Definitionen av urban design kan vara svår att förstå och för att göra det enklare kan
begreppen delas upp och beskrivas var för sig. Begreppet urban beskriver karakteristiska drag för städer, byar och mindre tätorter. Begreppet design skildrar aktiviteter som planering, skissning och skapandet av mönster. Jane Jacobs, Kevin Lynch, Gordon Cullen, Christopher Alexander, Aldo Rossi, Ian Mcharg och Jan Gehl är några exempel på författare och designers som influerat skapandet av begreppet urban design (Carmona, 2010). Som tidigare nämnt har urban design en bred omfattning därför föreslår planeraren Tibbalds (2010) att urban design är
“allt du kan se genom fönstret”, detta indikerar den tänkbara omfattningen och mångfalden av urban design, och samtidigt sammanfattas den urbana designens ansvarsområde. Urban design betraktas ofta som mellanskalan mellan planering och arkitektur.
Jarvis (2010) benämner teorin “visuellt konstnärliga användningstraditionen” som innebär hur människor använder en plats och vad för uppfattningar eller känslor de får av den. Han
identifierar även Kevin Lynch (2010) som en viktig förespråkare för detta tillvägagångssätt.
Det Lynch (2010) gjorde var att uppskatta den offentliga stadsmiljön och betona njutningen som kan tillkomma av urbana platser, som han påstår var en vanlig upplevelse.
Fortsättningsvis föreslår han att studier om detta ämne inte endast bör undersökas med hjälp av den fysiska och materiella formen av urbana platser, istället kan undersökningar på
människors uppfattningar och mentala bilder vara nyttiga. Ett dominerande antal
produktorienterade företag tenderar att endast koncentrera sig på de visuella kvaliteterna och estetiska upplevelserna av stadsrummet, snarare än de otaliga kulturella, sociala, ekonomiska, politiska och rumsliga faktorer och processer som bidrar till framgångsrika stadsplatser (Carmona, 2010). Strävan efter en mer hållbar utveckling kräver urban design och
platsskapande, detta kan resultera i en ny framväxande tradition av tanke och praktik i sig menar Carmona.
En annan betydelsefull författare var Jane Jacobs (1961) vars bok The Death and Life of Great American Cities angrep många av de grundläggande begreppen inom modernistisk
stadsplanering. Jacobs (2010) hävdar att staden aldrig kunde vara ett perfekt konstverk eftersom konstverk görs genom vad hon kallar urval ur livet, det vill säga genom människors avtryck, minnen och upplevelser. Hon beskriver en stad som livet, genom att beskriva den som komplex, livlig och intensiv. Vidare fokuserar hon på de socio funktionella aspekterna av gator, trottoarer och parker och betonade deras roll som platser för mänsklig aktivitet och för social interaktion. Observationerna som gjordes av Jacobs satte prägel för efterföljande studier som exempelvis Gehls (1971) studier av det offentlig rummet i Skandinavien och Whytes (1980) The Social Life of Small Urban Spaces.
Gehls (1971) forskning utgår ifrån människans behov och trivsel och hur man bör skapar publika rum utifrån människans välmående. Arkitektens huvudsakliga mål är att lyfta fram människans hälsa, detta genom att belysa vikten av en gestaltnings kultur som främjar en trivsam och hälsosam miljö där man kan promenera, springa cykla och mötas. Gehl har bland annat i två av sina böcker Livet mellem husene och Cities for People framhävt betydelsen kring miljöer som inte kan mätas i ekonomi och kvadratmeter, att man som arkitekt istället ska utveckla trivsamma platser för befolkningen som mötesplatser, behagliga gator samt sol och skugga. “När vi rör oss i staden i promenadtempo ser vi stadslivets detaljer och
människans skala, vi kan stanna och prata med bekanta och främlingar.”- Gehl (2020) Gehl (2020) var inte så förtjust i modernismen och utifrån hans tycke “bör man alltid göra tvärtemot vad modernismen förespråkar”. De modernistiska riktlinjerna om arkitekturen drog stadslivet till botten och samhällen beskrivs som dogmatiska (Gehl, 2020). Problematiken kring modernismen grundar sig i att människan hamnar i skuggan mellan husen, det vill säga att människan glöms bort menar Gehl och Svarre (2013). De modernistiska grunderna
värdesätter utrymme för bilen och dess framkomlighet vilket innebär att den enskilde
individen inte prioriteras i den utsträckning som Gehl och Svarre önskar i en storskalig stadsplanering.
I vidare analys kommer vi använda ovannämnda teorier som riktlinjer för att jämföra med Rosengårds offentliga rum samt vad ungdomarna har för åsikter om området. Genom dessa teorier som starkt beskriver och kritiserar städer om hur den urbana miljön ska utformas kan vi få en uppfattning om hur Rosengård uppnår de kraven och vad ungdomarnas perspektiv är.
4 Rosengård
I följande kapitel kommer Rosengårds offentliga miljö redogöras. Till en början presenteras grundläggande information om Rosengårds bakgrund och historia gällande det offentliga rummets läge och invånare. Fortsättningsvis skriver vi om hur den urbana designens utformning i området är, det vill säga hur området är strukturerat. Därefter redogörs
Rosengårds vegetation, hälsa och välbefinnande som beskriver vikten av grönska och hur det implementeras i områdets utemiljö. Slutligen skriver vi mer djupgående om infrastruktur, vägar och orienterbarhet samt bebyggelse och aktiviteter, vilket ytterligare är betydelsefulla faktorer i det offentliga rummet. I detta kapitel går vi även in på olika aspekter av den byggda miljön och det offentliga rummet genom att använda oss av våra observationer och göra en koppling till relevant teori, på så sätt börjar vi vår analys.
4.1 Bakgrund
Stadsdelen Rosengård är belägen i mitten av Malmö, i folkmun benämns området som Malmös hjärta. Rosengård gränsar bland annat till stadsområdena Husie, Norr, Söder och Innerstaden. Det bor 21 904 människor i området varav en stor andel består av ungdomar (Stadskontoret Malmöstad, 2020). Området beskrivs som en stadsdel i behov av förnyelse (Malmö Stad, 2019) och är en del av stadens pågående projekt ’Amiralstaden’, där ett av målen är att integrera stadsdelen bättre och tydligare med Malmös stadskärna.
Miljonprogramstuket karaktäriserar stora delar av bostadsområdet sedan 1960–70 talet, under kommande decennier förväntas stora delar av stadsdelen utvecklas med 2800 nya bostäder, 500 grundskoleplatser, 450 förskoleplatser och ungefär 1500 nya arbetsplatser. Förändringen av delområdet förväntas vara klar år 2040 (Malmö Stad u.å).