Släckmedel inom uranhanterade områden på Westinghouse Electric AB Sweden Västerås

Full text

(1)2009:051. D-UPPSATS. Släckmedel inom uranhanterade områden på Westinghouse Electric AB Sweden Västerås. Alexander Alniemi. Luleå tekniska universitet D-uppsats Brandingenjör Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Arena risk och säkerhet 2009:051 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--09/051--SE.

(2) Förord Följande rapport är ett examinerande arbete för brandingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet (LTU). Jag vill tacka följande; Tommy Eriksson, avdelningschef inom säkerhetsavdelningen (BQS) på Westinghouse, som var min uppdragsgivare. Alf-Göran Wretsäter, kriticitetsexpert inom säkerhetsavdelningen (BQS) på Westinghouse, som var min handledare och utvärderare. Samtliga inom Westinghouse Electric AB Sweden som ställt upp i tid och otid. Mats Danielsson, universitetsadjunkt, Luleå tekniska universitet för handledning av examensarbetet samt stöd och utvärdering av rapportskrivningen. Fredrik Eriksson och Stellan Jakobsson, brandingenjörer på Mälardalens Brand- och Räddningstjänst för goda råd. Familj, vänner och sambo för stöd.. Alexander Alniemi Luleå februari 2009. I.

(3) Sammanfattning Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft har allt större krav ställts på verksamhetsutövaren som individ och ägare till objektet med avseende på brandskydd. Denna lag innebär att den statliga målstyrningen har rätt att utöva tillsyn på diverse aktörer. Innebörden av lagen som trädde i kraft första januari (2004) är att verksamhetsutövaren själv står för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprättad. Detta innebär att räddningstjänstens ansvar är att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgängligt. Syftet med examensarbetet är att komma med åtgärdsförslag/-förbättringar gällande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade områden på Westinghouse bränslefabrik. Detta ska i sin tur resultera i en säkrare miljö. Brandskyddet skall tas fram med avseende på risker som uppstår vid kriticitet ”då uran reagerar med vatten och frisätter stora mängder energi”, på urankontrollerade områden. Brandskyddsförslagen är inspirerade av barriäranalyser, tidigare brandskyddsdokumentationer och litteraturstudier. Utöver lagstiftningen (SFS 2003:778) måste Westinghouse ta hänsyn till SKI (Statens kärnkraftinspektion) och SSI (Statens strålskyddsinstitut) som den 1 juli 2008 har slagits ihop till en och samma myndighet som heter SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten). Westinghouse har sedan mitten av 90-talet diskuterat tänkbara släckmedel på urankontrollerade områden, men inget konkret har framtagits. Westinghouse bränslefabriks ambition är att denna rapport skall kunna väcka uppmärksamhet inom företaget gällande brandsäkerheten på urankontrollerade områden för att fortsätta utveckla det systematiska brandskyddsarbetet. Detta utgör förutsättningarna för rapporten. Arbetsmetoden är baserad på litteraturstudier datainsamling i form av intervjuer, rapportläsning, expertguidning och projektmöten. Resultat består av åtgärdsförslag för tio urankontrollerade områden. Varje urankontrollerat område beskrivs med hjälp av en produktions och driftsförklaring för respektive del. Därefter har en inventering ur brandsynpunkt gjorts vilket innebär dokumentering av möjliga brandobjekt och befintligt brandskydd. Ett urval av de mest potentiella brandrisker inom varje område beskrivs under brandbelastningsanalyser, vilket i sin tur behandlas genom rekommendationer av förbättringar på aktiva och passiva släcksystem. Rekommendationer av aktiva samt passiva släcksystemen är följande; sprinkler-, HI-FOG-, skum-, koldioxid-, INERGEN-system samt pulver- och skumhandbrandsläckare.. II.

(4) Abstract Since law SFS 2003:778 concerning accident prevention came into effect on the 1st of January in 2004, enterprises were granted a greater responsibility regarding their property’s fire protection. This meant giving the government the right to monitor companies fire prevention activities and measures. Compared to the previous fire and rescue legislation, the new law shifts the duty of inspection from the fire department to actual companies. This way the property owner is required to provide with adequate fire protection and make proper documentation available for inspection. The fire department, through reviewing these reports, then ensures compliance with regulation as well as advice upon how to further improve existing protection. The purpose of this report is to provide ideas for improved fire protection at Westinghouse Electric AB’s nuclear fuel plant in Västerås, in particular areas containing uranium, the ultimate goal being a safer working environment in case of fire. The proposed improvements have taken into consideration the energy released should uranium ever be allowed to react with water, and have been adjusted accordingly. The suggestions draw upon barrier analyses, previous fire protection documents and literature studies. In addition to legislation SFS 2003:778, Westinghouse also must adhere to the Swedish Nuclear Power Inspectorate and the Swedish Radiation Protection Authority, which as of the 1st of July 2008 merged into on authority, the Swedish Radiation Safety Authority. Westinghouse takes security related issues very seriously and has since the middle of the 90’s discussed feasible and efficient methods of fire extinction in areas containing uranium, although it has so far not resulted in any concrete solutions. Westinghouse’s hope is that this report will help spark interest for further research on the topic within the company. The results produced in this report are based on literature studies, which mean that large amounts of data have been collected through interviews, other reports, consulting with experts and participating in project meetings. All this in order to get an insight into the problems related to laws and regulations imposed upon nuclear facilities and at the same time study the different methods of fire extinction available. The recommended fire extinctions are sprinkler-, HI-FOG-, carbon dioxide-, INERGEN- and foam systems, as well fire-extinguishers like powder and foam. The scope of the report is to look into the problems and possible solutions of ten different areas where uranium is either stored or handled. For the reader to easily grasp the situation in each of these areas, they have all been described from a production and operation point of view. In addition to these, an inventory of potential hazards and existing fire protection has also been made.. III.

(5) Innehållsförteckning Förord ..........................................................................................................................................I Sammanfattning ......................................................................................................................... II Abstract ..................................................................................................................................... III 1 Inledning............................................................................................................................. 6 1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 6 1.2 Syfte ............................................................................................................................ 7 1.3 Mål.............................................................................................................................. 7 1.4 Metod ......................................................................................................................... 7 1.5 Avgränsningar ............................................................................................................. 8 1.6 Läsanvisningar och disposition .................................................................................... 8 2 Westinghouse Electric AB Sweden .................................................................................... 9 2.1 Företagsfakta ............................................................................................................... 9 2.2 Tillverkningsprocessen för kärnbränslet .................................................................... 11 2.3 Brandskyddsarbete .................................................................................................... 13 2.4 Aktiva och passiva släcksystem.................................................................................. 13 2.4.1 Aktiva släcksystem................................................................................................. 13 2.4.2 Rekommenderade aktiva släcksystem................................................................... 15 2.4.3 Passiva släcksystem ................................................................................................ 16 2.4.4 Rekommenderade passiva släcksystem.................................................................. 17 3 Statliga myndighetskrav .................................................................................................... 18 3.1 Skydd mot olyckor ................................................................................................... 18 3.1.1 Lag och förordning ............................................................................................... 18 3.2 Systematiska brandskyddsarbetet (SBA) .................................................................... 18 3.3 Strålsäkerhetsmyndigheten ........................................................................................ 19 3.3.1 Tillämpning av lagar och förordningar ................................................................. 19 4 Resultat............................................................................................................................. 20 4.1 KONVERTERING ................................................................................................ 20 4.1.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 20 4.1.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 20 4.1.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 21 4.1.4 Åtgärdsförslag för konvertering............................................................................. 21 4.2 UO2-KUTSTILLVERKNING................................................................................ 23 4.2.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 23 4.2.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 23 4.2.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 23 4.2.4 Åtgärdsförslag för UO2-kutstillverkningen ........................................................... 24 4.3 PWR - PATRONTILLVERKNING..................................................................... 26 4.3.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 26 4.3.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 26 4.3.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 27 4.3.4 Åtgärdsförslag för PWR- Patrontillverkningen .................................................... 27 4.4 STAV-, SPRIDAR- & BWR-PATRONTILLVERKNING ................................ 28 4.4.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 28 4.4.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 30 4.4.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 32 4.4.4 Åtgärdsförslag för Stav-, Spridar- & BWR-patrontillverkningen ......................... 33.

(6) 4.5 LASTKAJ & URANFÖRRÅD............................................................................... 34 4.5.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 34 4.5.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 34 4.5.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 35 4.5.4 Åtgärdsförslag för Lastkajen och Uranförrådet ...................................................... 35 4.6 AKTIV UNDERHÅLLSVERKSTAD.................................................................... 37 4.6.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 37 4.6.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 37 4.6.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 38 4.6.4 Åtgärdsförslag för den aktiva underhållsverkstaden ............................................... 38 4.7 URANÅTERVINNINGEN & LILLA LASTKAJEN ............................................ 39 4.7.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 39 4.7.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 39 4.7.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 40 4.7.4 Åtgärdsförslag för uranåtervinningen och lilla lastkajen ........................................ 41 4.8 BA-KUTSTILLVERKNINGEN ............................................................................ 42 4.8.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 42 4.8.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 42 4.8.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 44 4.8.4 Åtgärdsförslag för BA-kutstillverkningen.............................................................. 45 4.9 BRÄNSLESERVICE............................................................................................... 47 4.9.1 Produktions och driftsförklaring ........................................................................... 47 4.9.2 Inventering ur brandsynpunkt .............................................................................. 47 4.9.3 Brandbelastningsanalys .......................................................................................... 48 4.9.4 Åtgärdsförslag för Bränsleservice ........................................................................... 49 4.10 BPC, BPK & BPA-FÖRRÅD SAMT BPS............................................................. 50 4.10.1 Inventering ur brandsynpunkt .......................................................................... 50 4.10.2 Brandbelastningsanalys ...................................................................................... 51 4.10.3 Åtgärdsförslag för BPC, BPK & BPA samt BPS ............................................... 52 5 Diskussion ......................................................................................................................... 53 6 Felkällor ............................................................................................................................ 53 7 Slutsats............................................................................................................................... 54 8 Förslag till fortsatta studier .............................................................................................. 54 9 Referenser......................................................................................................................... 55 9.1 Interna dokument ..................................................................................................... 55 APPENDIX 1 – Definitioner och förkortningar...................................................................... 56 APPENDIX 2 – Samtal/interjuver.......................................................................................... 58.

(7) 1 Inledning 1.1. Bakgrund. Westinghouse bränslefabrik i Västerås har sedan mitten av 90-talet haft ambitioner att utreda alternativa släckmedel inom urankontrollerade områden. Detta för att skapa ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete (SBA) för hela fabriken. Det systematiska brandskyddsarbetet har fungerat exemplariskt på de flesta områden inom bränslefabriken där vatten som släckmedel får användas. Dock har både tid och resurser tidigare satt stopp för vidare utredningar och arbeten inom brandskyddsarbetet för de urankontrollerande områdena. Trots att mindre rapporter om alternativa släckmedel presenterats drevs de aldrig vidare. Orsaken till detta har att göra med kriticitetsriskerna som begränsar alternativ på släckmedel. Frågan om alternativa släckmedel inom de kontrollerande områdena har lyfts fram på nytt eftersom bränslefabrikens vision är att inom cirka tio år fördubbla produktionen. Det innebär ännu högre krav på säkerhet för miljö-, strålnings- ur brandskydds synpunkt. Rapporten behandlar frågor om var vatten får och inte får användas som släckmedel samt andra möjliga alternativ. Identifiering av möjliga riskobjekt framhävs och allvarliga brandscenarion presenteras. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), som trädde i kraft den första januari 2004 ställer högre krav även på Westinghouse bränslefabrik. Regeringen etablerade en förordning om skydd mot olyckor (LSO), vilken refererar till föreskrifter i (2003:778). Efter en månad att lagen börjat gälla publicerade även statens räddningsverk (SRV) ett kompendium med allmänna råd och kommentarer till (2003:778) alltför att förklara författningarna. De ovan nämnda dokumenten utgör tillsammans en grund för målstyrning, vilket har som mål att reducera antalet olyckor som kan skada medborgare och samhälle. Lagen om skydd mot olyckor fungerar som en pådrivare för företag och verksamhetsutövare som är riskmedvetna och värnar om säkra arbets- och vistelseplatser. Detta är extra viktigt då det gäller större anläggningar och industrier som hanterar större mängder farliga varor och kemikalier. För dessa kan mer omfattande olyckor ske som kan påverka människor och miljö på ett förödande sätt. Westinghouse bränslefabrik är en sådan anläggning. Strålsäkerhetsmyndigheten är sedan 1 juli 2008 en förvaltningsmyndighet under Miljödepartementet med samlat nationellt ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit över ansvar och uppgifter från Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Statens kärnkraftinspektion (SKI) då dessa upphörde den 30 juni 2008. Den nya tillkomna förordningen (2008:452) talar om vilket ansvar som vilar på strålsäkerhetsmyndigheten innehållande 27 paragrafer. Detta för att tydliggöra kraven på verksamhetsutövare som exempelvis Westinghouse. Det kan innefatta allt från krav på skriftlig dokumentation till kontroll/tillsynen för av mätning av joniserad strålning på miljö- och personskyddet.. 6.

(8) 1.2. Syfte. Syftet med rapporten är att analysera brandsäkerheten och komma med förslag på alternativa släckmedel inom urankontrollerade områden på Westinghouse bränslefabrik i Västerås, samt utreda om vattenförbudet för släckmedel bör gälla. Dessa synpunkter och förslag skall vidare ligga som grund för att öka medvetandet om den aktuella lägesbilden gällande kriticitet samt för ett fortsatt gott brandskyddsarbete. Ingen misstanke om bristfälligt brandskydd ligger till grund för denna utredande rapport. Arbetet görs på förfrågan av Tommy Eriksson som är säkerhetschef på Westinghouse bränslefabrik.. 1.3. Mål. Westinghouse bränslefabrik har höga ambitioner när det gäller säkerhetsfrågor så som brand-, miljö- och strålningsskydd. Målet är att denna rapport skall skapa förutsättningar för att förbättra det befintliga brandskyddet på bränslefabriken inom urankontrollerade områden samt upplysa om risker vid bristfälligt brandskydd. Arbetet ska vara en grund för fortsatt utredning av brandskyddsarbetet och förhoppningsvis en förbättring av implementering av brandskydd ur ett organisatoriskt perspektiv.. 1.4. Metod. Arbetsmetoden är baserad på litteraturstudier vilket har krävt många timmar datainsamling i form av interjuver, rapportläsning, expert guidning och flertal projektmöten. Detta för att få en insikt av vilka lagar och förordningar som gäller vid nukleära anläggningar samt studera möjliga släcksystem. Detta för att få en uppfattning om vilka skyldigheter Westinghouse har och vilka möjliga problem som kan förekomma samt lösningar. Den största delen av informationsinsamlingen innebar att läsa upprättade brandskyddsdokumentationer från Westinghouse intranät för att få insikt i det befintliga brandskyddsarbetet. Därefter utreddes myndighetskrav i form av lagar och förordningar gällande brand- och strålskyddet. Lagar och föreskrifter vilka behandlades var, lagen om skydd mot olyckor (LSO) och det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) samt strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Intervjuer och guidning med kompetent brandansvarigpersonal på respektive urankontrollerat område har utförts för att dokumentera brandbelastning, befintligt brandskydd och möjliga brandrisker. När dokumentationen var färdig utreddes vilka möjliga alternativa släckmedel kan används inom urankontrollerade områden. Detta togs fram genom en dialog med Mälardalens brand och räddningstjänst samt rådfråga brandtekniska företag och studerat produktdatablad för olika släckmedel. Gällande rapportstrukturen har vägledning erbjudits av handledare på universitetet (LTU). Datainsamlingen har pågått under arbetetsperiod 2008-06-02 - 2008-08-08. Brist på förklarande foton beror på fotoförbudet på Westinghouse område.. 7.

(9) 1.5. Avgränsningar. Rapporten omfattar produktions- och driftsförklaringar, inventeringar ur brandsyn, brand belastningsanalyser samt slutsatser och åtgärder inom urankontrollerade områden. Litteraturoch referensstudier är utförda inom lagar och förordningar samt släckmedel. Inom tidsramen för arbetet har dessa två punkter inte tagits med i rapporten. •. Omfattande riskanalyser för varje specifikt urankontrollerat område.. •. Handberäkningar på effektutveckling och CFD simuleringar.. •. Statistik gällande brandincidenter inom urankontrollerade områden har inte dokumenterats eftersom säkerhetsklassificering gäller.. Avgränsningarna beror på tiden som var utsatt för arbetet.. 1.6. Läsanvisningar och disposition. Inledningsvis behandlas en verksamhetsbeskrivning på Westinghouse bränslefabrik (Västerås) som utgör företagsfakta och bakgrund. Tillverkningsprocessen av uranbränslet beskrivs utförligt text kompletterat med foton på relevanta komponenter. Vidare följer en litteraturstudie på aktiva och passiva släcksystem där befintliga och rekommenderade släcksystem presenteras i kapitel 2.3. Litteraturstudier gällande lagen och förordningen om skydd mot olyckor har presenterats samt fakta om strålsäkerhetsmyndigheten behandlas i kapitel 3.1 till 3.3. Delar av litteraturstudierna analyseras och utvärderas i resultat som innehåller produktions- och driftsförklaringar, inventeringar ur brandsyn, brand belastningsanalyser, slutsatser samt åtgärder, för de specifikt utvalda uranhanterande områden. Rapporten avslutas med diskussion, slutsatser och förslag till fortsatta studier. Appendix 1 innehåller behövliga definitioner.. 8.

(10) 2 Westinghouse Electric AB Sweden 2.1. Företagsfakta. Westinghouse är ett världsledande företag inom kärnkraftsbranschen som har 9 000 anställda i USA, Europa och Asien och ingår i den världsomspännande Toshibagruppen med 172 000 anställda. Det globala Westinghouse är uppdelat i tre affärsområden: Nuclear Fuel, Nuclear Services och Nuclear Power Plants. Den svenska delen av Westinghouse, Westinghouse Sweden, har ansvaret för koncernens kompetens- och utvecklingscentrum för kokvattenreaktortekniken (BWR). Bränslefabriken i Västerås är en av världens modernaste och utgör en väsentlig del av företagets verksamhet. Anläggningen ligger cirka fem kilometer ifrån Västerås centrumkärnan på industriområdet Finnslätten.Ett bostadshus finns på ca 0,5 km avstånd och närmaste bostadsområde, Hökåsen, befinner sig ca 1,3 km norr om fabriken. Anläggningsplatsen utgörs av ett cirka 66 000 m2 stort, inhägnat område. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på tillverkning av kärnbränsle i form av bränslepatroner för lättvattenreaktorer, såväl kokvatten- (BWR) som tryckvattenreaktorer (PWR). Dessutom tillverkas bränsleboxar och styrstavar för BWR-reaktorer. Westinghouse Sweden, med mer än 900 anställda i Västerås och Täby, är en komplett leverantör av kärnkraftsteknologi och har mer än 50 års framgångsrik erfarenhet inom branschen. Bolaget har byggt elva kärnkraftverk i Norden och levererar kärnbränsle och komponenter, ombyggnader, el- och kontrollsystem och service inom Europa, USA och Asien. Översiktsbild av Westinghouse bränslefabrik i Västerås ges i figur 2.1.1 som visar respektive tillverknings- och kontorsdelar inom området.. 9.

(11) Figur 2.1.1; Översiktsbild av Westinghouse bränslefabrik i Västerås, (2008).. 10.

(12) 2.2. Tillverkningsprocessen för kärnbränslet. I bränslefabriken tillverkas kärnbränsle till lättvattenreaktorer av både BWR- och PWR-typ. Kärnbränslet består av cirka 4 meter långa bränslepatroner som innehåller olika antal bränslestavar beroende på vilken typ av bränsle det är frågan om. Se figur 2.2.1.. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Figur 2.2.1; BWR-patron till vänster och PWR-patron till höger. Varje bränslestav innehåller en pelare av bränslekutsar vilka pressats och sintrats av urandioxidpulver, UO2. Se figur 2.2.2.. Figur 2.2.2; Bränslekutsar i stavar.. 11.

(13) Till bränslefabriken kommer uranet i cylindrar i form av uranhexafluorid, "hex", UF6, vilket i konverteringsanläggningen omvandlas till urandioxidpulver som sedan pressas och sintras till bränslekutsar i kutstillverkningen. I stav- och patrontillverkningen förs urankutsarna in i cirka 4 meter långa rör av zirkaloy som pluggas i botten och topp och därmed utgör en bränslestav. Ett antal bränslestavar monteras därefter i fixturer som innehåller spridare, topp- och bottenplatta och därmed har en bränslepatron färdigställts, slutprodukten visar figur 2.2.1. När det gäller BWR-bränslepatroner så placeras dessa även i ett hölje av zirkaloyplåt, en bränslebox, som även den tillverkas inom fabriken. I BWR-reaktorer regleras effekten i härden bland annat genom att styrstavar skjuts in i mellanrummen mellan bränslepatronerna. Dessa styrstavar är korsformade och innehåller neutronabsorberande bor och tillverkas även de på bränslefabriken. Se styrstavar för BWR-reaktorer på figur 2.2.3. Cirka 4. Figur 2.2.3; Visar styrstavar för BWR-reaktorer. Styrstavarna till PWR-reaktorer är av en annan konstruktion och tillverkas inte på bränslefabriken i Västerås.. 12.

(14) 2.3. Brandskyddsarbete. Brandskyddsarbete omfattar vanligtvis väldigt många typer av punkter såsom utbildning, kontrollrutiner, dokumentationer av brandfarlig vara, handlingsplaner, tillbudsrapporter, tekniska installationer med mera. Denna rapport behandlar området tekniska installationer inom uranhanterande områden, detta för att få en inblick vad som redan är implementerat och vad som rekommenderas. Därför presenteras resultatet av en litteraturstudie inom aktiva och passiva släcksystem i kommande avsnitt för att få en detaljgranskning av de befintliga släcksystemen.. 2.4. Aktiva och passiva släcksystem. Westinghouse bränslefabrik i Västerås har både aktiva och passiva släcksystem i verkstäderna. Föreslagna aktiva och passiva släcksystem beskrivs samt ligger till grund för resonemanget i resultatdelen. 2.4.1 Aktiva släcksystem Det aktiva brandskyddssystemet innebär både detektion, släckmedel och släcksystem. Automatiskt brandlarm Ett automatiskt brandlarm finns installerat enligt ”Regler för automatisk brandlarm anläggning”. En gång per år görs en besiktning av ett externt företag som är certifierat. Det finns ungefär 1500 detektorer som bevakas eftersom brandlarmsdatorn finns i bevakningscentralen. Systemet avger ett förvarningslarm till brandlarmsdatorn i händelse av rökutveckling eller liknande. Varje detektor är inställd på ett visst värde, som vid mindre avvikelser larmar först ut till bevakningscentralen. Vid större avvikelser kopplas det automatiskt till SOS. Filosofin bakom brandlarmet är att i varje enskilt utrymme där det kan förekomma brännbart material skall en detektor finnas. Systemet provas en gång per år enligt fastställda rutiner. Samtliga detektorer kontrolleras en gång per månad med avseende på mätvärde. Detta utförs av väktare i bevakningscentralen. Stratos Stratos är ett så kallat sniffande system som på ett väldigt tidigt stadium kan ge en förvarning om att det kan finnas en början till en brand. Exempelvis kan den känna av värmeutveckling i kablage. Detta system finns på samtliga verkstadsenheter, samt i speciell produktionsutrustning. Liksom vid det automatiska brandlarmet skickas information vid avvikelser till brandlarmsdator. Underhåll och skötsel av systemet görs kontinuerligt enligt fastställda rutiner. Rökluckor Rökluckor finns installerade i fabriksbyggnaden, och dess funktion är att vid behov kunna ventilera ut rökgaserna så att en övertändning av lokalen förhindras. Funktionen på rökluckorna skiljer sig åt på grund av huskroppens olika byggnadsår vilket beskrivs mer utförligt nedan. Konverteringen har en röklucka som finns på ugnstoppen, samt två stycken i högdelen, där alla öppnas manuellt uppe på taket eller med smältbleck. Kutsverkstadens fyra rökluckor öppnas manuellt uppe på taket eller med smält bleck. Stav- och patronverkstadens rökluckor öppnas på samma sätt. Underhållsverkstadens rökluckor öppnas via det automatiska brandlarmet. Lokaler vid godsmottagning öppnar rökluckorna via det automatiska brandlarmet, eller en knapp på utsidan av lokalen mot godsmottagningen.. 13.

(15) Godsmottagningens rökluckor öppnas manuellt uppe på taket eller med smältbleck. Detsamma gäller för styrstavs-, komponent- och boxverkstaden. Gamla fabriken och HEX-huset samt varmförråd har inga rökluckor. Smältbleck eller smältsäkring som det också kallas löser ut vid ca 70 grader, vilket gäller för alla rökluckor som har smältbleck. Samtliga rökluckor kontrolleras en gång per år och protokollförs. Sprinkler Sprinklersystem har tillkommit på senare år inom Westinghouse men inte fått samma genomslagskraft som på andra fabriker eftersom det finns ett vattenförbud på anläggningen i samband med kriticitetsriskerna. Det fåtal sprinklerinstallationer som finns ligger bland annat i en kulvert som löper under fabriksbyggnaden från väster till öster. Kulverten består mest av rör med vatten samt kabelstegar med tillhörande kablage. Även i det brandtekniskt avskilda rummet i boxverkstadens lokaler finns en sprinkler installerad. Rummet innehåller fluorvätesyran med massan ett ton. Skälet är att kunna spola fluorvätesyran vid ett eventuellt läckage. Sprinkler löses ut manuellt, eller via gasdetektorer som finns installerade i rummet. Sprinklern består av ett antal sprinklerhuvuden, och på varje sprinklerhuvud sitter en smältsäkring. När sprinklern löser ut sjunker trycket i pressostaten vid sprinklerhuset och automatlarm genereras till SOS. Sprinklern testas fyra gånger per år varav två gånger skarpt till SOS. Testerna skall föras in i sprinklerjournalen. Sprinkleranläggningen besiktigas av samma företag som besiktigar brandlarmet. Koldioxid Koldioxid, även benämnt CO2, släcker genom kvävning av branden. Vanligast är att koldioxid förvaras i gasflaskor, så kallat högtryckssystem. Vid mycket stora system kan koldioxiden även förvaras nedkyld, vilket ger ett lägre tryck och kallas då lågtryckssystem. Vid utlösning av systemet transporteras koldioxiden i flytande form i rörsystem och övergår till gas vid utströmning genom munstycken. Gasen är färglös, luktfri och inte elektriskt ledande. En viss dimma uppstår vid övergång från flytande fas till gasfas. Eftersom koldioxid påverkar andningsreflexen ska man inte vistas i drabbade områden vid släckning. Westinghouse har ett antal stycken fasta koldioxidinstallationer, främst vid maskiner som utvecklar väldigt hög värme och är placerade nära riskobjekt. De systemen provas en gång per år enligt fastställda rutiner.. 14.

(16) INERGEN INERGEN är en gasblandning bestående av nitrogen (kvävgas) N2, argon Ar och koldioxid CO2. Samtliga finns naturligt i den luft vi andas. INERGEN är ofarligt för människor. Släckning sker genom att syrehalten i utrymmet sänks till en nivå där brand inte längre är möjlig. Koldioxidhalten ökar andningsfrekvensen vilket kompenserar kroppen för den sänkta syrehalten. Inga farliga omvandlings- eller nedbrytningsprodukter bildas och gasen skadar inte ozonskiktet. Efter utlösning återgår beståndsdelarna i gasblandningen till sitt naturliga ursprung. Gasblandningen är ren och torr. Den leder inte ström och saknar korrosiva egenskaper. Westinghouse använder INERGEN där det finns mycket elektronik för att kunna styra processen vid konverteringen. Detta aktiveras om bägge rökdetektorerna som finns i rummet går upp till ”automatlarmläge”, det vill säga larma SOS direkt. Service görs en gång per år av externt företag och trycket i flaskorna kontrolleras en gång per månad enligt checklista på konverteringen. Figur 2.4.1 visar INERGEN installationen.. Figur 2.4.1; INERGEN installationen. 2.4.2 Rekommenderade aktiva släcksystem HI-FOG HI-FOG är en innovativ brandskyddsteknik som använder högtryck för att skapa en fin vattendimma med en medelstorlek på 50 - 120 μm. HI-FOG kombinerar vattnets släckande förmåga med den genomträngande förmågan hos gaser utan att skada människor och miljö. HI-FOG är bra när det gäller att skydda maskinrum, turbinutrymmen, datorrum med mera. HI-FOG är den föredragna lösningen speciellt för tillämpningar där goda brandhämmande egenskaper, enkel installation och minimala vattenskador är viktigt. Detta släcksystem rekommenderas i samband med barriäranalysen som Westinghouse har upprättat för att få en inblick i vilka mängder vatten som maximalt kan vara tillåtet att använda som släckmedel på respektive uranverkstadsdelar. Eftersom HI-FOG kan konstrueras så att det finns maximalt 10 liter vatten som kan omsättas, avgränsas risken att mer vatten kommer ut och i sin tur orsakar kriticitet eller deformation av de symmetriska uranemballagen. Detta släcksystem rekommenderas främst i fläktrum.. 15.

(17) Skum Skum är ett täckande och nedkylande medel, som används för att släcka bränder i lättantändliga och brännbara vätskor. Det används också för att förhindra att lättantändliga gaser frigörs och för att kyla ned återantändningskällor. Skumbubblan fungerar som ett transportmedel, som forslar vatten till elden. Skum kan tillverkas som filmbildande och alkoholresistent skumvätska, vilka benämns (AFFF) eller (FFFP) för syntetiskt respektive proteinskum. Detta har stor betydelse för val vid släckning av specifika kemikalier. (Hardestam & Särdqvist, 2006). Skum har fyra huvudsakliga släckfunktioner; a) Kväva elden och förhindrar att luft blandas med lättantändliga ångor b) Trycker undan lättantändliga gaser och förhindra de från att frigöras c) Tar bort flammorna från bränsle ytan d) Kyla ned bränslet och de angränsande ytorna. På Westinghouse finns det områden inom uranhanterande verkstäder med större mängder kemikalier som är lättantändliga och närliggande till maskiner som utvecklar hög värme. Därför rekommenderas skuminstallationer bland dessa möjliga antändningskällor. 2.4.3 Passiva släcksystem Det passiva släcksystemet innebär att yttre påverkan krävs för att bekämpa branden, med hjälp av exempelvis handbrandsläckare. Handbrandsläckare delas in i olika klassar med tanke på släckverkan på bränder. Brandsorterna klassificeras från A till F. A) Bränder i fasta material, till exempel trä, textil, papper och många plastmaterial. Materialen i klass A kännetecknas av att de normalt förbränns så att de bildar glöd. De brinner alltså normalt med både flammor och glöd. B) Bränder i vätskor och fasta ämnen som kan anta vätskeform. Exempel är olja, bensin och alkohol, det vill säga ämnen som brinner med flammor, men utan glöd. C) Bränder i gaser, till exempel gasol eller naturgas. D) Bränder i metaller och metallegeringar, till exempel magnesium, aluminium, natrium och kalium. De specifika klasserna som behandlas i denna rapport är A, B C och D. Koldioxid Koldioxid är en gas som endast släcker B-bränder. Koldioxidsläckaren släcker snabbt men ger inget återantändningsskydd eftersom den inte släcker glödbränder. Koldioxid är inte något särskilt effektivt släckmedel. Vad man behöver beakta vid släckning med koldioxid är att branden kan flamma upp igen om koldioxiden hinner försvinna innan det släckta föremålet hunnit svalna tillräckligt. Detta är ett släckmedel som finns i stort sätt överallt på Westinghouse bränslefabrik. Det är ett väldigt bra släckmedel om man ser till att det inte skadar elektronik och att inget saneringsarbete behövs efter användning.. 16.

(18) 2.4.4 Rekommenderade passiva släcksystem Pulver Pulversläckaren är effektivast sett till mängden släckmedel och släcker generellt flest typer av bränder. Det finns olika kvalité på pulvret. Oftast är pulvret sådant att det klarar av att släcka A, B och C-bränder, men det finns de som bara är avsedda för B-bränder. Nackdelen med pulvret är att det dammar ner och kan vara svårt att sanera efter en släckinsats. Det gäller därför att släcka så fort som möjligt och då är pulver bäst. Saneringen efteråt är ett överkomligt problem. Pulvret är extremt finfördelat och tränger in i alla utrymmen. Man bör därför inte använda pulver i rum med känslig elektronisk utrustning eller annat som kan ta skada. Pulvret leder däremot inte ström vilket medför att man kan släcka bränder i elektriska apparater utan att riskera att skada sig. Det finns stora mängder brännbart material runt omkring på de olika uranhanterande verkstadsdelarna där en koldioxidsläckare inte hjälper särskilt mycket. Därför rekommenderas pulver handbrandsläckare, i och med dess höga släckverkan trots att de medför ett mer omfattande saneringsarbete. Skum Skum släcker A- och B-bränder och ger ett bra återantändningsskydd. Nya skumsläckare går bra att använda mot bränder i el-anläggningar på under 1000 volt. Det krävs mycket träning för att på bästa sätt kunna släcka en brand i jämförelse med pulversläckaren. Orsaken till att Westinghouse bränslefabrik inte använder sig av denna handbrandsläckare är hänsyn till kriticitet synpunkter, eftersom skumsläckaren innehåller vatten.. 17.

(19) 3 Statliga myndighetskrav 3.1. Skydd mot olyckor. 3.1.1 Lag och förordning Den första januari 2004 trädde lagen (SFS 2003:778) i kraft och samtidigt förordningen SFS (2003:789) om skydd mot olyckor (LSO) som ersatte den tidigare räddningstjänstlagen. Syftet med lagstiftningen är att skydda människa, miljö och egendom från olyckor. Detta gäller på nationell basis, vilket innebär att skyddet ska vara likvärdigt i hela landet även om lokala förhållanden måste tas i beaktande. Till skillnad från den tidigare räddningstjänstlagen har en hel del förändringar gällande ansvarsfördelning mellan stat kommun och individ gjorts. 2 kapitel 3 § förklarar hur nyttjanderättshavaren av en anläggning vars verksamhet riskerar allvarliga person eller miljöskador måste kunna lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet. Anläggningens ägare ansvarar för att tillhandahålla erforderliga uppgifter sådana att den som utövar verksamheten kan fullgöra sin skyldighet att dokumentera sitt brandskydd. Vidare i 2 kapitlet 4 § står det att ägaren eller verksamhetsutövaren ansvarar för att bekosta skadebegränsade beredskap i form av personella resurser och egendom samt vidta övriga åtgärder. Utöver detta ska verksamhetsutövaren analysera risker för olyckor som kan ge upphov till skada på människa eller miljö. När det är möjligt skall också uppgifter utföras om; Planerade sanerings- och återställningsåtgärder och hur det går att undvika att samma olycka ska kunna inträffa igen (Förordningen 2003:789 om skydd mot olyckor).. 3.2. Systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Februari 2004 gav statens räddningsverk ut ett kompendium som innehåller förtydliganden av författningarna (2003:789 och 2003:778) om skydd mot olyckor. Kompendiets innehåll har används för att komma underfund med vilka krav som ställs på Westinghouse.. 18.

(20) 3.3. Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten är sedan 1 juli 2008 en förvaltningsmyndighet under Miljödepartementet med samlat nationellt ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit över ansvar och uppgifter från Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Statens kärnkraftinspektion (SKI) då dessa upphörde den 30 juni 2008. Myndigheten arbetar för att skydda människor och miljö från skadlig verkan av strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar inom ett mycket brett område: kärnkraft, avveckling av kärnkraft, kärnavfall, transporter av radioaktiva ämnen, beredskap mot händelser och olyckor med strålning, biobränsle samt användning av strålning inom vård, forskning och industri. Verksamhet med strålning regleras i en rad föreskrifter, baserade på Strålskyddslagen, Strålskyddsförordningen, Kärntekniklagen och Miljöbalken. Kraven grundas även på internationella rekommendationer för joniserande strålning. Kraven kan vara att exempelvis ingen onödig användning av strålning tillåts vilket innebär att fördelarna ska vara större än nackdelarna, varje individ ska skyddas mot alltför stora risker genom individuella stråldosgränser. Verksamhetsutövaren ansvarar för att stråldoserna är så låga som rimligen är möjligt, vilket innebär att de verkliga stråldoserna ofta är mycket lägre än den tillåtna gränsen. 3.3.1 Tillämpning av lagar och förordningar Den nya tillkomna förordningen (2008:452) talar om vilket ansvar som vilar på strålsäkerhetsmyndigheten innehållande 27 stycken paragrafer. Detta för att ställa krav på verksamhetsutövare som exempelvis Westinghouse. Det kan innefatta allt från krav på skriftliga dokumentationer till kontroll/tillsynen för av mätning av joniserad strålning på miljö- och personskyddet. De tidigare sex lagar och förordningarna måste iakttas, gällande kärnteknik- och strålskyddsområden; 1) Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) 2) Strålskyddslagen (1988:220) 3) Miljöbalken (1998:808) 4) Arbetsmiljölagen (1977:1 160) 5) Lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finanseringslagen) 6) Atomansvarighetslagen (1968:45). 19.

(21) 4 Resultat Resultat består av åtgärdsförslag på tio urankontrollerade områden. För att få en övergripande inblick inom varje urankontrollerat område beskrivs det med hjälp av en produktions och driftsförklaring för respektive del. Därefter har en inventering ur brandsyn gjorts vilket innebär dokumentering av möjliga brandobjekt och befintligt brandskydd. Ett urval av de mest potentiella brandrisker inom varje område beskrivs under brandbelastningsanalyser, vilka i sin tur behandlas genom rekommendationer för förbättringar av släckmedel.. 4.1. KONVERTERING. 4.1.1 Produktions och driftsförklaring Konverteringen består av en våtkemisk processanläggning där uranhexafluorid (UF6) omvandlas till urandioxid (UO2) via tillsats av ammoniak och koldioxid, samt en återvinningsanläggning för återvinning av uran och processkemikalier. I konverteringen återanvänds även uranskrot i form av U3O8 från senare tillverkningssteg genom upplösning i salpetersyra som sedan konverteras till UO2-pulver. Ammoniak, koldioxid och metanol recirkuleras i processen och processvattnet renas från rester av fluor och uran. Spillvatten från duschar, tvättmaskiner och golvrengöring behandlas i en särskild anläggning med centrifuger och jonbytare för att minimera uraninnehållet före utsläpp till spillvattennätet. Kvävehaltigt processvatten går i en separat ledning till kommunens denitrifikationsanläggning vid reningsverket. I denna anläggning används även en metanolhaltig restprodukt från bränsletillverkningen som kolkälla, vilken levereras med tankbil till reningsverket. 4.1.2 Inventering ur brandsynpunkt Konverteringsverkstaden har en area på cirka 2000 m2 totalt. Höjden till taket är 12 till 16m. Flera trappor/stegar finns för att komma till de olika våningsplanen (ett till tre). Det är ett väldigt stort och öppet område som innehåller enstaka kontor, toaletter och en städskrubb samt själva produktionen av uranpulvret. Kemikaliehantering utgör stor del av processen. Vid UO2 virvelbäddsugnarna finns i princip inget brännbart material förutom några plaster och gummislangar som är monterade på ugnen. En kolsyreanläggning är monterad vid metanolrotationsfilterna dock finns det mycket olja och fetter som kan fatta eld vid drivningen. Där vätgasen används (till höger om påfyllning av uranpulver i emballage 12) finns ingen fast släckanordning. I samband med att emballage 12 fylls på med uranpulver finns ingen släckanordning om brand skulle uppstå, det enda brännbara material är plast/gummi vars funktion är att leda ner uranpulvret. Blandstationen där uranpulvret får en homogenblandning är förstärkt med ett extra lager tak för att vatten inte får komma in. Detta på grund av att emballage 12 brukar stå öppet ibland. Vid den högra sidan om blandstationen står ibland ~1-5 stycken emballage 12 förvarade och väntar på att bli homogenblandade. Dessa är vända upp och ned och risken för kriticitet är minimal.. 20.

(22) Till vänster om blandstationen står ett flertal emballage 8 förvarade som är kriticitetssäkrade. Kontor, toaletter och städskrubb innehåller brännbara material i form av kontorsmateriel och städutrustning, där finns ingen fast släckanordning. En ammoniak tank är placerad vägg i vägg med konverteringen men utgör en egen brandcell. Det finns flera fläktrum placerade i konverteringen som utvecklar mycket värme och innehåller filterbankar, dessa har ingen fast släckanordning. Uppe i ugnstopparna utvecklas det väldig mycket värme och där finns ingen släckanordning. Viktigt att notera är att olika mängder metanoldestillat och ammoniak finns på Explosiva ZONER. På första våningsplanet finns ett väldigt stort antal elskåp som saknar fast släckanordning. 4.1.3 Brandbelastningsanalys Den största riskfaktorn för en branduppkomst i konverteringen föreligger främst i fläktrummen och ugnstopparna på grund av ständigt förhöjda temperaturer samt oavbruten drift. Där kontor, toaletter och städskrubben, finns är det sannolikt att brand uppstår eftersom det finns stor brandbelastning på dessa platser. Vid vätgasprocessen förekommer höga temperaturer som kan förorsaka start av brand. Runt rörtankar används PVC-plaster som neutronabsorberare. Ett flertal olika teoretiska brandscenarier finns presenterade i Westinghouse interna rapporter. Ett scenario kan vara att en initialbrand i städskrubben snabbt kan sprida sig. Detta kan påverka stora delar av konverteringen där det finns explosiva zoner som exempelvis metanol. Det kan få förödande konsekvenser om inte någon fast släckanläggning finns som kan kyla behållarna så de behåller sin ursprungliga geometri. Generellt gäller hänsyn till brandspridning måste beaktas och effektutveckling beräknas där det finns mycket brandbelastning. 4.1.4 Åtgärdsförslag för konvertering En brand i konverteringen kan få katastrofala konsekvenser för hela anläggningen. Brandskyddet är alldeles för undermåligt inom konverteringsområdet. Det finns en alltför stark tilltro till koldioxid handbrandsläckarna som har begränsad släckverkan. Större delen av konverteringen har möjlighet att använda sig av vatten som släckmedel. En liten del av konverteringen är kriticitetsbenägen och där bör vatten undvikas. Kriticitet i konverteringen har störst sannolikhet att uppstå när emballage 12 fylls på och samtidigt kommer i kontakt med större mängder vatten ~10-13 liter. För fläktrummen och ugnstopparna rekommenderas inte vatten som släckmedel eftersom det finns vattenkänsligt material (elskåp). 1. Rekommendation för konverteringen är att man i kontoren, toaletterna och städskrubben placerar skumsläckare eller alternativt pulversläckare och därmed ta bort förbudet för vatten. Utöver skumsläckare bör man vid elskåp och annan elektrisk utrustning placera koldioxidhandsläckare. 2. Anmärkningsvärt gällande fläktrummen och ugnstopparna är att de är alldeles för dåligt utrustade gentemot brand, eftersom de utvecklar hög värme och kan skapa en stor omfattande brand blir det väldigt svårt att stå emot den med endast en koldioxidhandbrandsläckare. 2.1 INERGEN rekommenderas eftersom den ska användas i stängda och täta utrymmen såsom i fläktrummen och ugnstopparna. Det man då måste ta hänsyn till är att när det systemet aktiveras så ska ventilationen stanna så att inget nytt syre kommer in. 2.2 Ett annat släcksystem som rekommenderas är tekniken HI-FOG (vattenspray) tekniken.. 21.

(23) 3. Det finns stora mängder metanoldestillat som är giftigt och mycket brandfarligt i samband med brand. Lagringen i sig är ofarlig men om en brand sprider sig till behållarna där man förvarar metanolen så blir konsekvenserna betydligt högre. 3.1 Rekommendation för en släckanläggning gällande metanolbrand är att man använder sig av en fast skuminstallation (film- och gelbildande skum) eftersom det kväver och kyler (lägre densitet än metanolen). Full vattenstråle måste undvikas eftersom det kan bli en ”boilover”(högre densitet än metanolen). Om branden är näraliggande med metanolen så bör behållarna kylas med vatten. En fast installation är att rekommendera eftersom den kan begränsa/släcka branden så att inte geometrin på behållarna ändras och därmed minimerar riskerna för kriticitet. 4. Runt rörtankar används PVC-plaster som neutronabsorberare. När PVC brinner genereras koldioxid, väteklorid och vattenånga samt dioxiner. Omkring rörtankarna finns inga stora mängder brännbart material men det föreligger en risk för spridning så att vattnet förångas och att rörtankarna antänds. 4.1 Rekommenderat släckmedel om branden tar sig till rörtankarna är koldioxidhandbrandsläckare och för de utrymmen som är svårtillgångliga montera en aktiv koldioxidanläggning. 5. Vid vätgasanvändningen finns risk för brand grundat på extremt hög värmeutveckling. Det befintliga brandskyddet är koldioxidsläckare vilket bedöms som otillräckligt. Rekommendationen för släckanordning är att det monteras ett sprinkler system riktat mot tänkbara antändningsplatsen så kylning kan påbörjas omedelbart. Väldigt viktigt att tänka på inom detta område är att vattnet inte kommer i kontakt med uranpulvret som förs ned i emballage 12 detta går ställa in vid montage. 5.1 För att eliminera risken att uranpulvret ska komma i kontakt med vatten går det att skapa en egen brandcell för utrymmet där uranpulvret förs ned i emballage 12. För detta krävs en mer noggrann utredning av hur dimensioneringen av rummet ska se ut och vilken typ av byggnadsmaterial som skall användas. En tillräcklig åtgärd kan vara att konstruera ett tak eller en ränna som leder bort vattnet från sprinkleranläggningen vilket bör monteras under vätgasanläggningen.. 22.

(24) 4.2. UO2-KUTSTILLVERKNING. 4.2.1 Produktions och driftsförklaring Av UO2-pulver från konverteringen tillverkas i kutstillverkningen cylindriska UO2-kutsar genom pressning, sintring och slipning. Vidare chargeras urandioxidkuts i zirkaloyrör. Uranskrot från tillverkningen återcyklas efter oxidation till U3O8 direkt till tillverkningen eller återförs till konverteringen för förnyad konvertering till UO2-pulver. En mindre del av UO2pulvret från konverteringen genomgår en malningsprocess innan det överförs till BAkutstillverkningen (se vidare förklaring i avsnitt (BA-kutstillverkningen) för tillverkning av BAkutsar (Brännbar Absorbator). 4.2.2 Inventering ur brandsynpunkt UO2-kutstillverkningen är uppbyggt i två plan och har en area på cirka 2500m2. Höjden till taket är cirka 16m från bottenvåningen och från första våningen cirka 3m. Verkstaden är mer öppen än konverteringen och har mer öppen uranhantering. På bottenplanet finns tre kutspressar, fyra sintringsugnar (tre små och en stor), vattenreningsverk, flera kontor utspridda runtom i verkstaden, toaletter, ett tvättrum samt omklädningsrum . Det finns mycket elektrisk utrustning i form av elskåp och styrskåp. Ett oxidationsrum finns och en dekontamineringssektion. Inuti dekontamineringen finns ett svetsrum och ett rum med lagring av brännbara material. Bredvid oxidationsrummet finns två godkända ratsavagnar samt en ickegodkänd som kommer bytas ut. Utanför dekontamineringen finns oljor och fetter lagrade samt andra organiska brännbara material. Det finns en lagringssektion för emballage 12 vilket kommer direkt från konverteringen och väntar på att blandas till önskad anrikning. Även emballage 8 förvaras där som ska innehålla avfallsförvaring som oftast står tomma. På bortre delen av UO2-kutstillverkningen upp mot uranåtervinningen finns underhållsverkstad och maskinverkstad. Det finns även tre stycken slipmaskiner. Väldigt stor lagring av emballage 6 finns i mittsektionen av kutstillverkningen. Fläktrum som finns liknar de på konverteringen. Övervåningen består av laboratorium och kontor där tester (densitet) på kutsarna görs. Efter att man har rätt anrikning på uranpulvret så kör man upp emballage 12, på övervåningen. Där monteras emballaget fast via en massiv gummislang till kutspressen. Det har nyligen införskaffats en ny transformatoranläggning som innehåller väldigt värdefull elektronik. Vätgasledningar går kring stora delar av verkstaden, till cintrinsugnar bland annat. På övervåningen förvaras emballage 6 och 8, som kriticitett säkert. Uppställningsplatser för emballage 15 och 12 är också placerade på övervåningen. 4.2.3 Brandbelastningsanalys Den största riskfaktorn för en branduppkomst i UO2-kutstillverkningen föreligger främst i fläktrummen på grund av ständigt förhöjda temperaturer samt oavbruten drift. Där kontor, toaletter, tvättrum och omklädningsrum finns är det sannolikt att brand uppstår eftersom det finns stor brandbelastning på dessa platser. Att en brand startar från kutspressarna och cintringsugnarna eller vid slipmaskinerna är sannolikt eftersom dessa innehåller oljor samt elektronik och utvecklar hög värme vid drift. Elskåpen och styrskåpen kan förorsaka en branduppkomst, eftersom det räcker med endast ett elfel. Tvättstugan kan mycket väl tänkas vara ett av alla ställen där en brand kan uppstå dock inte lika troligt som i svetsverkstaden där det gnistar och utvecklas betydligt mer energi. En potentiell storbrand ses kunna initieras från underhålls- och maskinverkstaden eftersom där finns väldigt mycket brännbart material och det pågår ständigt arbete.. 23.

(25) På dekontamineringen finns tillgång till rengöringsmedel och vatten för rengöring av diverse verktyg och där betraktas risken för brand låg. Utanför dekontamineringen finns oljor som innehåller uran och även andra brännbara material som lagras är i väntan på rengöring. Det finns kapacitet till en storbrand. Vätgasledningar som är dragna lite överallt i verkstaden utgör en potentiell brandrisk om ledningen skulle gå sönder och bli utsatt för värme. Laboratoriet innehåller väldigt mycket brännbart material eftersom det finns integrerat kontorslandskap dock inte alls stora mängder lagrad uran (förutom det som prövas). För vattenreningsverket bedöms brandrisken minimal eftersom det inte finns något brännbart material trots att ett elskåp finns. Rummet med ratsavagnar innehåller inga brännbara material utöver vagnarna i sig som är tillverkade av stål. Oxidationsrummet innehåller utrustning som kan bli varm och starta en eventuell brand. 4.2.4 Åtgärdsförslag för UO2-kutstillverkningen En brand i UO2-kutstillverkningen kan få katastrofalt konsekvenser för hela Westinghouse. Som brandskyddet ser ut idag inom UO2-kutstillverkningen är det otillräckligt. Det finns en allt för stark tilltro på koldioxidhandbrandsläckarna. UO2-kutstillverkningens har stor möjlighet att använda vatten som släckmedel men det rekommenderas inte eftersom det är så pass mycket elektronik på många platser runt om i fabriken. Kriticitetsrisken betraktas som relativt låg eftersom maskinerna och utrustningen är kriticitetssäker (Runesson, 2006). Det emballage som inte är kriticitetssäkert är emballage 12. Det förvaras i upp och nedvänt läge som är låst så att det inte blir möjligt att vatten kommer i kontakt med uranet. Den mängd vatten som behövs för att kriticitet ska uppstå kommer inte att förekomma i samband med det nya systematiska brandskyddet på så sätt kan sägas att risken för kriticitet skulle kunna vara lika som idag. Övriga emballage anses vara kriticitetssäkra. För fläktrummen rekommenderas inte vatten som släckmedel eftersom det finns vatten känsligt material (elskåp). 1. Det första som rekommenderas inom UO2-kutstillverkningens är att man i kontoren, toaletterna, tvättrummet och omklädningsrum placerar skumsläckare eller pulversläckare och därmed tar bort förbudet mot vatten. Underhålls- och maskinverkstaden som innehåller väldigt mycket brännbart material bör också införskaffa skumsläckare eller pulversläckare om inte installera ett sprinkler system. 2. En anmärkning som har gjorts för fläktrummen är att de är alldeles för dåligt utrustade gentemot brand, eftersom de utvecklar hög värme och kan skapa en stor omfattande brand så blir det väldigt svårt att stå emot den med endast en koldioxid handbrandsläckare. 2.1 Därför rekommenderas INERGEN eftersom den ska användas i stängda och täta utrymmen såsom fläktrummen och ugnstopparna. Det man då måste ta hänsyn till är att när det systemet aktiveras så ska ventilationen stanna så att inget nytt syre kommer in. 2.2 Ett annat släcksystem som rekommenderas är HI-FOG (vattenspray) tekniken.. 24.

(26) 3. Kutspressarna är kriticitetssäkra pressarna innehåller mycket elektroniska komponenter och samtidigt används en del olja, detta gör att koldioxidhandbrandsläckare kan vara otillräckligt. Kutspressarna får endast innehålla moderationskontrollerat pulver. Så länge som kapslingen är intakt vid drift går det att kyla utvändigt med vatten om så önskas. Ett portabelt sprinklersystem kan vara en bra lösning om man vill begränsa vattenmängden. Invändigt i styrskåpen kan INERGEN- eller ett koldioxidsystem installeras så att inte elektroniken skadas och chansen för kriticitet blir likt den befintliga idag. Viktigt att tänka på när ett gassystem installeras är att tryckluften ska brytas så att inget nytt syre tillkommer. 4. Sintringsugnarna utsätts för väldigt hög värme i samband med att man använder vätgas som förbränningsgas. Ugnarna är kriticitetssäkra vilket och det medför att det är möjligt att använda skum eller vatten som släckmedel, dock helst i begränsad mängd. Vatten och skum blir uteslutet om man ser det ur det elektrotekniska synsättet eftersom mycket elektronik kommer att förstöras. Dock bör man se till helhetskostanden om hela fabriken brinner upp istället för att man försöker skydda elektroniken. 4.1 Det som rekommenderas är ett HI FOG system, skumkanon eller ett integrerat koldioxidsystem som punktsprutar på tänkbara antändningskällor. Viktigt att tänka på gällande sintringsugnarna är att det redan är väldigt högvärme inuti som utan på ugnarna eftersom det är en öppen vätgaslåga. Om brand uppstår eller en stor temperaturavvikelse så bör det finnas ett system som kopplar ifrån vätgastillförseln. Detta skulle underlätta en släckinsats eftersom det blir lättare att koncentrera sig på att släcka initialbranden i ett tidigt skede så att ingen brandspridning uppstår. 5. Den gemensamma brandskyddslösningen för styrskåp, elskåp, transformatorer och övrig väldigt värdefull elektronik är ett aktivt koldioxidsystem. 6. Utanför dekontamineringen borde ett fast släcksystem installeras eftersom där är ett lager av brännbara material. Eftersom små mängder uraninnehåll finns i oljan rekommenderas en fast skuminstallation (film- och gelbildande skum) eftersom detta kväver och kyler (lägre densitet än oljan). 6.1 Den möjligen bästa lösningen är att bygga ett tak över detta utrymme samt en branddörr, så att det blir en egen brandcell. 7. Oxidationsrummet behöver inte någon mera släckutrustning förutom koldioxidsläckare. Dock om det skulle bli en storbrand i detta utrymme så skulle ett INERGEN släcksystem rekommenderas eftersom det är ett instängt utrymme. 8. Det finns tre slipmaskiner som utvecklar hög värme vid användning. Det släckmedel som finns idag bedöms otillräckligt vid en eventuell brand. Koldioxid har dålig släckverkan på oljor vilket används vid denna typ av utrustning. Det som rekommenderas vid varje slipmaskin är en skumsläckare som kan släcka/alternativt begränsa branden vid första insats. 9. Svetsverkstaden alstrar värme, men denna ligger inom ett avgränsat område och man har byggt bort allt tänkbart brännbartmaterial i rummet. Där finns dock lagring av en väldigt stor mängd brännbartmaterial i det närliggande rummet, dörren dit står öppen därför finns en spridningsrisk av gnistor som kan leda till en potentiell brand.. 25.

(27) För att bygga bort brandriskerna som föreligger när man använder svetsapparaturen (heta arbeten) eller andra verktyg som alstrar värme rekommenderas en skumsläckare eller pulversläckare. Det finns dock redan en koldioxidsläckare som bedöms otillräcklig. 10. Laboratoriet som används kontinuerligt har väldigt stor andel brännbart material, i form av laborationsutrustning och kontorsmaterial. För närvarandet finns det endast en koldioxidsläckare som anses otillräckligt vid brand. Det rekommenderas ett sprinklersystem alternativt vid första insats skumsläckare eller pulversläckare, detta eftersom det är så pass mycket brännbart material.. 4.3. PWR - PATRONTILLVERKNING. 4.3.1 Produktions och driftsförklaring En PWR-patron tillverkas i två steg. Först tillverkas en stomme - eller skelett - i en separat skelettmaskin. Spridare, topp- och bottenplattor placeras i sina hållare i maskinen och ledrör sticks in genom spridarna och görs fast i bottenplattan.Därefter startar en bulningssekvens som inuti varje ledrör åstadkommer bulor i ledrören vid varje spridare så att spridare och ledrör blir fast förbundna med varandra. På så sätt har ett PWR-skelett tillverkats som sedan efter dimensionskontroll lyfts över till en stavidragningsmaskin. Innan stavidragning har stavarna belagts med ett tunt skikt av PVP (vattenlösligt polymermaterial) som fungerar som skydd/smörjning av stavarna för att underlätta montaget. I stavidragningsmaskinen dras horisontellt en stavgata åt gången in i skelettet tills varje stav position är fylld. För varje stav registreras dess nummer och position i patronen på dataterminal med hjälp av stavens streckkod. Efter stavmontering lyfts patronen liggande i sin montagebalk över till en resningsmaskin, där topp- och bottenplattan först monteras, varefter maskinen reser patronen till vertikalt läge. Från resaren överförs patronen med travers till mätmaskinen för kontroll av patronens geometri och därifrån vidare till patrontvätt. I samband med tvätten avlägsnas även den PVP som stavarna belagts med före montaget. Efter tvätt sker en slutkontroll av knippena. Vid slutkontrollen sänks patronen ner i en golvgrop som är ca 6 meter djup. I golvgropen finns olika styrstavsattrapper i fullskala för olika typer av PWR-bränslepatroner. En styrstavsattrapp sänks ner och hissas upp ur patronen med hjälp aven travers och friktionen mellan styrstav och styrstavsledrör mäts med hjälp av en våg som är kopplad mellan traversen och styrstavsattrappen. Efter slutkontrollen placeras patronerna i ett patronförråd i väntan på packning och transport. 4.3.2 Inventering ur brandsynpunkt PWR- patrontillverkningens area är cirka 1100 m2 inklusive övervåningen. Det största området omfattas av montage av PWR-patroner. Det finns kontor, toaletter och en städskrubb som utgör en mindre area. Fika/matsektion och förvaring av spridare (i kartong) utgör stora delar av övervåningen. På bottenplan förvaras spridare i särskilda rum och på några enstaka platser runt om i montaget. Vid huvudingången finns ett kemikalieskåp som innehåller alkoholer och kemikalier. Elskåp finns runtomkring området likasom träpallar. Ett förvaringsområde av bränslepatroner innan vidare leverans finns. Stavindragningsmaskinen blir servad kontinuerligt med grafitsmörjmedel. Från stavarna kan små mängder pulver PVP skrapas loss och hamna på stavindragningsmaskinen. Det används traverser inne på området. Slutsteget i PWRpatrontillverkningen är provmätning och tvätt. Viktigt att notera är att det finns små etanoltuber som förvaras vid maskinerna runt om i verkstaden.. 26.

No results found