. Angränsande till UO2-kutstillverkningen från övervåningen finns ett fläktrum med filterbanker. Därifrån styrs även värmen och tilluft för uranåtervinningen.
2. Från övervåningen går en liten trapp upp till en liten plattform där man stoppar in ”kakorna” via en tratt till upplösningskärl för att laka ut uran ytterligare från kakorna.
3. På bottenplanet finns ett stort lager av emballage 8A innehåller lakat material. Ett stort lager 99,8 % svavelsyra finns. På enstaka platser finns öppna kontorslandskap. Det finns ett antal plåttunnor innehållande blandmassa, polystyren. Om koncentrationen på salpetersyran (2 M) skulle bli överstigande hög i processen så finns det sprängbleck som löser ut på för högt tryck med tanke på explosionsrisk. Vid trappen till övervåningen finns en explosionszon eftersom truckens batterier laddas här (vätgas).
4. Via uranåtervinningen går det att komma till en lastkaj/godsmottagning. Där finns det en återvinningsstation som innehåller mycket brännbart material. Runtomkring detta rum finns det kartonger, plaströr och träpallar. Det tas in allt förutom uranemballage vid denna lastkaj. Även här inne finns elskåp. Figur 4.7.2.1 nedan visar uranåtervinningen och lilla lastkajen.
Figur 4.7.2.1; Översiktsbild på uranåtervinningen och lilla lastkajen
1. Bottenplan
2. Liten plattform på övervåningen 3. Övervåningen
4. Lastkaj/Godsmottagning
Rött = nödutgångar/utrymningsväg Blått = trappa till nästa våningsplan
4.7.3 Brandbelastningsanalys
Uranåtervinningen omfattar stora mängder kemikalier, både det som används och det som lagras. Det finns brännbart material på en del plaster runtomkring området. Maskiner finns på båda våningsplanen. Elektronik i form av styrskåp och elskåp finns i stort sett överallt. Emballage 8A väntas på att bli behandlade och finns lagrade på båda planen.
Den största sannolikheten för att en brand uppstår i uranåtervinningen föreligger vid
oxidationsugnen på övervåningen eftersom det utvecklas väldigt hög värme och denna maskin användas ofta.
Den näst största sannolikheten för att en brand uppkommer finns vid filterbankarna. Detta eftersom det även här är förhöjd temperatur samt att det finns en hel del elektronik i form av styrskåp (värmecentral).
Det finns en hel del styrskåp och elskåp för detta område som utgör en brandbelastning i sig eftersom det är väldigt mycket kablage draget.
De brandfarliga varorna som finns i form av sprayer eller småburkar kan vara en utlösande faktor för en stor brandbelastning om den förekommer vid kontorslandskap eller maskiner. Detta med tanke på den möjliga brandspridningen och den potentiella värmeutvecklingen. Gällande de större mängderna svavelsyra som förvaras på bottenvåningen så bör dessa ses över. Området där truckens laddningsdepå befinner sig är klassat som och utarbetat som EXPLOSIV
Potentiell brandspridning från en initialbrand som sprider sig till rörtankar och ventilationsrören som består av PVC-plast.
Den absolut största brandbelastningen på ett och samma ställe utgörs vid lastkajen det finns väldigt mycket brännbart material i form av kartonger, plaströr, träpallar och en
återvinningsstation.
4.7.4 Åtgärdsförslag för uranåtervinningen och lilla lastkajen
En brand inom uranåtervinningen eller lilla lastkajen kan förstöra stora och viktiga delar av Westinghouse bränslefabrik. Uranåtervinningen angränsar till den lilla lastkajen, den aktiva underhållsverkstaden och UO2-kutstillverkningen med tanke på eventuell brandspridning. En sådan dominoeffekt ur brandsyn är trolig, på grund av att uranverkstäderna har otillräckligt brandskyddssystem. Det är förbjudet att räddningstjänst ska komma in och göra en insats i uranverkstäderna på grund av det stränga vattenförbudet, vilket borde överläggas.
Inom detta område borde vatten få användas som släckmedel eftersom det finns en så pass stor brandbelastning samt att maskiner och emballagen är kriticitetsäkra. Där större mängder elektronik finns tas andra alternativa åtgärder fram, se nedan.
1. För lastkajens område rekommenderas ett sprinklersystem eftersom det är såpass stor brandbelastning och inget förekommande uran.
2. Truckens batteriladdnings depå bör ses över eftersom det utvecklar vätgas som är explosivt. I dag är depån placerad på en sådan plats där det är möjligt med en statisk elektricitet som kan antända vätgasen. Därför rekommenderas ett eget rum med god ventilation.
3. Där det finns brandfarliga varor i form av sprayer eller liknande rekommenderas ett gemensamt utrymme i form ett väl ventilerat brandskåp. För de större mängderna svavelsyra rekommenderas även här en bättre förvaringsplats i form av en liten brandcell med god ventilation.
4. Elskåp eller styrskåp kan orsaka brand genom ett litet elfel. Där det finns dyrbar elektronik rekommenderas ett integrerat koldioxidsystem.
5. En anmärkning som har gjorts för fläktrummen är att de är alldeles för dåligt utrustade emot brand, eftersom de utvecklar hög värme och kan skapa en stor omfattande brand så blir det väldigt svårt att stå emot den med endast en koldioxidhandbrandsläckare.
Samma åtgärdsrekommendation som för fläktrummen i Konverteringen och UO2- kutstillverkningen tillämpas. Se. Slutsatser och åtgärder för konvertering 2.1 och 2.2.
6. För oxideringsugnen så rekommenderas främst att det byggs in i en egen brandcell så att det går att använda INERGEN- eller HI-FOG system.
7. Runt rörtankar och ventilationen används PVC-plaster som neutronabsorberare. När PVC brinner genereras koldioxid, väteklorid och vattenånga samt dioxiner. Runt omkring
rörtankarna så finns inte stora mängder brännbart material men det föreligger en risk för spridning eftersom det är plast som smälter.
7.1 Rekommenderat släckmedel om PVC’n tar eld är koldioxidhandbrandsläckare och för de utrymmen där det är svårtillkomligt monterar en fast koldioxidanläggning där man bedömer att sannolikheten för brand är störst.
Inom hela detta område rekommenderas ett sprinklersystem som en helhetslösning eftersom det är kriticitetsäkra komponenter och emballage. Om vattenmängden skulle bli ett problem så kommer andra alternativ i framtiden som till exempel: HI-FOG systemet som är på
utvecklingsstadiet för större utrymmen.